Hon är inte ensam i Försvarsmakten om kostsamma önskemål. Högsta chefen, ÖB Micael Bydén, vill utöver förstärkning av marinen ha fler värnpliktiga och ett vassare luftförsvar. Med mera. Och militärerna får eldunderstöd från politiskt håll. 

I förra veckan krävde Centerpartiet att försvarsanslagen inte ska stanna på de två procent av BNP som riksdagens samtliga partier kom överens om våren 2022, strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Centerpartisterna vill nu att Sverige ska upp i tre procent till 2030. Med dagens nivå skulle det innebära ytterligare runt 60 miljarder om året till militären.

– Världen har tyvärr försämrats, säger Mikael Larsson, Centerpartiets försvarspolitiska talesperson.

Just nu sitter partierna och förhandlar i försvarsberedningen om inriktningen på försvarspolitiken och om hur mycket pengar som ska satsas på militärt och civilt försvar. Den 26 april ska man lägga fram sin rapport, sedan klubbar riksdagen försvarsbeslutet i höst.

L som i låna

Ropen om mer pengar till försvaret hörs från flera partier. Strax efter årsskiftet gick Kristdemokraterna ut och krävde mer pengar än de man hittills kommit överens om, utan att precisera exakt hur mycket. I samma veva öppnade Liberalerna för att skrota överskottsmålet och låna till upprustningen. Åtminstone under en övergångsperiod behöver anslagen vara högre än två procent, enligt den försvarspolitiska talespersonen Anna Starbrink (L). Försvaret är eftersatt och nu gäller det att investera, anser hon.

– Om det inte ryms i statsbudgeten är vi beredda att se över överskottsmålet, säger hon.

Anna Starbrink avvisar inte Centerpartiets krav om anslag på tre procent av BNP.

– Det tror jag kan vara en rimlig nivå, men vi har inte låst oss vid en exakt summa, säger hon.

Det samma säger SD:s Lars Wistedt. Han pekar på att försvarets kostnader drivs upp, inte bara av den allmänna inflationen utan till följd av att priserna på försvarsmateriel skjuter i höjden när så gott som alla länder rustar upp.

– Allting blir betydligt dyrare, man får mindre för pengarna, säger Lars Wistedt.

Ett annat skäl till att höja anslagen ytterligare finns enligt Lars Wistedt på andra sidan Atlanten: Donald Trump. Redan som president hotade han med att lämna försvarsalliansen. I februari i år gav han europeiska statsledningar på nytt skrämselhicka när han hotade med att uppmuntra Ryssland att angripa Natoländer som inte satsar nog på sitt eget försvar.

Nu leder Trump över Joe Biden inför höstens presidentval. Få tror att USA faktiskt lämnar försvarsalliansen, men om det amerikanska engagemanget för Europa minskar, ökar behovet av att stärka försvaret ytterligare, menar Lars Wistedt. 

– Det skulle definitivt påverka oss, säger han. 

Polen vill höja kravet

I förra veckan sa Polens president Andrzej Duda att Natos krav på medlemsländernas försvarsutgifter bör höjas från dagens två procent till just de tre procent som Centerpartiet nu föreslår. Enligt Mikael Larsson finns det mycket som tyder på att Natoländerna enas om högre krav i samband med sommarens toppmöte i Washington. 

– Nu har vi chansen inför kommande försvarsbeslut att ligga steget före, säger han.

En förstärkning av det militära och civila försvaret gör Sverige säkrare på flera sätt, enligt Mikael Larsson.

– Planerar vi för krig får vi också lättare att stå emot andra kriser som pandemier och klimatkatastrofer, säger han.

Riskerar inte upprustningen av försvaret att tränga ut andra satsningar som behövs för människors säkerhet, som klimatomställning eller satsningar på vården?

– Självklart får man inte glömma bort andra frågor som miljö, klimat, skola, vård, omsorg och landsbygd.

Men finns det tillräckligt med pengar?

– Det är alltid en prioriteringsfråga, men jag vill självklart att vi fortsatt ska prioritera miljö och klimat. Saker och ting får inte stå emot varandra.

Försvarsanslagen har mer än fördubblats sedan 2018 till årets 126 miljarder. Statsminister Ulf Kristersson (M) uttrycker viss skepsis mot ytterligare stora nivåökningar, utöver vad man redan är överens om.

– Vi ska inte ha tvära kast, vi ska målmedvetet bygga upp försvaret år efter år, sa han på en träff med journalister i riksdagen i förra veckan.

Kristersson: ”Ligger bra till”

Statsministern menar att de planerade tillskotten ligger på ”en bra bana”. Han betonade att Sverige redan idag lever upp till det Nato kräver.

– Vi är inte bäst i klassen, men vi ligger bra till.

Hans egen försvarsminister, partikamraten Pål Jonsson, sa i en intervju med Svenska Dagbladet i samband med Natointrädet att det kan krävas försvarsanslag på ”uppemot 2,5 procent av BNP”. Men Ulf Kristersson ville varken ge en egen siffra eller kännas vid en konflikt med Pål Jonsson.

– Han tycker som jag, sa Ulf Kristersson.

Inte heller Socialdemokraterna säger öppet vad försvaret ska få kosta.

– Vi är inte beredda att delta i en offentlig sifferexercis i kronor och procent, sa den försvarspolitiska talespersonen Peter Hultqvist på en pressträff i förra veckan.

S som i skatt för rika

Däremot driver S linjen att man ska komma överens mellan partierna om hur kalaset ska betalas. Själva föreslår de att personer med höga inkomster eller förmögenheter ska betala en ”beredskapsskatt”. Hur långt en sådan skatt räcker har man i dagsläget inget svar på. Partiet tänker sig också att ”reformutrymmet” behöver användas, det vill säga det utrymme för satsningar som uppstår när ekonomin växer. Liberalernas förslag om lånefinansiering avfärdar partiledaren Magdalena Andersson med emfas.

– Man kan inte låna till permanent drift, då bygger man ett försvar på lerfötter, sa hon på partiets pressträff.

Statsminister Ulf Kristersson vill varken låna pengar eller införa nya skatter. Försvarssatsningarna ska finansieras ”på vanligt sätt”, genom reformutrymmet.

– Det är det normala, sedan ska man vara beredd på att det onormala också kan inträffa om kriget kommer ännu närmare, sa Ulf Kristersson på träffen i riksdagen.

Vänsterpartiet vill inte uttala sig alls i nuläget. Miljöpartiet svarar inte på vad det militära försvaret ska kosta, men kräver att det civila försvaret nu prioriteras i första hand.

– Innan vi pratar om eventuella ytterligare satsningar på det militära försvaret måste satsningarna på det civila försvaret komma ikapp, säger den försvarspolitiska talespersonen Emma Berginger.