– Först och främst måste man ändå slå fast att den absolut mest klimatsmarta byggnaden är den som inte behöver byggas alls. Varje gång vi pratar om att minska byggsektorns utsläpp behöver vi också titta på hur vi använder de byggnader som redan finns.
Ni satt i regering 2014–2021 och hade bostadsministerposten under samtliga dessa år, så varför finns dessa hinder kvar?
– Vi tillsatte en utredning och det som kom ut av den var tyvärr i princip att det här är svårt och besvärligt och därför kom vi inte i mål med att få till en förändring under de åren.
Utredningen som Märta Stenevi hänvisar till sattes igång i november 2020, efter sex år i regeringsställning. Boverket blev klara med utredningen i februari 2021, samma månad som Märta Stenevi trädde in i regeringen – som bostadsminister. Idag kan hon inte konkretisera hur MP ska göra verklighet av tanken: ”den mest klimatsmarta byggnaden är den som inte byggs”.
– Vi kommer behöva ta ett omtag i det arbetet så att vi får fram skarpa förslag på hur man underlättar för ett flexibelt användande av byggnader.
Det Märta Stenevi främst till lyfta fram som kommer att få bukt med byggsektorns klimatutsläpp – omkring en femtedel av Sveriges totala – är att det under MP:s tid i regering beslutades att införa klimatdeklarationer; från och med i år måste byggherren redovisa hur mycket klimatpåverkan en byggnad kommer att ha.
– Det var ett väldigt viktigt första steg för att det ger en neutral bedömningsgrund för när man ska sätta gränsvärden, och det vill vi se på plats så fort det bara går, för det öppnar för helt nya möjligheter att skapa incitament för ett hållbart byggande.
– När vi gör det kan vi också börja använda vår offentliga upphandling på ett helt annat sätt.
Sven Thelandersson, professor emeritus i konstruktionsteknik vid LTH, Lunds universitet, är en av dem som hävdar att avregleringen och liberaliseringen av byggbranschen är huvudproblemet till de stora utsläpp som branschen orsakar. Det skulle bli mer effektivt men har blivit tvärtom. Han menar att det räcker att se till våra nordiska grannländer för att finna exempel på fungerande system där myndigheter kontrollerar byggsektorn hårdare. Men Märta Stenevi är inte säker på att det är rätt väg att gå.
– Jag tror absolut att det offentliga behöver ha en större kontroll över branschen, däremot hur det ska gå till så att det blir mest effektivt, det behöver vi också ha en diskussion tillsammans med branschen om.
Märta Stenevi säger att Miljöpartiet nu ”i princip driver klimatpolitiken själva” i riksdagen.
– Om vi inte gör det billigast att göra rätt så kommer de som har minst resurser drabbas väldigt hårt, den politiska uppgiften nu är att göra det lätt att göra rätt. Ett mycket konkret exempel: det kan inte kosta fyra gånger så mycket att ta tåget med familjen till Stockholm jämfört med att köra bensinbil – då blir hållbara val bara något för den som har råd.
Detta behöver ske samtidigt som staten slopar alla fossila subventioner, omkring 30 miljarder kronor om året. De övriga riksdagspartierna har istället under våren velat höja subventionerna, säger Märta Stenevi.
– Till exempel Vänsterpartiets förslag på att ha ett pristak på 18 kronor per liter för bensin och diesel skulle i praktiken innebära att om Putin eller Qatar eller Saudiarabien vill höja priserna på olja på världsmarknaden, ja då ska svenska skattebetalare som inte ens har råd med bil subventionera bensinen för höginkomsttagare. På det sättet kan vi inte skapa en rättvis omställning, säger Märta Stenevi och påminner om några av de förslag de själva kom med under våren för att stödja hushållen: sänkt skatt och kontantstöd till de som bor i områden med stort behov av bil, en höjning av elbilsbonus i glesbygden, och en tillfälligt halverad moms på mat för alla.
– När vi pratar om de prisökningar som sker nu är det lite befängt att det enda svaret från andra partier är att sänka priset på bensin. •
