– Jag tror att det här är spinn från företag och branschen. Det är inte vanligt att tillståndsmyndigheten avvisar ett mål på det här sättet, alltså på grund av att miljöutredningen är för dålig. Det är ju skarp kritik mot Cementa, att domstolen inte ens prövar ansökan eftersom underlaget är så bristfälligt. Men det är ett korrekt beslut, givet domstolens bedömning. Att då prata om att förändra lagstiftningen blir ett retoriskt grepp i den här situationen för att försöka rädda ansiktet på företaget.

Jonas Ebbesson säger att kan det finnas olika anledningar att ändra miljölagstiftningen, men att inget i det här målet antyder någon brist i miljöbalken.

– Sverige har tillsammans med EU tagit fram miljölagar om skydd för grundvattnet och den svenska lagstiftningen har skärpts. Jag tror inte att något parti röstade mot dessa skärpningar. Det pratas också om att miljöaspekten här skulle vara ett särintresse, men även det är bara ett retoriskt grepp. Miljöintresset är allt annat än ett särintresse. Att grundvattnet skadas är ingen bagatell. 

Tillstånd är inte självklart

Även om Cementa hade haft ett tillräckligt bra underlag är det inte säkert att de fått tillstånd till fortsatt brytning, menar Jonas Ebbesson.

– Det rättsliga skyddet för Natura 2000-områden och för grundvattnet är så starkt att det inte är självklart att Cementa får tillstånd.

Den senaste tiden har Cementa i medier uppgett att de är förvånade över domstolens beslut. Torunn Hofset, miljöjurist på Naturvårds­verket som överklagade till Mark- och miljööverdomstolen, anser att utfallet inte borde vara förvånande.

– Vi har i vårt överklagande listat de brister och de kompletteringar vi anser de behöver åtgärda. Och det har vi upprepat i flera av våra yttranden. Vi påpekade det här redan i Mark- och miljödomstolen, så det är inga nyheter, säger hon.