Men regeländringen gjorde ingen skillnad för Ahidul Khan som tvingades arbeta 13 timmar om dagen och ge tillbaka stora delar av lönen till sin förra arbetsgivare, en indisk restaurangkedja i Stockholm. Migrationsverket konstaterade att det var hans chef som fuskat och hänvisade till det när de nekade honom tillstånd för arbete på en annan restaurang.
”Det finns omständigheter som tyder på att bristen berott på att din arbetsgivare missbrukat och försökt kringgå reglerna för arbetskraftsinvandring. Migrationsverket finner därför att det är skäligt att avslå din nu aktuella ansökan på grund av bristerna hos din tidigare arbetsgivare”, skriver handläggaren i beslutet.
”Oskäligt att avslå”
Utan att berätta om Ahidul Khans fall ber Dagens ETC Migrationsverket att ge sin officiella tolkning av vad den nya regeln innebär. Premissen som ges är att en person utnyttjats av en arbetsgivare, men nu söker ett nytt arbetstillstånd hos en ny arbetsgivare. Formellt betraktas det som en förlängning.
– Om det gäller en ny arbetsgivare och det inte finns någon koppling mellan den och den förra. Då ska det bedömas som oskäligt att avslå. Det är den viktiga mekanismen, säger Erik Holmgren, enhetschef på avdelningen för arbetstillstånd på Migrationsverket i Stockholm.
Han förklarar att huvudregeln i prövningen om ett återkallande av ett pågående eller en förlängning av ett arbetstillstånd är att arbetsvillkoren i ansökan ska ha gällt. Det spelar egentligen ingen praktisk roll vem som är skyldig till att de bröts, resultatet är detsamma. Men med lagändringen infördes också en prövning om ”omständigheterna” gör det ”skäligt” att återkalla eller avslå ett arbetstillstånd. Om det visar sig att den som arbetat haft sämre villkor än vad som angetts i tillståndet och det beror på medvetet fusk, ”missbruk”, bedöms det som skäligt att neka om den anställde ändå funnit sig i att arbeta så. Men det ska göra skillnad om det skett ett utnyttjande och den anställde försökt åtgärda det, genom att exempelvis sluta och söka en ny arbetsgivare. Då ska myndigheten, enligt Erik Holmgren, inte göra den så kallade bakåtsyftande kontrollen.
– Normalt är det inte skäligt att avslå om det beror på en tidigare arbetsgivare, även vid missbruk.
Varför?
– Det är för att avvikelserna har att göra med en tidigare arbetsgivare som inte är bindande längre. Arbetstagaren har tagit steg för att komma ur missbruket och det skulle framstå som oskäligt att avslå. Nu är det en ny situation som ska bedömas fristående, säger han.
Nya jobbet prövas inte
När Ahidul Khan blev utnyttjad gick han till facket för att få dem att korrigera villkoren och slog larm om fusket i media. Han fick sparken. Sedan polisanmälde han arbetsgivaren och polisen inledde förundersökning. Men när han hittat ett nytt jobb och ansöker om tillstånd prövas inte ens det nya jobbet. Handläggaren konstaterar att det visserligen är hans chef som ”missbrukat”, men att det ändå gör att någon skälighetsbedömning inte heller ska göras.
Tidigare har myndigheten gett besked att med fullmakt kan Dagens ETC få svar på frågor, även om enskilda ärenden. Dagens ETC lämnar in fullmakt, redovisar vilket ärende det gäller och tidningen vill ställa frågan varför myndigheten i Ahidul Khans fall gjort tvärtom. Men får beskedet att Erik Holmberg är upptagen. Han erbjuder sig dock att finna en ersättare. Men istället ringer en av verkets pressansvariga upp och lämnar beskedet att ärendet inte kan kommenteras. Anledningen är att Ahidul Khan har överklagat och att fallet nu ska tas upp i domstol.
– Vi förstår att det är jobbigt och att det får konsekvenser för den sökande att få ett avslag. Vi behöver följa de lagar och praxis som finns när vi fattar ett beslut. Då detta ärende är hos domstol avvaktar vi att kommentera ärendet, säger Robert Haecks, presskommunikatör.
Ni tror alltså att beslutet är korrekt?
– Migrationsverket har tagit ett beslut om avslag. Det beslutet har överklagats och domstolen behöver då fatta ett eget beslut i ärendet.
Nya bud
Två och en halv timme senare kommer ett nytt besked om regeltolkningen, nu från en annan enhetschef.
”I fall då det är fråga om missbruk eller kringgående av reglerna för arbetskraftsinvandring bör tillståndet därför återkallas och en förlängningsansökan avslås”, skriver Magnus Petersson, enhetschef för region Syd.
Han får då frågan om Erik Holmgren har fel. Är det är alltså myndighetens officiella tolkning av lagen att det är skäligt att en tidigare arbetsgivares fusk leder till avslag och utvisning. Att den anställdes försök att korrigera det är irrelevant. Då ringer han upp.
– Jag säger inte att Erik har fel eller rätt. Det finns varken det ena eller det andra svaret. Det är en helhetsbedömning man måste göra i varje enskilt fall. Det är den tolkningen man kan göra i den här frågan, säger Magnus Petersson.
På kvällen mejlar Erik Holmgren att han gett fel besked. Nu anser han att skälighetsbedömning inte ska genomföras vid missbruk, oavsett vem som utfört det.
”För tydlighetens skull innebär det alltså att arbetstagaren i det läget drabbas (får avslag på sin ansökan) även om missbruket beror på arbetsgivaren.”, skriver han.
