Det säger Robert McLeman, professor vid institutionen för miljöstudier på Wilfrid Laurier-universitetet i Kanada. Han pratar om att människor lämnar sina hem efter naturkatastrofer, vilka förvärras av klimatförändringarna. Situationen är redan akut i många delar av världen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Sedan 2009 har en människa per sekund fått fly sitt hem på grund av naturkatastrofer, enligt beräkningar från UNHCR. Och klimatförändringarna får allt större effekter, framförallt i de fattigare delarna av världen. Det är den situationen som världsledarna har att hantera på klimattoppmötet i Bonn som idag går in på sin andra dag.

Intensiteten förvärras

Det finns en uppsjö av rapporter som beskriver problemet med klimatförändringarna och hur det driver på migration. Det norska flyktingrådet och Internal displacement monitor centre släppte nyligen en sådan sammanställning. Robert McLeman säger att det är framförallt intensiteten i naturkatastrofer som förvärras av klimatet.

– Det rör sig ofta om stigande havsnivåer och stormar som blir mer intensiva och starka. Och de händelserna kan kopplas till klimatet, det är simpel fysik, säger han.

Det är inte i första hand stora flyktingströmmar mellan världsdelar som vi kommer att se mer utav, utan migration inom regioner eller länder, menar Robert McLeman.

– De flesta migrerar inom sitt eget land. Och det antalet har ökat stadigt de senaste åren. I Nordamerika och Europa är vi lite besatta av internationell migration, flyktingar som kommer från Afrika och Mellanöstern. Men det är små siffror i jämförelse med de som flyr inom sitt eget land. Den stora utmaningen är flyktingar inom länderna, säger han.

Kuster direkt hotade

En mycket försiktig uppskattning är, enligt honom, att fem procent av jordens befolkning – omkring 35 miljoner människor – lever i kustnära områden som är direkt hotade av havsnivåhöjningar. Men det är inte direkt människor i Stockholm som kommer att bli klimatflyktingar, som professor Robert McLeman uttrycker det.

– Det handlar bland annat om områden i Asien. Till exempel kan invånarna i Dhaka i Bangladesh bli tvungna att flytta på grund av havsnivåhöjningar och extrema stormar som påverkar kusten, säger han.

De mest utsatta små öarna i Stilla havet är de som drabbas först, men där är invånarantalet inte så högt.

– Men för människor som bor i de områdena är risken extremt hög, säger Robert McLeman.

Långsiktigt gör klimatförändringarna också att det blir för varmt att bo i vissa delar av världen, framförallt södra Asien och Mellanöstern tros bli särskilt utsatta. Inom de närmsta 50 åren är det också minst tiotals miljoner människor som kommer behöva flytta till följd av torka.

– De höga temperaturerna gör torkan mer problematisk. I stora delar av Afrika söder om Sahara, kommer vattenbristen bli större och få folk att flytta från landet in till städerna. Samma sak i Indien och Pakistan.

”Klimatflykt” kontroversiellt

Att prata om flyktingar till följd av klimatförändringar är komplicerat, tycker stora delar av forskarvärlden. Det finns inte direkt belägg för sambandet mellan klimat och flykt. Att använda ordet klimatflyktingar beskriver heller inte hela problemet, anser Robert McLeman.

– Flyktingar är egentligen bara en del av migrationen, de som flyttar för att de tvingas till det på grund av katastrofer. Det finns också människor som väljer att flytta, eller flyttar frivilligt, det är svårt att definiera.

Att göra beräkningar är också svårt eftersom vi inte med säkerhet vet hur utsläppen av växthusgaser kommer att utvecklas.

– Om vi bestämmer oss för att inte göra något åt utsläppen, vilket är den väg vi vandrar just nu, kommer antalet flyktingar att bli väldigt högt. Men om vi följer Parisavtalet och börjar kontrollera våra utsläpp så kommer situationen kanske inte att bli fullt så illa.

Omflyttningar på grund av klimatkatastrofer

Kartan visar antal människor som tvingats flytta på grund av klimatkatastrofer år 2016.

Centralamerika

Här sker redan migration till USA och mellan länder, och det kommer att öka. Exempel: från Honduras, San Salvadar, Mexiko, Guatemala.

Små östater i Stilla havet

Stigande havsnivåer och risk att kraftiga stormar förstör vattentillgången. Mellan 2050–2100 beräknas öarna inte längre vara beboeliga. Samma situation runt Maldiverna i Indiska oceanen.

USA:s kustområden

Återkommande skador från orkaner och höjda havsnivåer i Texas och Florida. Människor flyttar inom landet. Små kustnära samhällen längs kuster, både i Alaska och på östkusten, har redan evakuerats.

Stora delar av södra Afrika

Afrika söder om Saharaöknen, från Västafrika till Etiopien, drabbas av torka. Den ökande hettan stryper vattentillgången och gör att människor tvingas flytta in mot städerna.

Delar av Indien och Pakistan

Ökande temperaturer gör delar av Indien och Pakistan svårare att leva i. I det här området bor idag en femtedel av världens befolkning.

Stora kustnära städer i Asien

Stora städer nära deltan och flodmynningar riskerar att drabbas av tropiska stormar och höjda havsninvåer. Människor flyttar inåt landet för att undkomma de farliga områdena. Exempel: Shanghai, Bangkok, Rangoon, Dhaka.