– Migrationsverket bedömer inte att säkerhetssituationen i Afghanistan för närvarande är sådan att alla som återvänder dit riskerar att skadas. Ensamma barn, ensamma kvinnor, och personer med allvarliga funktionshinder/medicinska hinder tillhör utsatta grupper, ensamma barn behöver ha någon form av mottagande och ensamma kvinnor ett manligt nätverk för att vi ska kunna hänvisa dem dit, skriver hon i ett mejl till tidningen.
Vilken hänsyn tas till om den asylsökande nyligen blivit myndig?
– Är man över 18 år bedöms man som vuxen i utlänningslagens mening. Det är viktigt att komma ihåg att återvändandearbetet görs utifrån individuella förutsättningar.
Hur bedömer ni att säkerhetsläget är för hazarer i Afghanistan?
– Enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående säkerhetsläget i Afghanistan är bedömningen i dagsläget att inte någon etnisk grupp har en särskild riskprofil. Det innebär att enbart den etniska tillhörigheten i sig inte är tillräcklig grund för uppehållstillstånd som flykting. En individuell bedömning görs i varje enskilt ärende.
Linn Nilsson berättar att det är den asylsökandes ansvar att göra sitt skyddsbehov sannolikt, och det gäller också uppgifter om våldsdåd mot familjen.
– När man prövar behovet av skydd är det en sammantagen bedömning där man tittar på både berättelsen och om det finns inlämnade dokument och så vidare. Man bedömer om berättelsen är detaljerad, sammanhängande och att uppgifterna som lämnas inte är motstridiga.
Vad brukar göra att er bedömning skiljer sig när jämnåriga familjemedlemmar med samma asylskäl kommer under olika år?
– När man söker asyl i Sverige gör Migrationsverket en individuell bedömning i varje enskilt ärende och gör en framåtsyftande riskbedömning just för den individen. Säkerhetssituationen i olika regioner och länder kan förändras över tid, vilket innebär att någon som kom från Afghanistan för några år sedan och som då bedömdes ha skydd kanske inte skulle ha fått det om personen sökt asyl idag.
Spelar de nya asylreglerna in?
– Det är en individuell bedömning i varje enskilt ärende, vilket även gäller när det är en familj. Så såg det även ut före den tidsbegränsade lagen.
Advokat Mattias Skarelius berättar att han vid flera tillfällen fått besluten för sent och att det även händer att de offentliga biträdena måste söka upp besluten själva. Det var just det som hände i Rezas fall, och han har fortfarande inte haft något samtal kring utvisningsbeslutet med Migrationsverket.
Finns det några riktlinjer för hur lång tid efter att beslutet har tagits som den asylsökande ska kallas till möte?
– Det ska ske skyndsamt. Kallelsen skickas inom en vecka efter att beslut har fattats och tiden för underrättelsesamtal bokas in med tidigast lediga tid hos en återvändandehandläggare, samt med viss framförhållning med hänsyn till bland annat postgång.
Och i fall där den asylsökande inte kallats?
– Migrationsverket kallar alla och erbjuder alla en tid för underrättelsesamtal.
Varför ser det ut på det sättet?
– Beslut kommuniceras till offentligt biträde i samband med att det expedieras, det skickas då digitalt från våra system till ett företag som skickar ut detta brevledes. Har detta inte skett är det en fråga för posthanteringen eller något som orsakats av den mänskliga faktorn. Det är i så fall bara att beklaga. Vad gäller informationen till den sökande är rutinen sådan att sökande kallas till Migrationsverket för ett möte för att där muntligen få besked om beslutet så att hen har chansen att ställa frågor och att prata om vad som sker därefter, säger Linn Nilsson.
Mattias Skarelius säger att han som offentligt biträde ifrågasätts om han lägger mer än åtta timmar på ett ärende. Delar ni den uppfattningen och varför har man i sådana fall sådana direktiv?
– Offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och de utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbetet bestäms utifrån den yrkade ersättningen är rimlig med hänsyn till uppdragets svårighetsgrad och omfattning, någonting som regleras i 5 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde och 27 § rättshjälpslagen (1996:1619), berättar Linn Nilsson.
Stämmer det att ni ifrågasätter om det offentliga biträdet lägger mer än åtta timmar?
– Vi ska en bedömning huruvida den yrkade ersättningen är rimlig i relation till ärendets svårighetsgrad och omfattning. Om vi beslutar att sätta ned den yrkade ersättningen ska det följas av en motivering. Ett beslut som också är överklagbart till Förvaltningsrätten.
Linn Nilsson håller inte heller med om kritiken att Migrationsverket tolkar landinformationen oförsiktigt eller att man aktiv letar efter information som kan tolkas som att situationen förbättrats i ett land eller område.
– Vi känner inte igen den bilden. Vi har landanalytiker och jurister som följer säkerhetsläget i Afghanistan kontinuerligt och uppdaterar våra styrdokument när så krävs. Innan Migrationsverket går till beslut har offentligt biträde möjlighet att yttra sig över tillförd landinformation och även tillföra egen. Viktigt att komma ihåg är att vi har en rättsordning där en sökande kan överklaga till domstol och förvaltningsrätten gör en egen självständig bedömning av både landinformation och den asylsökandes berättelse.