Syftet med regleringen var att minska segregationen men enligt Migrationsverkets statistik har lagändringen inte skapat de effekter man hade hoppats på.

Väljer segregerade områden

Mellan 1 juli och 31 december 2020 valde 2195 asylsökande att bosätta sig i någon av de 32 kommunerna trots att man då inte längre hade rätt till bidrag.

– De väljer att helt enkelt bosätta sig i ett anmält område, utan pengar från Migrationsverket, säger Jaqueline Bajo Lundberg, processledare på Migrationsverket till SVT.

Enligt Jaqueline Bajo Lundberg beror statistiken på att asylsökande tycker att det är viktigare med närhet till familj och vänner än bidraget eller att de har en tryggad ekonomi på annat sätt.

”Inte ett dugg förvånad”

Christina Höj Larsen, riksdagsledamot (V) ser däremot andra orsaker till varför asylsökande fortsätter att flytta till segregerade områden.

– Jag är inte ett dugg förvånad över detta. Det som hänt är att människor bara blir ännu fattigare, det finns en större utsatthet för en grupp som redan är utsatt. Det som skulle kunna hjälpa är att satsa på ordentligt bostadsbyggande, men idag flyttar människor dit de har möjlighet att få bo, där förhållandevis många andra asylsökande bor. Ofta känner man inte lika många i Danderyd, säger hon till Dagens ETC.

Hon fortsätter:

– Människor vill inte bo trångt eller i speciella områden, det man vill är att hitta någonstans att bo, där har inte regeringen gjort något överhuvudtaget. Det vi också behöver se till är att rika områden bygger hyresrätter för att fler ska kunna ha råd att bo där.