– Det var värre i morse. Då var det is överallt, nu är det i alla fall snö.

Gatustädaren Reza skjuter sin städvagn framför sig på Högbergsgatan på Södermalm. Han började att plocka skräp klockan halv åtta i morse och har precis lämnat av sin första säck. Nu ligger ensamma plastföremål längst ner i den nya påsen. Snön har täckt över de flesta arbetsuppgifter och ställt till det för Reza som får pulsa sig fram genom snömodden.

– Det är jobbigt att dra städvagnen genom det här. Men jag tycker att plogningen har varit okej hittills här på Södermalm, säger Reza medan han stryker bort snöflingor ur ansiktet.

”Tänker inte gå ut”

Det var för två veckor sedan som snöflingorna började att falla över Stockholm. Under ett dygn föll nästan tio centimeter snö. Till glädje för alla som har väntat på att få ta fram pulkorna. Jobbigare blev det för 86-åriga Södermalmsbon Mona Persson.

– Det här är riktigt dåligt. Jag har precis varit i affären runt knuten och handlat, nu är det jättejobbigt att ta sig hem, säger hon och får hjälp av hemtjänstarbetaren Marilo att köra rollatorn 

– Nej, jag tänker inte gå ut mer i dag, pustar hon. 

Plogbilar dröjde länge

Även om snöfall är något vi inte borde förvånas över under vinterhalvåret så har snöröjningsfrågor under de senaste vintrarna fyllt lokaltidningssidorna. Särskilt under vintern 2012/2013. Det var då, i början av december 2012, som cirka 30 centimeter snö föll över staden på två dygn. Över 6 600 klagomål kom in till stadens trafikkontor på en vecka och folk vittnade om gator där plogbilarna inte hade synts till på åtta dagar. Bussar och sopbilar stod stilla och skolor fick stänga eftersom personalen inte kunde ta sig till arbetet. Exceptionellt mycket snö alltså. Men det är inte hela bilden, menar författaren och journalisten Mikael Nyberg.

– Snökaoset då berodde mest på att snöröjningen är privatiserad. 

I decembernumret av Folket i bild går han igenom hur det gick till när New public management infördes för snöröjningen i Stockholm och hela verksamheten strax efteråt såldes till Peab. 

”Vi kände för området”

I dag sköts snöröjningen av en mängd olika företag och ansvaret för att se till att det blir gjort är delat mellan stadens trafikkontor och stadsdelsförvaltningarna. Det är det som gör att du kan gå på en gångväg som är plogad och sandad för att två meter senare mötas av en isbana. 

Trafikkontoret beställer snörröjning och har kontrakterat Peab för att utföra själva arbetet. De har i sin tur lagt ut det på flera underleverantörer och fungerar i dag närmast som ett bemanningsföretag. 

Annat var det förr. Då hade kommunen en egen flotta med snöröjningsmaskiner, kunskap och personal. Under snörika dagar kunde man ta in extrafolk. 

– Vi hade självständiga arbetslag med ansvar för ett visst område. Man kände för området. När man gick därifrån ville man att det skulle vara snyggt. Så är det ju inte i dag. Det är bara pengar som styr. Göra så lite som möjligt. Lura beställaren, berättar en av parkingenjörerna i Skarpnäck, Mats Berglund, i Mikael Nybergs reportage.

”Samma kostnader”

Så hur blev det som det är i dag? Mikael Nyberg berättar att det var i mitten av 1980-talet som Socialdemokraterna började att experimentera med privatiseringar. 1993 togs ett principbeslut om att allt som kunde konkurrensutsättas skulle göra det. Bolaget Stockholm entreprenad bildades för att sköta gatorna och vid millenieskiftet köptes det av Peab drift och underhåll, privatiseringen var genomförd. Målet var att spara pengar. Men har det blivit billigare? 

– Det är svårt att säga, snömängderna varierar mycket år för år. Men kurvan för kostnaderna rör sig snarare uppåt än nedåt. I princip är det samma kostnader för kommunen, men de längst ned – underentreprenörerna som faktiskt utför arbetet – de får mindre pengar, säger Mikael Nyberg.

Gångbanor prioriteras

Tillbaka ute på Söders snöfyllda gator är Sara Wester på väg hem till Zinkensdamm med barnvagnen.

– Det är som ett träningspass, skrattar hon och borstar bort snö från barnvagnen. 

Bakom henne slirar en stadsjeep i snömodden. Inte heller gatorna är särskilt plogade i dag. 

I framtiden kommer bilarna att få fortsätta halka omkring medan snöröjning på gång- och cykelbanor ska prioriteras. Det har den rödgrönrosa majoriteten i Stadshuset bestämt. Resonemanget bygger på att det är fler kvinnor och barn som använder gångbanor. Men trots att Sara Wester inte kör bil och kämpar med sin barnvagn är hon inte säker på att det är rätt prioritering.

– Det kan ju göra fler människor skada om en bil halkar än om en person på en gata gör det, säger hon. 

Inget händer i vinter

Och även om de styrande politikerna öppnar för att göra om snöröjningsystemet och se över om det bör tas tillbaka till egen regi, så kommer det inte att hända under den här säsongen. Under tiden får 86-åriga Mona Persson se till att gå ut så lite som möjligt under snörika dagar.

– Men jag vet inte om det var bättre förr. Dels så bodde jag inte här då. Dels så var jag inte lika handikappad som jag är nu, säger hon.