BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– När jag började arbeta här år 2000 fanns det kanske 5–6 stycken. Sedan ungefär 2005 har det ökat stadigt med flera nya planer om året. Utvecklingen har efterfrågats av politiker, föreningar och fotbollsförbundet, säger Elvy Löfvenberg, miljöstrateg vid idrottsförvaltningen i Stockholm.
"En extra idrottsmiljard"
Enligt stadens investeringsplan ska det anläggas 30 stycken nya konstgräsplaner fram till 2030. Främst är det tidigare grusplaner som omvandlas till konstgräsplaner. Utvecklingen innebär mycket för alla fotbollsspelare i staden, både på bredd- och elitnivå. Bristen på planer har varit skriande och många fotbollsföreningar har krävt fler planer för att öka träningsmöjligheterna.
– Vi satsar en extra idrottsmiljard under mandatperioden för att möta den anläggningsbrist som råder. Jag är så klart glad över att vår politik får effekt, att nya idrottsytor tillkommer, säger idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren.
Bättre möjligheter
Ökningen av planer med konstgräs betyder att möjligheterna för att spela fotboll året runt förbättras.
– Flickor har ju börjat spela fotboll i större utsträckning också, säger Elvy Löfvenberg.
Men det finns baksidor med konstgräset. På flera konstgräsplaner används ett fyllnadsmaterial av små svarta gummikulor. Gummigranulatet kallas SBR och består av antingen återvunna bildäck som har malts ned eller nyproducerat gummi.
– Ur kemikalieperspektiv har eventuellt det nyproducerade gummit en fördel, eftersom det borde vara kontrollerat genom kemikalielagstiftningen. Möjligen finns farliga ämnen i flera typer av däckgranulat, eftersom det inte är tillräckliga krav på att redovisa varken ingående ämnen eller ämnen som bildas under materialets livscykel säger Jenny Fäldt på Kemikaliecentrum.
Frågan är högt prioriterad i staden, menar hon.
– Återvunnet SBR-granulat består bland annat av det man gör däck av. När man gör däck tillsätter man många ämnen som ska göra däcken stabila. Metaller, bland annat zinkföreningar, och andra tillsatser. Det är otroligt komplext och många osäkerhetsaspekter. Den samlade kunskapen är inte tillräcklig för att bedöma materialet ur hälso- och miljösynpunkt ännu.
Kemikaliecentrum är ett resurscentrum inom Stockholms stad med specialkompetens inom kemi. Sedan 2014 har de funnits för att hjälpa till att nå visionen om ett giftfritt Stockholm.
– Vi ställer kemikaliekrav på granulat i dag, men ser stor anledning till att förbättra dem och göra dem skarpare, säger Jenny Fäldt.
Framför allt kan SBR-granulatet vara skadligt för miljön genom att ämnen som lakas ur materialet blir till mikroplaster som hamnar i dagvattnet och ute i naturen. Nedslitning av däck på vägar är en stor källa för spridning av mikroplaster.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
På en nyanlagd elvamannaplan läggs ungefär 60 ton granulat. Sedan fylls det på med från två till sex ton om året.
– Det här granulatet försvinner ut någonstans. Det kan gå ut med dagvatten till något vattendrag, eller så fastnar det i jorden och blir mikroplaster så småningom. Exakt hur det påverkar vet man inte. Några studier över helheten finns inte än, säger Elvy Löfvenberg.
På väg bort i Stockholm
I Stockholm har SBR-granulatet fasats ut successivt, men några planer har fortfarande kvar det.
– Av våra 90 konstgräsplaner har endast sex stycken en ifyllnad av SBR-gummit och två av dessa byts ut redan nu i sommar, säger Emilia Bjuggren.
Hon menar att staden följer Kemikalieinspektionens rekommendationer med råge.
– Det är självklart viktigt att arbeta för att de anläggningar vi bygger i Stockholm är hållbara. Eftersom SBR-granulatet är hälso- och miljöfarligt lägger vi inga nya konstgräsplaner med det, utan försöker i stället fasa ut dem vi fortfarande har.
Finns det risk att fotbollsföreningarna åsidosätter miljöaspekten i sin önskan efter fler konstgräsplaner?
– Jag vet att Svenska fotbollförbundet diskuterar det här mycket, men kollar man på deras hemsida så ser man inga krav på det. Om de skulle ställa hårdare krav så skulle nog miljösidan påverkas. Fördelen med det här konstgräset, i antal speltimmar planerna kan användas, är så enormt mycket större än med en gräsyta. Så det är nog svårt att säga att vi ska minska takten. Många politiker har inte satt sig in i frågan ordentligt. Man tror att det är en matta och det låter ju ofarligt, säger Elvy Löfvenberg på idrottsförvaltningen.
Test med kork som fyllnad
Ett alternativ som testas nu är att använda kork som fyllnad i stället för gummigranulatet. Det används till exempel på den nya konsträsplanen i Solberga som invigdes i juni.
