– Vi vill fördöma koranbränningarna, det är huvudsyftet. Men vi vill också markera mot Jimmie Åkesson och Johan Pehrson som tycker att koranbränningar är yttrandefrihet. Samtidigt vill vi också uppmärksamma rasismen mot muslimer i allmänhet, säger Mikail Yüksel.
Kan man se det som en provokation?
– Nej, det är ingen provokation. Det gäller att få uppmärksamhet på just frågan om koranbränningarna och rasismen mot muslimer. Det är definitivt inte en provokation.
Varför just Pehrson och Åkesson?
– Johan Pehrsson och Jimmie Åkesson har ungefär samma politiska förslag när det gäller muslimska friskolor, där man bara vill komma åt de muslimska friskolorna och inte andra religiösa friskolor. Och de har också samma syn när det gäller koranbränningarna och att inskränka muslimers rättigheter. Just därför har jag valt de två än så länge.
I förra veckan gick du ut med att du har ansökt om ett formellt möte med Turkiets president Erdogan. Har du fått något svar på förfrågan ännu?
– Nej, det har vi inte fått. Just nu är det en väldigt tragisk händelse som skett där med jordbävningen, så det kan nog komma att dröja lite.
Vad är syftet med ett att få till ett möte med Erdogan?
– Erdogan är ju inte bara president, utan även partiledare. Och jag är också partiledare, och just därför tycker jag det är ganska lämpligt att träffa en annan partiledare, det gör alla svenska politiska partier.
– Jag vill föra en diskussion om Sveriges Nato-ansökan och jag skulle gärna vilja förklara hur svenskt rättsväsende -fungerar. Jag anser att man saknar förståelse för det när man talar om de här utlämningarna av svenska medborgare. Alla vet att Sverige inte kan lämna ut de här personerna, men det saknar Turkiet lite förståelse för, om jag har förstått det rätt. Och sedan vill jag gärna prata om islamofobin i Sverige.
Kan inte ett sådant möte uppfattas som ett försök att kringgå regeringens process med Nato-ansökan?
– Det har inget med just Nato-förhandlingarna att göra. Det här är ett möte mellan två partier, kan vi se det som. Det är regeringen som ska förhandla med Turkiet. Jag tänker inte förhandla med Turkiet, och det får vi inte heller göra. Men en diskussion som partiledare, med Erdogan som partiledare, det tycker jag att jag kan föra.
Ser du Erdogan som en demokratisk ledare?
– Ja, självklart.
Ser du Turkiet som en demokrati?
– Definitivt.
Finns det inga frågetecken alls kring det?
– Absolut. Det finns brister i alla demokratier, vi har brister i Sverige också. Trots att vi är så självkära och tycker att vi har världens bästa demokrati, så tycker jag inte att Sverige är en jättebra demokrati heller. Det finns brister i Turkiet också, men det betyder inte att Turkiet inte är en demokrati.
Hur ser du på att man fängslar mängder av oliktänkande och journalister till exempel?
– Det beror på lite, man behöver ha insyn i enskilda fall för att kunna kommentera det. Jag tror inte att man blir fängslad bara för att man tänker olika i olika frågor, utan det måste finnas konkreta bevis om man har begått brott eller inte. Så det är väldigt generaliserande att fråga på det här sättet. Sedan har man ju inte rätt att begå brott om man är journalist, vi har nyligen ändrat grundlagen, att om man läcker information som kan skada ett annat land så kan man fängslas som journalist här i Sverige också.
Hans mandat utreds
Sedan valet i höstas, där Partiet Nyans med sina 0,44 procent blev största parti utanför riksdagsspärren, har det stormat rejält internt i partiet. Partiledningen försökte få flera kandidater strukna från riksdagslistorna och konflikterna kulminerade i en extrainsatt kongress i december då Yüksel utmanades på partiledarposten av Sead Busuladzic, som tagit plats för Nyans i Landskronas kommunfullmäktige.
Striden slutade i att Yüksel vann och Busuladzic hoppade av, vilket även Hamza Akacha, som vunnit den andra platsen vid sidan av Yüksel i Botkyrkas kommunfullmäktige, gjorde.
Nu utreds även om Mikail Yüksels mandat i kommunfullmäktige ska anses giltigt, eftersom han inte skrev sig i Botkyrka förrän efter valet.
Två av tre ledamöter i kommunfullmäktige har alltså hoppat av, och den tredje kan tvingas bort av Valprövningsnämnden inom kort.
– Det har varit lite interna bråk som är utagerade nu. VI får se hur det blir. Valprövningsnämnden har överklagat mitt mandat och beslutet ska komma snart. Vi väntar på det och får se.
Hur har de andra partierna i Botkyrka agerat mot er hittills, har ni sett någon öppning för samtal med något parti?
– Inte än så länge. Vi har blivit väldigt isolerade, men vi får se hur det blir efter internbråket i Socialdemokraterna, vem som blir ny ordförande i kommunstyrelsen och om efterträdaren vill fortsätta köra samma isoleringspolitik eller om de vill samarbeta med oss.
Hur ser du på den här historien kring S i Botkyrka?
– Det är väldigt tråkigt med den här kuppen mot ordföranden där. Det påminner lite om försöken mot mig. Men jag har inte insyn i fallet, så det är svårt att kommentera.
Hur menar du att det påminner om kuppförsöket mot dig?
– De har lyckats i Socialdemokraterna, vad jag läst var det många okända ansikten på plats, det påminner lite om vår kongress också. Främst de som ville jag skulle bort. Jag har aldrig träffat dem tidigare, eller sett dem alls i valrörelsen, de dök upp efter valet plötsligt bara.