Deras uppgift är att stötta kollegor i språkutvecklingen men även fundera kring rutiner, attityder och arbetssätt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Stötta nya medarbetare

– Vi har många nya medarbetare som inte har svenska som modersmål och kanske inte behärskar språket fullt ut. Samtidigt har kraven på att dokumentera våra insatser ökat.  Vi ska också kunna kommunicera med de boende, anhöriga, medarbetare, sjukvård, myndigheter. Allt ställer krav på språket, säger Hafeela Doole.

Tack vare utbildningen till språkombud har de börjat fundera på hur kommunikationen ser ut och hur vi utrycker oss på arbetsplatsen.

– Vilka ord använder vi? Hur säger vi saker? Det handlar om att prata tydligt och långsamt, att försöka tala rakt på sak och använda enkla ord, konstaterar Hafeela Doole.

Både Merja och Hafeela är tvåspråkiga och talar även finska.

– Jag har själv upplevt språksvårigheter då jag flyttade till Sverige som vuxen. Det känns bra att jag kan använda mina erfarenheter i att erövra ett nytt språk och hjälpa andra i samma situation, säger Hafeela Doole.

Tvetydiga begrepp

Det svenska språket är fullt av otydligheter och tvetydiga begrepp, vilket gör att risken för missförstånd ökar. Att veta vad skitbra och påtår är eller förstå utryck som ”häll i en skvätt” eller ”jag måste gå och kasta vatten” kan vara svårt för den som är ny i det svenska språket.

– De som bor på Lindgården tillhör en generation som ofta är födda på 30-talet. De har ett helt annat språk och uttryck än dagens ungdomar, vilket i sig kan leda till missförstånd, påpekar Marja Söderlund.

Dessutom har vi svenskar en tendens att linda in saker som vi vill förmedla av rädsla att låta otrevliga eller bossiga.

– Vi säger inte rakt ut: ”Stäng fönstret”, utan kanske ”Skulle du vilja vara snäll och gå bort till fönstret och stänga det”. Men ju fler ord desto svårare är det att få fram sitt budskap.

Hon har också börjat uppmärksamma hur vi samtalar runt fikabordet.

– Vilka är det som talar? Vad pratar vi om? Bjuder vi in alla i samtalet? Ett öppet och positivt klimat är viktigt för att vi ska kunna stötta varandra i språkutvecklingen.

Reflektera över missförstånd

Språkombuden har infört språket som en punkt på arbetsplatsträffarna, APT,

– Det är viktigt att vi tar upp och reflekterar över missförstånd och hur vi kan stötta varandra, säger Merja Söderlund.

De tycker att alla arbetsplatser borde ha språkombud.

– Det handlar inte bara om att stötta människor som har ett annat modersmål. Det finns även medarbetare som har problem med dyslexi som också kan ha det jobbigt med exempelvis dokumentation, säger Hafeela Doole.

Hennes råd till nya svenskar är att våga.

– Våga prata och våga fråga om du inte förstår. Var inte rädd för att säga fel.