Miljontals skattekronor går till ovetenskapliga personlighetstest
Bild: Montage. Shutterstock
Dagens ETC
Myndigheter, regioner och kommuner pröjsar miljonbelopp för ovetenskapliga personlighetstester och utbildningar i modellen enneagram.
– Det slösar skattepengar och arbetstid och riskerar att människor fattar beslut på testresultat som inte har någon giltighet, säger testexperten och legitimerade psykologen Sara Henrysson Eidvall.
Röd eller blå, 6 eller 3, ENFJ eller ISTP. Personlighetstesterna som beskriver hur vi är har hajpats över åren. Entreprenörer med dollartecken för ögonen har sedan gjort testerna till en miljardindustri som säljs in till arbetsplatser – inte minst vid svenska kommuner, regioner, universitet och myndigheter.
Studenttidningen Studietid skrev 2019 om företaget Enneagramcenter efter att de sju år i rad erbjudit karriärkursen ”att leda sig själv och andra” på Stockholms universitet. Studietid följde med i kursens fyra delar och beskrev bland annat svårigheterna med att hitta ”rätt siffra” till ens personlighet. När ”nians” karaktär också dök upp i beskrivningen av ”åttan” fick deltagarna svaret att ”det finns alla typer av åttor”. Typerna, som alltså är siffror mellan ett till nio, beskrevs i kursen även som applicerbara på Disneyfigurer och till och med länder. ”Min personliga åsikt är att några av de som har autism inte har autism. De är nog bara femmor” har den ena grundaren av Enneagramcenter, Tina Tornell, sagt.
Samma företag har i tio års tid anlitats av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, myndigheten som har som uppdrag att undersöka var det finns kunskapsluckor och vilka metoder som har vetenskaplig evidens inom hälso- och sjukvården.
”Inte övergripande”
När Dagens ETC ringer upp Karin Coster, administrativ chef på SBU, svarar hon kortfattat på våra frågor. Hon uppfattar att företaget har varit till stor hjälp för att ”lära känna varandra på en avdelning”.
– Det har funkat väldigt bra för oss, säger hon.
Enneagram har blivit starkt kritiserat för att inte vila på en vetenskaplig grund. Vad tänker du om det?
– Det vet jag och därför har vi inte använt det övergripande eller som svaret på allt och det ska man väl inte göra med något, oavsett om det har vetenskaplig grund eller inte.
Ni har ändå lagt mycket pengar på det här? Strax under en halv miljon kronor.
– Men det är under en längre tid och det är för att vi börjat med detta och när vi anställt någon ny har den fått göra samma sak, så att vi får en röd tråd i insatserna som jag gör.
Vad innebär insatserna?
– Att man gör det här testet och får veta vilken siffra man är, och får en återkoppling från dem på Enneagramcenter.
Ni förespråkar att verksamheter ska grunda sina metoder i evidens. Bör inte kompetensutvecklingen av personalen hos er också vara evidensbaserad?
– Jo, absolut, men det finns mycket man kan diskutera i de här fallen. Men vet du nu ska jag snart in i ett möte.
Kritiker pekar på risken att personlighetstesterna kan låsa personer till en viss kategori. Konsekvensen kan exempelvis bli begränsade möjligheter att utföra vissa arbetsuppgifter.
– Och något sånt kan jag säga att det har inte vi, att säga att man ”är” något visst. Det har mer att göra med att man kan förstå behov och det är ett sätt att prata med varandra. Men vi har inte använt tester i rekrytering bland annat av den här anledningen.
Karin Coster säger att de inte kommer att fortsätta med samarbetet på grund av nya upphandlingsregler och att myndigheten inte längre är i behov av företagets tjänster men att så länge man använt sig av enneagram har det skapat en ”jättefin gemenskap”.
– Det är just att man gör insatser som betyder något, säger hon.
”Oseriöst att använda”
Sara Henrysson Eidvall är legitimerad psykolog i arbets- och organisationspsykologi och tidigare chefspsykolog för Mensa. Hon har under flera år specialiserat sig kring att kvalitetsgranska psykologiska tester.
– Enneagrammet hör till den typen av verktyg som inte är vetenskapligt baserat. Det är oseriöst att använda det i alla arbetsrelaterade sammanhang och vad som gör mig extra upprörd är om man använder det i offentlig verksamhet. Det slösar skattepengar och arbetstid och riskerar att människor fattar beslut på testresultat som inte har något giltighet, säger hon.
Sara Henrysson Eidvall ser risker med personlighetstest som saknar vetenskapligt stöd på individ- och gruppnivå såväl som organisationsnivå. En individ kan påverkas för att man tror att man har egenskaper som inte stämmer och kanske fattar felaktiga beslut. På gruppnivå så kan individer bli stämplade som en siffra trots att människan är mycket mer komplex. På organisatorisk nivå handlar det om att tid och pengar läggs på modeller som inte fungerar.
– Någon kanske då säger, men det är ju kul. Det gör väl inget? Nej, lägger man skattepengar tas det från något som ger mening, och då gör det faktiskt skada.
De som säger att de använt modellen och fått en högre självkännedom kallar Henrysson Eidvall för ”lurade”. Även om det kan finnas ett värde i ökad självinsikt menar hon att det inte bör baseras på overifierade modeller.
– Då kan du lika gärna använda kaffesump eller spå dig i handen. Men upplevelsen att göra testerna tycker många är positiv. Många tycker om att prata om sig själva. Andra tycker det är ganska förfärligt att kategoriseras och jag har sett att det kan skapa konflikter på arbetsplatsen som ”det där säger du bara för att du är röd”.
Grästorp sticker ut
Att SBU använt enneagram som del av kompetensutvecklingen för sin personal ser hon som oerhört beklämmande.
– Trovärdigheten urholkas radikalt. Det är högst anmärkningsvärt.
Enneagram har fram till 2020 använts i delar av Region Stockholm, 2019 i Stockholms stad och 2017 i Riksdagsförvaltningen. Anställda på Skolverket rekommenderade modellen i ledarskapsmagasinet Chefstidningen 2010 och har använt Enneagramcenters tjänster, men de fakturorna går inte längre att begära ut. En offentlig verksamhet som sticker ut i användningen av enneagram är Grästorps kommun.
I en podcast från Enneagramcenter beskriver en anställd i kommunen att man blir introducerad för modellen nästan första dagen när man börjar. De senaste fem åren har 628 000 kronor av kommunens skattemedel gått till Enneagramcenter. Dagens ETC har försökt nå den tillförordnade kommundirektören Eva Dahl i Grästorps kommun. I väntan på svar tog vi kontakt med den tidigare kommundirektören Linda Esseholt Hermansson vars namn stått på de flesta fakturorna. I fjol gick hon över till motsvarande tjänst i Skara kommun där cirka 30 000 kronor fakturerats av företaget i slutet på 2021 och i år.
– När jag jobbade i Grästorp använde vi enneagrammet, dels i vår strategiska ledarskapsutveckling och sedan jobbade vi vidare på temat medledarskap och utbildade alla arbetslag. Då använde vi enneagrammet som en av ganska många metoder och skickade personal till utbildningar på Enneagramcenter. Här i Skara har vi jobbat med lite andra saker, så samarbetet ser inte likadant ut, säger Linda Esseholt Hermansson.
Vanlig fråga
Hon beskriver att det finns olika sätt att använda modellen på och att man i kommunen använt den ”mer professionella delen” som består av teambildning, konflikthantering och kommunikation. Om modellen vilar på vetenskaplig grund är enligt henne en vanlig fråga bland medarbetarna.
– När jag kom i kontakt med enneagrammet första gången fanns det en del vetenskaplig grund, och nu finns det mer och mer, säger hon.
Fast det stämmer inte, det finns inte vetenskaplig evidens för att den här modellen fungerar.
– Nej och det är klart, vad vi har tagit del av är en del rapporter kring när man arbetat med det i ledar- och kompetensutveckling. Men det kan mycket väl vara så att enneagrammet inte vilar på vetenskaplig grund. De har nog inte de andra metoderna som vi använt heller, men de är verktyg för att vi ska få till arbetstrivsel.
Ska man inte som skattebetalare kunna förvänta sig att skattemedel ska gå till verksamheter och aktiviteter som har vetenskaplig grund?
– Jag tänker att alla organisationer, även offentliga, lägger medel varje år på ledarutveckling och verksamhetsutveckling och det tror jag även privata företag gör, och det i sig är inte några större konstigheter.
Men det finns kompetensutvecklande kurser och personlighetsteorier som har vetenskaplig grund. Kan man inte använda sig av sådana istället?
– Det vi sett från de här modellerna är att vi fått väldigt positiva resultat, inte minst för arbetsmiljön. Grästorp ansågs 2021 vara Sveriges mest effektiva kommun, där man upplevde att man fick mest för skattepengarna. Så vi har sett positiva resultat vilket gjort att vi velat fortsätta med satsningen.
Risk att fastna
Linda Esseholt Hermansson säger dock att hon också ser risken med att ”fastna” i en typ som man blir kategoriserad till.
– Det har jag också sett ibland och det är något vi fått jobba en del med. Men med enneagram kan man jobba på så många olika sätt, man behöver inte alltid gå in och ”typa” någon utan kan jobba med det inom kommunikation och konflikthantering. Men det är en risk och jag tror egentligen inte det är ett verktyg som ska användas hur som helst men just för ledarutveckling tycker jag det har fungerat bra.
Samtidigt citeras du så här i en artikel på Enneagramcenter AB:s hemsida: ”Jag tycker också det är härligt – nu när du har arbetet med oss som team – att vi kan se vem som är bäst lämpad för vilken arbetsuppgift. Det gör det lättare att fördela saker. Konsekvensbeskrivningen gällande ekonomin nästa år – det kanske den som har Sexans strategi ska ta.”
– Ja, det där måste vara ett tag sedan jag uttalade mig så, för har jag lärt mig något under den här resan så ska man överhuvudtaget inte tänka på det sättet. Däremot öppnar det upp frågan över vad vi är mest motiverade för, är man motiverad gör man ofta ett bättre jobb.
”Inte ett samarbete”
Eva Dahl svarar inte på de frågor vi ställt om hur de ser på att skattemedel går till ovetenskapliga modeller, hur integrerad modellen är i det dagliga arbetet samt huruvida de kommer fortsätta använda modellen. Kort och gott skriver hon istället: ”Den vetenskapliga basen i vår organisations- och ledarutveckling ligger bland annat inom tillitsforskningen. Enneagrammet används som en av flera kompletterande delar.”
Dagens ETC når Ann Timm som tillsammans med Tina Tornell grundat Enneagramcenter. Hon är först tveksam till att medverka i en intervju, men till slut går hon med på att höra våra frågor.
Ni har samarbetat med kommuner, regioner och myndigheter. Har ni något samarbete pågående just nu med offentlig verksamhet?
– Vi har utbildningar som man kan anmäla sig och där kommer folk från massa olika ställen. Men det är inte ett samarbete utan folk anmäler sig till det.
Ni skriver på er hemsida att några av era kunder är olika kommuner och organisationer och publicerar deras loggor. Exempelvis Stockholms stad.
– Ja, det var jättelänge sedan, i början av 2010. Det är för att jag tidigare jobbade på Bromma stadsförvaltning.
Vilka andra kommuner har ni samarbetat med?
– Jag har ingen skyldighet att lämna ut det.
Ann Timm frågar varför Dagens ETC skriver artikeln och får svaret att vi granskar offentliga verksamheter som använder sig av enneagram, en modell som inte är grundad i vetenskap. Hon går snabbt i försvar och hävdar att ”modellen är validerad gällande alla indikatorer, och det finns ganska många forskningsartiklar.”
Sara Henrysson Eidvall har svårt att förstå vad Timm menar med ”validerad gällande alla indikatorer”.
– Jag jobbar med kvalitetsgranskning av psykologiska test och enneagram har inte varit i närheten av sådana test. Hon kanske vill förvilla dig.
Legitimerar pseudovetenskap
Henrysson Eidvall säger att ett vanligt sätt för att försöka legitimera pseudovetenskap är att peka på en professor som i några sammanhang använt modellen och sedan säger att det är forskningsbaserat. Hon läser den del av Enngeagramcenters hemsida som heter ”forskning och validering” där man gjort just så och konstaterar att det som hänvisas till inte är vetenskap.
– Det här är enstaka artiklar. I vetenskapen tittar man på olika studier.
Men när det kommer till kommundirektören Linda Esseholt Hermanssons invändning då? Att kommunen fungerat betydligt mer effektivt efter att ha infört enneagrammodellen och andra ovetenskapliga modeller som verktyg. Henrysson Eidvall är inte så imponerad av den slutsatsen.
– Det är svårt att se vad hon bygger det på. Däremot vet man att vi har en tendens att försvara våra beslut om man har investerat mycket pengar och tid i något. Man säger till exempel att beslutet var bra för nu har man börjat tala om dimensioner som är viktiga för samspel, men frågan är vad som hade hänt om man använt modeller som har vetenskapligt stöd istället? •