– Vi vet ännu inte om vi vill bygga, men vi har startat en process för att undersöka förutsättningarna för en eller två nya reaktorer och vilka krav som i så fall ställs, förklarar Vattenfalls juridiska ombud Marie-Louise Olvstam från scen för det dryga 50-tal personer som letat sig till Folkets hus den här torsdagskvällen.
Många jobbar på Ringhals, någon har hus på Väröhalvön där Ringhals ligger. Även Naturskyddsföreningen och Hallandsfiskarna finns representerade.
De får alla höra att Vattenfall inte bestämt sig – att företaget mer sonderar terrängen. Men det är en dyr sondering. Vattenfalls vd Öystein Löseth har sagt att den kostar en miljard, kanske till och med flera.
– Exakt hur mycket det kostar är svårt att säga. Bara ansökan kostar 100 miljoner och i nuläget är vi 15-20 personer som arbetar heltid med det här, säger Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall, till Dagens ETC innan åhörarna börjat anlända.
Ersätta med ny kärnkraft
Kärnkraften står för 40 procent av den svenska elproduktionen. För Vattenfalls del utgör den hälften av företagets produktion i Norden. Företaget räknar med att de två första reaktorerna vid Ringhals tas ur drift från 2025, det är dessa man överväger att ersätta med ny kärnkraft.
– Vi tror att viss del av kärnkraften kan komma att behöva ersättas med ny baskraft, som inte är väderberoende, och nu undersöker vi förutsättningarna för om kärnkraft kan vara den baskraften. Det kommer att ta lång tid innan vi har ett beslutsunderlag. Vi räknar med åtta till tio år, säger Mats Ladeborn.
Det är en utdragen process att starta nya kärnkraftverk och verksamheten måste prövas mot såväl kärntekniklagen som miljöbalken. Tidigast runt 2020 kan det bli tal om ett beslut.
Men kritiska röster menar att Vattenfalls planer är orealistiska. Åsa Moberg som är aktuell med boken ”Ett extremt dyrt och farligt sätt att värma vatten – en bok om kärnkraft” (se intervju Dagens ETC 6 mars) förstår inte vad företaget håller på med.
– Personligen kan jag inte tänka mig att någon är så dum att de satsar på nybyggd kärnkraft. Det är det dyraste sättet att producera energi. Det finns varken miljömässiga eller ekonomiska argument för, säger hon.
Beroende av statligt stöd
Enligt Åsa Moberg är kärnkraften beroende av statligt stöd för att bli lönsam, något som uttryckligen förbjuds i regeringens energiöverenskommelse. Den tolkningen delar hon med Sven Bergström(C) som satt i riksdagen då överenskommelsen klubbades. Han krävde skärpningar i formuleringarna kring förbud mot statliga subventioner för att ge sitt godkännande till uppgörelsen och därmed säkra majoritet för den. Han tycker den håller fortfarande:
– Min bedömning är att det är lika uteslutet med nya kärnkraftverk idag som 2010 med de skärpningar som gjordes. Snarare är det så att bilden har stärkts av att kärnkraften är omöjlig att få ekonomi i utan insatser från annat håll, säger han.
Han har en annan teori varför Vattenfall lanserar planer på nya reaktorer i Ringhals:
– Jag uppfattar det som ett sätt för vattenfall att hålla en yta utåt. De leker med tanken på nya reaktorer, inte minst inför sina egna tekniker och ingenjörer, så att de inte ska uppfatta det som en döende bransch och söka sig någon annanstans.
Frågan går tillbaka till Mats Ladeborn på Vattenfall.
Ni ska driva era befintliga reaktorer i 25-30 år till. Måste ni påbörja den här processen mot nya reaktorer för att det inte ska framstå som att kärnkraften är gårdagens energislag?
– Jag ser det inte så. Vi har ett kommersiellt perspektiv. För att det ska vara intressant för oss med ersättningsreaktorer måste det finnas en lönsamhet. Annars skulle vi inte ha startat det här analysarbetet. Någon gång måste hälften av Vattenfalls produktion i Norden ersättas.
Stämmer varandra
I Finland har bygget av den nya reaktorn i Olkiluoto dröjt. Den skulle vara klar 2009, men senaste budet är att den blir klar först 2015. Den finska beställaren TVO och franska leverantören Areva har stämt varandra på belopp om flera miljarder euro.
Hur ser ni på utvecklingen i Finland, är den inspirerande eller avskräckande?
– Vi studerar omvärlden och det pågår omkring 60 byggen av kärnkraftverk. Just Finland är inget lysande exempel, men vi kan dra lärdom av det. Utan att ha hela svaret tror jag att en viktig faktor där var att kravställningarna inte var klart formulerade innan de började. En finsk situation är inte vad vi önskar, därför vill vi ha kraven klart formulerade innan vi kör igång.
Vattenfalls första steg på vägen mot nya kärnreaktorer vid Ringhals klarades av på två timmar inklusive kaffe och kaka.
