Bland de som valde att ta ut mest, 13 miljoner, finns familjen Seher, ägare till företaget Kitas som driver tre gymnasieskolor i Göteborg.

– Vi har inte gjort någon utdelning till oss själva, utan vi har av försiktighetsskäl gjort en överföring från ett bolag till moderbolaget. Vi vet inte vad regeringens förslag innehåller eller vilka beslut som kommer att fattas. Samtidigt har vi ansvar för 800 elevers skolgång, skriver verksamhetschefen Michael Seher i ett mejlsvar.

– Att ha pengarna i moderbolaget ger oss större handlingsutrymme När vi har ett beslut att förhålla oss till kan pengarna antingen återföras till skolan eller ligga kvar i moderbolaget som en buffert, skriver Michael Seher.

Familjen Seher startade Kitas för 17 år sedan och har inte tagit ut någon utdelning ur verksamheten tidigare.

”Fel utgångspunkt”

Peter Klerell och Thomas Jarlsbo, ägare och grundare av den skattefinansierade friskolekoncernen British Schools i Eskilstuna, har däremot under flera år beslutat om frikostiga aktieutdelningar till sig själva. British Schools är huvudman för grundskolan British Junior och förskolan British Mini.

Verksamheten startade 2009 och några år senare var överskottet tillräckligt stort för att göra de ensamma aktieägarna till mångmiljonärer. 2015 plockade de ut 10,5 miljoner, förra året 10,7 miljoner. Peter Klerell ser inga problem med det.

– Vi vill disponera fritt över våra egna medel. Ingen annan – eller någon ny lagstiftning – ska styra över vad vi gör med pengarna. Vi har inga anmärkningar från Skolinspektionen och ska inte straffas för att vi är duktiga på att sköta ekonomin, den biten är det för övrigt jag som är arkitekten bakom, säger Peter Klerell.

Vad säger du till dem som anser att överskott av skattefinansierade verksamheter ska återinvesteras i verksamheten?

– Det är våra pengar, vad vi gör med dem är upp till oss. Pengarna behöver inte återinvesteras, vi ligger på den kvalitetsnivå som krävs av oss. Vi, tillsammans med andra friskolor, höjer den allmänna utbildningsnivån i Eskilstuna med 52 placeringar i den kommunranking Lärarnas Riksförbund gör varje år. Att göra vinst är okej så länge man håller en god kvalitet, säger han.

Peter Klerell anser att debatten om vinster i välfärden har fel utgångspunkt.

– Så länge Pisa visar en nedåtgående kurva ska man satsa på kvalitet, och inte bråka om att vissa utförare kan sköta sin ekonomi. Kommunerna borde också kunna sköta sin ekonomi bättre och gå med vinst, säger Peter Klerell.

Lång väg till förbud

I augusti redovisade de börsnoterade friskolekoncernerna Academedia och Engelska skolan sina resultat för 2016/2017. Academedia lämnade ingen utdelning trots ett rörelseresultat på 615 miljoner kronor, vilket enligt tidningen Dagens Industri förvånade många analytiker som väntat sig en utdelning på 80 miljoner.

Engelska skolan däremot gav en tredjedel av vinsten, 45,7 miljoner, till aktieägarna.

– Engelska skolans utdelning är provocerande, kommenterade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Daniel Suhonen, chef på oberoende fackliga tankesmedjan Katalys, anser att vinster i välfärden bör förbjudas helt, men menar att vägen dit är lång och att begränsningar kan vara ett steg på vägen.

– Det krävs stora politiska förändringar för att vinsterna ska stoppas och marknaden regleras. Till att börja med måste den brunblå politiska dominansen i riksdagen ersättas av en vinstkritisk rödgrön majoritet. Innan dess kommer ingen vinstbegränsning att ske, än mindre något förbud, säger Daniel Suhonen.

Han har inga problem med att exempelvis ideella aktörer driver skolverksamhet, men säger att varje skattekrona som läcker ut ur skolsystemet som privat vinst, samtidigt som behoven inom den svenska skolan är så stora som i dag, är stötande.

– Alla barn har rätt till en god utbildning. Det är en medborgerlig rättighet, men i dag får inte alla barn den möjligheten. Det stora problemet är att skolsystemet förstörs när vissa anser sig ha rätt att plocka ut vinst innan alla barn i Sverige får en bra utbildning. Det är systemfelet, säger Daniel Suhonen.