– Här låg ett annat hus först, som är jämnat med marken. Annars hade jag aldrig köpt tomten. Det hade inte gått att bygga. Strandskyddet i Sverige är enormt överdrivet.

Sedan bjuder han på en utläggning om hur byggandet längs med sjöarna, älvarna och kusterna hade kunnat se ut. Han har räknat, som så ofta. Och kommit fram till att varenda svensk skulle kunna ha strandtomt, och ändå ha hela två kilometer till sin närmsta granne.  

– Och då har jag ändå räknat bort Bohuskusten och Stockholms skärgård.

Den 79-årige fastighetspampen Roger Akelius tittar ut över sjön. Han är på tillfälligt besök i hemlandet för att prata matematik med Chalmersprofessorer och arbeta med ett gemensamt hjälpprojekt. Och för att låta sig intervjuas av Dagens ETC. Min förfrågan landar efter fyra veckor i ett hemma hos-reportage som spänner över många timmar, och som via Roger Akelius ömmande hjärta för flyktingbarn slutar med ett högst oväntad stöd till islamistiska terrorister.  

Men först är Akelius mycket tveksam till att ens ställa upp eftersom redaktionen, säger han, skändat honom med vänsterfloskler. Dagens ETC klarar inte av att skilja mellan vacker kapitalism, och kapitalism med ”okänslig egoism”. 

Tveksamheten varar dock bara i några timmar. Roger Akelius läser ”ett flertal” av mina artiklar och sätter betyg: ”Med beröm godkänt”.

Ska ha 85 miljarder

Veckorna som följer dimper det ner mejl då och då. Kortfattade men i samma trevliga ton. Det är små utläggningar med spridda åsikter. Uppstaplade rader, som ”jag är klart emot betyg, stora klasser, med mobbing, disciplin” eller ”jag vet hur de utsatta i Sverige kan räddas”. Och det där med att det finns olika slags kapitalism: ”Jag skiljer mellan god och brutal kapitalism.” 

Exakt hur förmögen kapitalismen gjort Roger Akelius, är oklart. Ekonomijournalisten Andreas Cervenka har i boken ”Girig-Sverige” (2022) listat honom som Sveriges åttonde rikaste person, med en förmögenhet på 85 miljarder kronor eftersom han kontrollerar sin egen välgörenhetsstiftelse. 

Akelius säger själv att det är länge sedan han var miljardär – ”Jag har berättat för Cervenka men han förstår inte” – och att han inte har tillgång till de pengarna då stiftelsen sköts av en självständig styrelse. Hans egna medel uppgår till mindre än en procent av vad han tjänat ihop. I dagsläget äger Akelius bolag 20 000 hyreslägenheter i metropoler i USA, Frankrike, Storbritannien och Kanada.

– Det finns en typ av kapitalister som gillar att ha spelbolag, som tjänar pengar på andras dumheter. Även de som gör matförpackningar mindre och bara tänker på pengarna. Men sedan finns det en stor grupp företagare som tänker på kunderna och drivs av att förbättra produkterna. Det är två helt olika typer av kapitalism.

Blev känd som ”skattesmitare”

Vilken grupp han själv tycker sig tillhöra är uppenbart. När han på 80-talet anklagades för att lära människor att skattesmita så handlade det egentligen om att förklara systemet så att folk inte betalar mer skatt än de behöver. Och inte minst är det förbättringsivern som ligger bakom hans fastighetsimperium. 

Du kan inte drivas av att du ska bli miljardär. Det kan aldrig handla om girighet.

Att Akelius residental property AB kunde sälja sin fastighetsportfölj i Sverige, Danmark och Tyskland för ofantliga 92,5 miljarder kronor för tre år sedan, beror på att Roger Akelius under 30 år i branschen gjort en mängd lyckade affärer som lett till att bolaget kunnat växa. Men bakom det ligger enligt honom själv hans grundfilosofi. Att förbättra.

– Du kan inte drivas av att du ska bli miljardär. Det finns ingen som har blivit miljardär så. Det kan aldrig handla om girighet. För mig har det alltid handlat om att ställa frågan ”hur kan jag förbättra och göra det bra mycket trevligare?”. Jag kan inte fråga kunderna vad de vill ha men jag kan testa mig fram.

Akelius: Jag har aldrig vräkt någon

Akelius fastighetsbolag gick i bräschen för så kallade konceptrenoveringar. De var tidiga med att köpa upp stora bestånd av hyresrätter, ofta med centrala lägen, för att renovera dem och höja hyrorna. Ett förfarande som också kallas renovräkningar. Hyrorna höjs så mycket att vissa inte har råd att bo kvar. Det där vänder sig Roger Akelius starkt emot. Inte en enda människa har vräkts i Akelius bostäder.

– Det är helt fel. Det finns inte ett enda exempel.

Genom åren har hyresgäster protesterat i bland annat Berlin, där Akelius hade 14 000 lägenheter. Kritiken har handlat om att renoveringarna trissat upp hyrorna så att bara välbärgade har råd att bo centralt. 

Ska jag sälja färsk mjölk, eller halvrutten mjölk som är billigare så att fler har råd?

– När någon flyttat ut då har vi renoverat på det sätt som folk vill ha. Och bor det kvar någon bohem som inte har någon lön, då får han bo kvar i ett hus med snyggare fasad och målade korridorer. Men han får bo kvar hur länge han vill utan att få ändrad hyra, annat än efter index. Så har det fungerat men sedan har tidningarna skrivit en massa skit.

För Akelius är det en fråga om att ge folket vad de vill ha:

– Ska jag sälja färsk mjölk eller ska jag sälja halvrutten mjölk som är billigare så att fler har råd att köpa?

Inga knarkare eller klottrare

Roger Akelius tar Malmö som exempel, där hans dyrare lägenheter var de mest eftersökta. Och i Stockholm kunde en lägenhet ha tusen ansökningar. För honom som hyresvärd var det självklart vem som skulle få den.

– Ska jag ta det sociala ansvaret och säga att du som är halvknarkare, eller du som är klottrare och beter dig illa, du får lägenheten, men inte du som vill betala hyran vecka efter vecka? Självklart väljer jag den som kan betala, för att slippa vräka de som inte kan.  

Du ser inget ansvar i att hålla nere hyresnivåerna?

– Det är ingen affärsidé. Jag tycker att vi ska ha ett samhälle som hjälper de som inte kan betala, men du ska inte kräva att den som säljer Mercedes ska sluta göra det för att inte alla har råd med en Mercedes.

Att ha en bostad är ändå ett grundläggande behov på ett annat sätt än att ha en Mercedes. Finns det inte en mellanväg?  

– Vad jag gjorde var att ge kunderna vad de vill ha. De vill ha bra lägenheter.

Men många vill bara ha en bostad.  

– Du löser inte bostadsbristen genom att inte renovera. Det som behövs är att det byggs, men det vill ingen eftersom staten har sett till att det är alldeles för dyrt. Hyreslägenheter är som vilket förtagande som helst. Du kan inte blanda välgörenhet med affärsdrivande.

Du tycker inte att du har ett socialt ansvar?

– Mitt sociala ansvar är att ge pengar till betydligt fattigare genom Unicef och SOS Barnbyar. Dit går vinsterna. Och det är mer prioriterat än de personer som klottrar på väggarna.  

Den ofrivillige filantropen

Det är välkänt att Roger Akelius genom sin stiftelse Akelius foundation skänkt stora summor till välgörenhet. Han har ofta berättat hur han gett bort 95 procent av sina intjänade 100 miljarder kronor till den Bahamasregistrerade stiftelsen. Inte sällan beskrivs hans som filantrop. Men han vänder sig mot att han själv har lanserat sig som en sådan.

– Jag är väl den som har gett bort mest pengar i Sverige. Men jag har aldrig kallat mig det själv.  

Han målas ofta upp som en excentrisk miljardär med enkla vanor, som hellre skänker än lever lyxliv. Ändå ser han sig som missförstådd och det har gjort att han inte ställer upp på intervjuer lika ofta.

– Det är så att jag är två personer. En person som hamnar i tidningar som skriver om pengar och man tror att jag sitter på Bahamas och dricker paraplydrinkar, och sånt där. Men jag själv är en helt annan person. Och som du vet är det väldigt mycket faktafel i alla artiklar.

Jaha, det är inte min bild.

– Jamen du vet, man fokuserar på fel grejer. Man skriver att Roger han är miljardär, och är han miljardär så är det för att han är girig och bara ska ha mer och mer pengar. Det är totalt främmande för mig.

Är det viktigt för dig att framstå som vanlig?  

– Tycker du att jag är en ovanlig människa med dyra vanor när du är här?

Väggar fulla av färgglad konst, statyer på tomten, det sjönära läget – men också, fritidshuset är fint men inte flådigt, bilen på uppfarten en vanlig Peugot, finansmannen är klädd i mjuka byxor och en ljusblå slipover med ett litet hål i. Fast å andra sidan igen, förväntar sig någon verkligen att en svensk miljardär ska sticka ut mer än så? Och dessutom, han kallar Europa för sitt hem, har hus på Cypern, lägenheter i Spanien och Berlin.  

Nej, men det är inte vem som helst som har det du har. 

– Nej, nej. Det är jättebra. Jag lever ju inte ett fattigt liv, jag kan göra vad jag vill i princip.

Bygger matteverkstad åt barnen

För att vara tveksam till att ge intervju är Roger Akelius oväntat pratsam. Timmarna går inne i huset vid sjön, och han tycks inte ha något emot det alls. Som att varenda fråga är rolig att svara på även om han ibland verkar tycka att de är dumma. Eller snarare, att de kommer från någon som inte har förstått. 

Allra helst vill han prata om det han brinner för mest just nu – pedagogik. Och det som gått som en röd tråd genom hela yrkeslivet – matematiken. Utanför huset håller tre stenläggare på att förvandla gräsmattan till en matematikverkstad under bar himmel. Det är tänkt att skolklasser ska komma hit och lära sig.

– Det finns en massa dumma metoder för inlärning. Ska du lära dig matematik ska du använda händer och fötter och inte papper och penna.

Roger Akelius är både oförutsägbar och förutsägbar. Åsikterna starka och bestämda. Själv säger han att det är för att han har funderat på allt, att det inte alls handlar om att ett svartvitt synsätt på världen.  

– Jag har tänkt igenom det innan.

Låt eleverna betala själva

Mycket avfärdar han som dumheter. Som vänsterns syn på ägande. Att en skogsägare inte får göra vad han vill med sin skog bara för att det sitter någon tretåig hackspett i en gran. Men även den svenska skolpolitiken är dumheter. Att 30 elever trycks in i ett klassrum i tron att de ska lära sig matematik. Att friskolor får plocka ut vinst. 

Den åsikten fick Roger Akelius mycket uppmärksamhet för i vintras, då han höll på att köpa Sveriges största friskolekoncern Academedia. Affären stöp efter att han meddelat det inte skulle bli några aktieutdelningar med honom som ägare.

Din fråga tyder på att du tycker att det är otäckt och att alla ska ha det lika dåligt.

Men att han är emot vinstuttag i välfärden är inte samma som att han är emot skolor som drivs privat. Tvärtom tycker Roger Akelius att skolsystemet borde privatiseras mer – det borde se ut som i Storbritannien, där den som vill kan betala höga terminsavgifter för att få gå i en viss skola.

– Kan man avlasta samhället för att vissa ska betala själva, så låt dem göra det. Det enda känsliga är att någon blir avundsjuk för att de får bättre skola och bättre sjukvård, men det blir billigare för samhället. Och du får en utbildning som är bra mycket bättre än den andra.  

Vad tror du händer med skolorna där de andra eleverna hamnar, de vars föräldrar inte har råd?

– Då har staten eller kommunen mer pengar till dem eftersom de får lägre kostnader. Då kan de anställa fler lärare.

Du ser ingen risk i att de bästa lärarna går till den privata skolan?

– Absolut, absolut. Och då får man ta fram fler och bättre lärare och sedan kommer de efterhand ta efter deras metoder. Bra lärare är samma sak som med Konsum och Ica. Den bättre kassapersonalen väljer Ica.  

Men här handlar det om att alla barn ska ha rätt till en lika bra utbildning.

– Det du är inne på är att någon annan inte får ha det bättre än vad du har. Varför ska de gå i en bättre skola? Varför ska de kunna få bättre sjukvård? Din fråga tyder på att du tycker att det är otäckt och att alla ska ha det lika dåligt.

Snarare handlar det om att alla ska ha en bra skola. Och att det kan bli svårare om de resursstarka försvinner till privatskolor.  

– Ja, men högst tio procent kommer välja privatskolorna om vi inför sådana. För de flesta är kostnaden viktigast. Men även då, om man avlastar den kommunala skolan med tusen elever, då minskar samhällets kostnad med 100 miljoner. Och de som läser privat har chansen att bli civilingenjörer betydligt snabbare. Ingen förlorar på att någon annan lyckas.

Den svensk som har råd att betala för toppskolor och toppsjukvård borde kunna göra det: ”Det finns inget dåligt med privatisering.”

– Jag har fått hjärtinfarkt i Sverige. När jag bor på hotell då vill jag ha enkelrum för att jag har råd med det. Men så fort jag blir sjuk ska jag ligga med fyra andra i samma sal. När jag blir sjuk i Tyskland kan jag betala en privat klinik, som inte får en krona från staten, och få ett eget rum.

Vill göra vad han vill med sin skog

De senaste åren har Roger Akelius köpt mängder av skog över hela landet. Enligt Lantmäteriet är han nu med 50 000 hektar Sveriges största privata trädägare, där tvåan på listan stämplar in på blygsamma 16 000 hektar. Och som skogsägare tycker Akelius att han borde få göra vad han vill. Ganska snart insåg han att det dock inte alls är så. 

Om det är staten som vill bevara skogen får staten äga.

I ett mejl till sina vänner, samt mig, liknar han skogsägandet vid ett lotteri. Han skriver att träden är hans största förlust hittills, eftersom ”miljöaktivister inom Länsstyrelsen struntar i äganderätt”.

– Jag varnar andra för att investera i skog.

Orsaken är insikten att det inte går att avverka hur som helst. Han har fått nej för att man bland annat hittat tretåig hackspett, som är rödlistad, och fridlysta arter på hans marker. Orimligt, menar Roger Akelius, som ser det här som vilket ägande som helst.

– Tycker man att de här arterna och växterna ska överleva ska inte privatpersoner betala. Då får samhället stå för det. Om det är staten som vill bevara skogen så får staten äga.  

En skog har regler, bland annat för att bevara den biologiska mångfalden. Den finns inte bara till för att ge avkastning. Ska det inte vara så?  

– Då är frågan vad äganderätt är för något. Ska skogen utvecklas på lång sikt så är det bättre att privata företag driver den. Som med all verksamhet. Du ser aldrig dessa enorma innovationer om det är statligt ägt.

Kan inte skogen bara få vara?

– Nej, det går inte alls. Nu är du långt tillbaka i tiden. Om du ser den utveckling som har varit de senaste 50 åren, det är en enorm skillnad. Nu har vi självgående maskiner. Dessa går själva in och hämtar stockarna och kör ut dem och lägger dem i högar. Så håller de på dygnet runt.  

Ångrar du att du köpte skogen?

– Ja, det gör jag nog. Det är alldeles för låg avkastning.

”Regeringen har en avskyvärd syn på flyktingar”

På många sätt låter Roger Akelius som den stereotypa finansmannen. Som den person han först gjorde sig känd som: En innovatör som inte stod ut med 80-talets företagsfientliga Sverige, och flydde socialdemokraternas löntagarfonder för att bosätta sig i skatteparadis. 

Sedan dess har det gått 40 år. Han har knappast tvärvänt men är samtidigt inte lättplacerad. Sveriges nuvarande regering avskyr han.  

– Skulle jag rösta idag skulle jag definitivt inte rösta på den borgerliga sidan. De är SD. Man har en avskyvärd syn på flyktingar. Jag kan inte tänka mig att komma i närheten av detta. För mig är en Palestinaunge lika mycket värd som alla andra ungar.

Vad skulle du rösta på då?

– Skulle jag rösta idag så hade det varit Socialdemokraterna. De har ändrat politiken markant. Det har samtliga partier gjort.

Han avskyr inte bara regeringen för deras flyktingpolitik och samarbete med Sverigedemokraterna, utan även för deras syn på Israel. Roger Akelius har via sin stiftelse tidigare skänkt pengar till barnhem för palestinska barn: ”SOS Barnbyar fick 100 000 000 kronor förra gången som Israel lemlästade barn i stor skala.”

Ser inte Hamas som terrorister

Han har också varit och besökt palestinska flyktingläger, och blivit djupt berörd. Israels krigsföring nu tycker han är fruktansvärd. Liksom att Sverige inte protesterar.

Nu är det som att Israel har rätt att massmörda.

– Nu är det som att Israel har rätt att massmörda. Och man går på om olika terrorstämplingar, där ena sidan har bestämt vad som är terror. Det är frihetsfolk som är frustrerade, Hamas. De är frihetskämpar.

Hur ser du på attacken den 7 oktober 2023?

– Jag ser det som att Israel sedan 1948 har terroriserat de palestinska flyktingarna som bodde i landet. De bara körde iväg dem och tryckte ihop dem i läger. Och den frustrationen som uppstår då, när du har en fiende som bara bulldozrar ner ett helt område, slår bort dina kraftverk, tar bort ditt flygfält, stänger gränserna. Det klart att du blir frustrerad.

Vem terroriserar mest av Israel och Palestina? Det är tveklöst Israel.

Tycker du det är fel att säga att Hamas är en terrororganisation?

– Ja det tycker jag. Det är som att säga att varje revolutionär grupp, varje grupp som gör sig fria, är terrorister. Vem terroriserar mest av Israel och Palestina? Det är tveklöst Israel. Åren fram till den här katastrofen så dödades 20 palestinier för en israel. Nu är det antagligen ungefär 40 till en.  

Tycker att svenska judar ska ta avstånd från Israel

Roger Akelius låter plötsligt mer radikal än de mest radikala Palestinademonstranterna. Samtidigt vill han nyansera. Han säger att han förstås inte stöttar Hamas metoder.  

– Att ge sig på civila, som de gjorde den 7 oktober, är totalfel. Men jag förstår ändå. Är man desperat så gör man sådana här grejer. Men att mörda oskyldiga, det är en handling som är helt avskyvärd.

Du kallar Hamas för frihetskämpar trots att resten av världen ser dem som terrorister. Samtidigt säger du att det är avskyvärt att döda civila som de gjort. Hur går det resonemanget ihop? 

– Både Israel och Hamas kämpar för frihet, bägge dödar civila. Bägge begår brott.

Hur ser du på antisemitismen som många judar nu vittnar om?  

– Det är en otäck tendens. Men hade man gått ut från synagogorna i Sverige och sagt att vi tar avstånd från det som Knesset gör, då hade antisemitismen minskat. Jag tycker att man hade kunnat göra det.

Du tycker att svenska judar ska ta avstånd från Israels krig, för att minska antisemitismen. Det anses vara antisemitism i sig att kräva att alla judar ska ta avstånd från Israel. Men du håller inte med om det? 

– Man kan av misstag tro att svenska judar stödjer att Israel utrotar palestinier för att få lebensraum. Om svenska judar markerade mot Knessets handlingar så skulle antisemitismen minska i Sverige.

Förmiddagen har övergått i eftermiddag. Stenläggarna har lämnat trädgården för att ta helg. Roger Akelius ska snart göra samma. Dagen efter tar han flyget från Landvetter till Malaga i Spanien. Där går han ut på sin balkong, fotograferar Medelhavet och de vajande höstpalmerna. Skickar två bilder i ett mejl med ämnesraden: ”Var är jag?”