Myndigheten har därför föreslagit att arbetstillstånd, folkbokföring, tillgången till välfärdssystemet och andra förmåner ska begränsas, så att levnadssituationen blir så olidlig att personerna till sist ändå lämnar Sverige. Enligt Migrationsverket rör det sig om cirka 340 personer, varav 70 har säkerhetsklassats av Säpo.
”Riskerar våra liv”
En sådan åtgärd har i flera år lyfts som nödvändig mot exempelvis den militanta islamistiska miljön, som begått terrordåd i Sverige. Men förslaget har nu också väckt oro hos ett flertal kurdiska flyktingar som även de blivit klassade som säkerhetshot av Säpo, utan att få veta varför. Kurderna sympatiserar med vänsteroppositionella rörelser som bekämpar förtryckande regimer i hemländerna, och som av svenska myndigheter inte anses utgöra ett hot mot Sverige.
– Vi kan inte återvända till Iran, vi riskerar våra liv där, säger den kurdiska kvinnan Hana som Dagens ETC talat med.
Hana upplever att hon och hennes familj kan komma att behöva välja mellan pest och kolera: antingen stanna kvar i Sverige utan en framtid eller ordentliga rättigheter, eller återvända till ayatollornas Iran. Där regimmotståndare avrättas offentligt i hängsnaror.
Även barn kan drabbas
Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth har besvarat frågor skriftligen. Han förklarar att det kommer vara upp till lagstiftaren att fastställa vilka förmåner som ska finnas kvar för personerna. Men rätten till sjukvård, utbildning och andra välfärdsförmåner kan begränsas.
– Många av dessa förmåner är kopplade till ett uppehållstillstånd och till folkbokföring och kan således komma att påverkas.
Hana och hennes make Rezgar, som bägge två har ett förflutet som regimkritiska aktivister i Iran, har fått en son under tiden i Sverige. Hana är via sin far medborgare i Irak men det landets ambassad i Sverige har meddelat att man inte kan erkänna ett irakiskt medborgarskap för sonen. Pojken är därför idag statslös och kan inte lämna Sverige, inte ens om Hana och Rezhar vill det.
Enligt Jesper Tengroth kan även barn till säkerhetsklassade personer komma att träffas av den föreslagna lagändringen.
– Barns förmåner utgår från deras egen ställning i landet, det vill säga om de har uppehållstillstånd, är folkbokförda och så vidare.
Utvisning ska verkställas
Migrationsverket har inte heller föreslagit någon bortre gräns för hur många år som förmåner kan dras in, om personerna ändå stannar kvar i Sverige, på grund av risken för övergrepp i hemländerna.
– Detta är inget som omfattas av skrivelsen. Utgångspunkten är dock att dessa personer inte ska vara bosatta i Sverige och att deras avlägsnandebeslut ska verkställas så snart det är möjligt, förklarar Jesper Tengroth.
Under de senaste åren har det riktats högljudd kritik mot att säkerhetsklassade kurder som nekats asyl och hamnat i utvisningsprocesser inte får veta vad de anklagas för, på grund av Säpos sekretess. Kritiker menar att prövningarna inte varit rättssäkra. Bristen på insyn gör rimligtvis också att det kan vara svårt för personerna att veta hur de kan förändra sitt beteende, till en punkt där de inte längre anses utgöra ett säkerhetshot.
Asylrättsförsvarare har även påpekat att Migrationsverket alltid dömer i enlighet med Säpos rekommendationer, oavsett kritiken. Enligt Jesper Tengroth gör hans myndighet alltid en självständig bedömning och avgör om beviskraven är uppfyllda.
– Med det sagt är Säkerhetspolisen den expertmyndighet som är särskilt skickad att bedöma om ett sådant hot föreligger – och deras yttrande väger naturligtvis mycket tungt.
