I skrivande stund är det inte många som hurrar över regeringens vårbudget. Och en av de mer besvikna är Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.
– När ekonomin och samhället pressades av pandemin glömdes jämställdheten bort. Vårbudgeten innebar en chans till en jämställd återstart. Det är en besvikelse att regeringen inte tagit den chansen, säger hon i ett pressmeddelande.
Hennes kritik går i korthet ut på att det saknas riktade medel och tydlig styrning av befintliga insatser för att nå utrikesfödda och kvinnor med funktionsnedsättning, att vården behöver långsiktiga investeringar och bättre villkor för de anställda, och att kvinnojourer behöver även de långsiktiga resurser för att planera och bedriva sin verksamhet.
Greenpeace är också besvikna över Magdalena Anderssons besked idag.
– Vårens budgetsatsningar matchar inte det planetära nödläge vi befinner oss i. Klimatpolitiska rådet konstaterade nyligen att bara 10 procent av krisstöden använts för att uppnå klimatmålen. Trots krisinsikt i ord använder regeringen pengarna till att bevara de industrier och strukturer som skapat klimatkris och artutrotning istället för att genomföra den nödvändiga omställningen, säger Greenpeace Sverigechef Isadora Wronski i ett pressmeddelande.
Hon påpekar också att satsningarna på en kraftfull grön återstart ”begränsar sig till mindre än en promille av BNP”.
– Vi måste se om ekonomin i grunden, det som skapade välfärd under 1990-talet är inte det som skapar välfärd idag och imorgon. Ännu en budget missar forskarnas skarpa varningar och regeringen håller på med kreativ bokföring kring utsläppen istället för att satsa på en genomgripande samhälssomställning till ett cirkulärt, hållbart samhälle inom planetära och sociala gränser, säger hon.
”Låt inte coronapengarna bli överskott”
Inte heller Vårdförbundet är särskilt nöjda med hur statens pengar fördelas.
– Låt inte coronapengarna bli överskott den här gången. Sveriges kommuner och regioner gjorde rekordöverskott förra året mycket tack vare tillskotten av statsbidrag som betalats ut på grund av coronapandemin. Det innebär att pengar - avsedda att användas för att ge stöd och ekonomisk kompensation till dem som gjort extrema insatser med att bekämpa pandemin - hamnade på kistbotten. De extra miljarderna som regeringen nu tillför måste användas klokt av regionerna och kommunerna under 2021 och 2022, skriver fackförbundets ordförande Sineva Ribeiro i ett pressmeddelande.
Även Lärarförbundet anser att långsiktiga satsningar lyser med sin frånvaro.
– Utbildningssektorn skulle enligt våra beräkningar behöva mellan 16 och 21 miljarder under det här året. Det handlar både om att möta de nya behov som uppstått under pandemin och om att stoppa de besparingar på utbildning som sker över hela Sverige. Den politiker som tror att lovskola kommer kunna ta hand om de negativa effekter som pandemin har haft på skolan gör det alldeles för lätt för sig, kommenterar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
MP om kritiken från Greenpeace
Greenpeace är en av de röster som kanske tydligast uttryckt sitt missnöje med regeringens vårbudget. Nu svarar Miljöpartiets Karolina Skog på kritiken.
”Regeringen har misslyckats med att nå klimat- och miljömålen och skapa förutsättningarna för en långsiktigt hållbar välfärd.”
Greenpeace är skoningslösa i sin kritik mot regeringens vårbudget, som organisationen anser är långt ifrån tillräcklig för att matcha det planetära nödläge vi befinner oss i. Men när Dagens ETC får tag på Karolina Skog (MP), en av partiets två gruppledare i riksdagen, säger hon att det finns en enkel förklaring till detta.
– Vi i Miljöpartiet kommer aldrig att acceptera att man ställer social hållbarhet mot ekologisk hållbarhet. I denna budget har vi satsat på de människor som drabbats mest av pandemin. Det är jätteviktigt att vi värnar de svagaste och tar hand om just dem först i denna kris, säger hon.
Med andra ord är det inte i denna budget man ska söka om man vill hitta stora satsningar på miljö och klimat. I stället påminner hon om de stora satsningar på grön omställning som kom i höstas.
– Jag håller med Greenpeace att klimatkrisen kräver stora omställningar i samhället, men återigen, det var i höstbudgeten de stora tranformativa reformerna fanns, säger hon och lägger till att Sverige har bland de största satsningarna på grön omstart.
Hon påminner också om att vårbudgeten faktiskt innehåller ökade anslag till klimatarbete, totalt 1,5 miljarder kronor, bland annat genom stöd till kollektivtrafiken, för att regionerna ”inte ska dra ned på servicen”.
– Våra prioriteringar har varit att höja bostadsbidraget, eftersom den når de fattigaste, och att ge pengar till den del av civilsamhället som jobbar med de som är mest utsatta, som till exempel Stadsmissionen som sagt att trycket på dem har ökat, på nödhjälp och på matkassar.
