– Det är ett ansträngt läge. Vår ekonomi är inte bra alls, säger hon.
Julklappspengarna ska gå till att tanka den avställda bilen när den ställs på igen. Och så blir det lite pengar över till mjölk och andra utgifter. Men Maria är van.
– Jag har anpassat mig efter att det ser ut så här. Jag försöker hålla budget och jag är en kupongtant. Jag jagar rabatter, beräknar och kalkylerar. Det går åt mycket energi bara för att få det att gå ihop, säger hon.
Låg föräldrapenning
Att pengar saknas beror på att Maria har väldigt låg föräldrapenning. En situation som hon har hamnat i efter flera års studier, flera graviditeter och en osäker situation på arbetsmarknaden.
– Vi har ett skyddsnät i det här landet, men systemen skulle behöva göras om. Det är oerhört lätt att ramla utanför ramarna och då åker tåget samtidigt som man står kvar där på perrongen, säger Maria.
De föräldrar som tjänar mest kan få 942 kronor om dagen i föräldrapenning. Den som saknar inkomst eller som tjänar väldigt lite hamnar på grundnivån i föräldraförsäkringen. Nu efter årsskiftet har den höjts från 225 kronor till 250 kronor om dagen. Att lägstanivån i föräldraförsäkringen har höjts är ett steg i rätt riktning tycker Maria, men hon hade gärna sett en lite högre nivå.
Trygghetssystemen måste ses över
– Att leva utan reserver skapar en väldig stress och det är lätt att få dåligt samvete gentemot sina barn när man känner att man inte kan få ihop tillvaron. Ingen väljer att hamna i en sådan här situation. Det är klart att alla hellre skulle vilja ha heltidsjobb med trygga och stabila villkor och en bra föräldrapenning baserat på det, säger hon.
Hon menar att ett samhälle där allt fler får timvikariat, projektanställningar och bemanningsanställningar kanske måste se över trygghetssystemen.
– Jag tänker att det är lätt att hamna mellan stolarna i dag. Jag hade till exempel massor av timvikariat hos flera arbetsgivare och blev mer eller mindre utkastad från Arbetsförmedlingen eftersom jag inte hann gå dit hela tiden. Men att jag inte var inskriven där påverkade sedan min ersättning när jag blev sjuk. Och sedan leder det ena till det andra, säger hon.
Den yngsta sonen hostar till. Han är sex månader och hostar hela nätterna. Så nyheten att även medicin för barn har blivit gratis sedan årsskiftet tas emot med glädje.
– Det underlättar otroligt mycket. Barnen blir alltid sjuka när man har ont om pengar. På ett sätt tycker jag kanske att det skulle kunna vara behovsprövat vilka som ska få gratis medicin. Vissa har råd att betala. Men samtidigt tänker jag att det är bra att det blir lika för alla barn, säger hon.
Nya reformer som rör barnfamiljer 2016
Grundnivån i föräldrapenningen höjs från 225 kronor till 250 kronor per dag.
En tredje reserverad månad för respektive förälder införs inom föräldrapenningen (gäller barn födda från och med 1 januari 2016).
Maxbeloppet i jämställdhetsbonusen minskar från 13 500 kronor till 10 500 kronor (en konsekvens av föregående förändring).
Höjt underhållsstöd med 300 kronor till 1 573 kronor.
Kostnadsfria läkemedel för barn införs och totalt kan det innebära en besparing på 2 200 kronor per år.
Även bidrag till glasögon för barn införs under 2016.
Staten ökar stödet till idrotten med totalt 197 miljoner kronor 2016, det kan påverka familjers ekonomi då tanken är att fler barn ska ges möjlighet att delta i idrottsföreningarnas verksamhet utan att föräldrarnas ekonomi ska styra.
Från sommaren 2016 kan kommuner som satsar på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för skolbarn få statligt stöd. Det gör att fler barn kan få resa på kollo, läger eller liknande utan att det belastar familjers ekonomi. Totalt satsar regeringen 200 miljoner under fyra år på sommarlovsstöd.
