Mest pengar till väg när regeringen öppnar plånboken

– Det är en historisk satsning på infrastruktur och behoven är stora. Man behöver inte färdas många mil i vårt land för att se att vägar och järnvägar behöver förbättras.

Av den summan föreslås drygt 600 miljarder användas för nyinvesteringar i transportsystemet. Hur detta ska fördelas mellan olika väg- och järnvägsprojekt ska regeringen ge besked om först i infrastrukturplanen som ska vara klar 2026.

När det gäller underhållet av den befintliga infrastrukturren går betydligt mer till vägar än järnvägar. Mer än 350 miljarder går till drift och underhåll av väg, jämfört med 200 till järnväg. Infrastrukturministern understryker att regeringen prioriterar att underhålla det som finns, snarare än att bygga nytt.

– Nu bryts den destruktiva trenden att slarva med underhållet, säger Andreas Carlson.

Trafikverket har bedömt att pengarna räcker för att kunna åtgärda hela det eftersatta underhållet för väg. För järnväg däremot, har myndigheten bedömt att endast 10-15 procent av det eftersatta underhållet kommer att kunna åtgärdas fram till 2037.

Enligt regeringen innebär dock infrastrukturpropositionen att Trafikverket får så mycket pengar som man klarar av att hantera när det gäller underhåll av järnväg under perioden fram till 2037.

"Nyliberal lekstuga"

Oppositionspartierna tävlade med varandra på torsdagen om att såga regeringens besked.

– Det är ett slag i ansiktet på landets tågresenärer, säger Linus Laakso, Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson.

Att regeringen ger Trafikverket den summa pengar som de har kapacitet att omvandla i järnvägsunderhåll köper han inte. Miljöpartiet menar att ett av de stora problemen är att underhållsarbetet upphandlas av privata aktörer. De vill återta underhållet i statlig regi.

– Det är en nyliberal lekstuga. Man måste ta av sig de ideologiska skygglapparna och gå tillbaka till ett system som faktiskt fungerar, säger Linus Lakso.

För att få till ett effektivare underhåll krävs också betydligt större satsningar på ny järnväg, anser han. Idag är trängseln på spåren ett av hindren.

– Det är väldigt svårt att få plats på spåren när vissa sträckor är så extremt hårt belastade.

Inte heller Gunilla Svantorp, Socialdemokraternas trafikpolitiska talesperson, tycker att man kan nöja sig med de pengar som Trafikverket säger sig kunna använda.

– Det håller inte. Då får man titta på hur man gör i andra länder. I Tyskland bygger man exempelvis ombyggnadsstråk när man reparerar järnvägen, det är klart att det går att göra på andra sätt.

Ny motorväg på gång

”Värdelöst”, var omdömet från Ulrika Heie, Centerpartiets trafikpolitiska talesperson. Ett av de första beslut regeringen tog när de tillträdde var att skrota planerna på nya stambanor. Nu saknas en plan för att öka kapaciteten i järnvägsnätet, enligt Heie.

Människor får stå kvar på perrongen och frysa och att godset inte kommer fram.

– Det kommer göra att människor får stå kvar på perrongen och frysa och att godset inte kommer fram.

Vänsterpartiet menar att det behövs en helt ny inriktning på den ekonomiska politiken för att kunna göra tillräckliga investeringar. De vill att statens skuld tillåts öka för att finansiera såväl infrastruktur som elnät, avloppssystem och andra områden med stora behov.

– Regeringen har ingen finansiering som kommer att hålla, så de kommer inte ens att göra det som de nu lovar, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson.

Naturskyddsföreningen är liksom oppositionspartierna starkt kritisk till att satsningarna på väg är större än järnvägar. Särskilt vänder de sig mot att regeringen nu vill se ett nytt stort vägprojekt i Stockholm. Det handlar om motorvägen Östlig förbindelse som regeringen hoppas ska byggas med hjälp av kapital från privata aktörer. Regeringen glömmer miljöperspektivet, anser Jens Forsmark, sakkunnig hållbara transporter på Naturskyddsföreningen.

– Miljö nämndes knappt på presskonferensen, det är uppseendeväckande, säger han.