– Forskare som arbetar med vatten började undersöka hur det såg ut hos oss. Vi har där kunnat konstatera att fragment av däck är en stor del av den mikroplast som kommer ut via dagvattnet, säger Hans Bertil Wittgren, forsknings- och utvecklingschef för VA Syd.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Nytt forskningsområde
Sweden Water Research, ett forsknings- och utvecklingsbolag som ägs av NSVA, Sydvatten och VA Syd, var medarrangörer för forskarmötet i Malmö. Det inleddes med en konferens som samlade omkring 150 personer som arbetar med vatten och avlopp i kommuner och olika myndigheter, som fick ta del av de forskningsresultat som nu finns. Dagen efter samlades forskarna för att identifiera och planera för det fortsatta arbetet inom området.
– Forskningen är så ny att det inte ens finns fastställda metoder för provtagning och analyser av mikroplast, på det sätt som finns inom andra forskningsfält. Det innebär att vi inte ens kan jämföra resultaten från olika länder, säger Hans Bertil Wittgren.
De forskare som är verksamma inom området kommer från ett brett internationellt fält.
– Ett syfte med mötet var att de som forskar om mikroplast skulle få träffas och lära känna varandra. Att området är så nytt innebär att det inte finns några etablerade nätverk, säger Hans Bertil Wittgren.
Påverkar daggmaskars tillväxt
En av de studier som redovisades under konferensen kom från Holland, där man har studerat i vilken mån mikroplast kommer in i daggmaskar. Resultatet visar att så är fallet, men vilka konsekvenserna av det blir i naturen vet man fortfarande inte mycket.
– Daggmaskarna utsattes för höga koncentrationer och vad man kunde se så påverkade det både tillväxten och dödligheten, säger Hans Bertil Wittgren.
Mikroplasten kommer från i stort sett allt plastmaterial som finns omkring oss. En del, som kallas primär mikroplast, består i partiklar som redan från start är mycket små och som finns i bland annat kosmetika och konstgräs. Med sekundär mikroplast menas den plast som kommer från större föremål som kommer ut i naturen och som med tiden vittrar sönder.
– Det sannolika är att plasten är farligare ju mindre partiklarna är, säger Hans Bertil Wittgren.
Ett område som har börjat studeras är mikroplast som via slam kommer ut på åkrarna. Hans Bertil Wittgrens slutsats är att även om mikroplast kan finnas på våra åkrar så behöver det inte innebära att den tas upp av de växter som finns där.
Kan finnas i luften
Talar man om de verkligt små bitarna kan de även finnas i luften.
– Det troliga är att vi andas in plast på samma sätt som vi får i oss sot och andra partiklar som finns i luften. Men hur det påverkar oss och i vilken mån plasten kan vara bärare av andra föroreningar vet vi ännu inte, säger han.
En undersökning som gjordes av dricksvatten på olika håll i världen, där Trump Tower var en av de profilerade byggnader som ingick, visade att det i 80 procent av fallen fanns spår av plast i de prover som togs. Källan kan i det fallet vara de rör som vattnet leds genom, som numera ofta är av plast. Men även om mikroplasten ser ut att finnas överallt i vår omgivning så tror Hans Bertil Wittgren att det är plasten i vattnet som kommer att förbli det stora problemet.
– De organimser som finns där är extra mycket utsatta eftersom de både andas och äter av det vatten som de lever i, säger han.
Återvinning har lett till nya utsläpp
I några fall har det som ser ut att vara återvinning, som bildäck i konstgräs och pet-flaskor som förvandlas till fleece, lett till nya utsläppskällor.
– Det kan bli nödvändigt med åtgärder. Om vi ska fortsätta att göra fleece av pet-flaskor kan det till exempel leda till att vi måste ställa hårdare krav på tvättmaskinstillverkarna som får förse maskinerna med bättre filter, säger Hans Bertil Wittgren.