Krig är risk. Och Rysslands invasionskrig gör det särskilt sårbart för företag att handla med Ukraina. Man vet helt enkelt inte om man kommer att få betalt eller om avtal kan hållas. För att lätta på trycket vill regeringen att staten täcker upp för risken. Så länge Ukraina betalar ett förskott på 30 procent av orderns totala värde kan Sverige alltså betala resten, om det behövs.
Förslaget är ute på remiss och nu ska försvarsmyndigheter, näringslivet och branschorganisationer som företräder försvarsbolag tycka till. Förslaget på bordet är en del av regeringens vårändringsbudget och innebär i praktiken att staten täcker risken för företag som exporterar vapen och krigsmateriel till Ukraina. Maxtaket är en halv miljard kronor – bara för 2025. Och varje bolagskoncern ska kunna få ut totalt 100 miljoner kronor.
Ny lag med undantag
För att förändringarna ska kunna bli verklighet krävs en helt ny lag om särskilda exportkrediter just för försvarsexport till den ukrainska staten, utanför ramen för de vanliga exportkrediterna som kan lämnas av Exportkreditnämnden (EKN). Det handlar om att försvarsexporten inte ska behöva ha som huvudsyfte att bidra till ekonomisk och samhällelig utveckling och välfärd i Ukraina, vilket annars är ett krav för den statliga riskdelningen via EKN.
Myndigheten ska fortfarande göra en bedömning av risken för korruption och bristande respekt av mänskliga rättigheter samt arbetsförhållanden innan beslut fattas om att ge ett företag en kreditgaranti.
”Den höga riskexponeringen som förknippas med affärer med den ukrainska staten är ett hinder för företag att exportera till den ukrainska staten. Enligt nuvarande regelverk är det även förenat med mycket stora svårigheter att utfärda garantier för försvarsexportaffärer till Ukraina.”, skriver regeringen i promemorian.
Utländska företag kan få stödet
Exportstödet är direkt efterfrågat av både försvarsindustrin och den ukrainska regeringen, och för Sverige ser man det som en del av det ökade stödet för Ukraina, i form av en försäkring mot förlust.
På konferensen Techarenan tidigare i vår pratade företrädare för EKN och flera försvarsbolag och banker om vikten av ett ökat offentligt stöd och kapital till till den privata försvarsindustrin, bland annat genom kreditgarantier.
”För att den ukrainska staten ska kunna nyttja försvarsindustrins förmåga och för att möjliggöra försvarsexportaffärer direkt med företagen har Ukraina efterfrågat Sveriges möjligheter att ställa ut exportkreditgarantier för att försäkra företagen för risken för utebliven betalning”, skriver regeringen.
Till skillnad från en del andra exportstöd ska de särskilda exportkrediterna kunna lämnas även till vapen- och försvarsföretag med bas utanför Sverige. Kravet för utländska företag är att de antingen har en verksamhet som bedöms vara av betydande svenskt samhällsintresse eller att det handlar om ett företag som köper och säljer varor med Sverige. I praktiken innebär det alltså att utländska företag som Palantir eller Helsing AI kan få svenska statliga exportkrediter för att skicka krigsmateriel till Ukraina.
MP: Bra avvägning
När Sverige inte kan skänka lika mycket utrustning och materiel direkt från de egna hyllorna behöver man titta på andra affärsupplägg som säkrar ett ökat stöd till Ukraina. Det säger Emma Berginger, riksdagsledamot för Miljöpartiet och ledamot i försvarsutskottet.
Hon tycker att det är bra att regeringen tittar på förslag som exportkrediter, och Miljöpartiet är för stödet.
– Det har varit svårt för företagen att få till försvarsexportaffärerna. En av våra viktigaste säkerhetspolitiska investeringar är att stötta Ukraina i det här läget som de befinner sig i nu. Det behöver ske med humanitärt, civilt och militärt stöd.
Det viktigaste är trots allt att vi ser till att Ukraina får mer materiel.
Mer krigsmateriel betyder ökad chans att försvara sig mot Ryssland. Och att utländska företag kan ta del av stödet behöver inte vara kontroversiellt, anser Emma Berginger.
– Det är så försvarsmarknaden ser ut i Sverige idag. Vi har flera stora försvarsföretag som har etableringar på plats här men som har utländskt ägande. Det kan man tycka vad man vill om, men om vi ska få till den här viktiga exporten till Ukraina behöver de inkluderas i upplägget. Det är rimligt utifrån förutsättningarna som finns. Och det viktigaste är trots allt att vi ser till att Ukraina får mer materiel.
Även siffran på en halv miljard som tak för 2025 ser rimligt ut, fortsätter hon.
– Jag tror att regeringen har gjort en rimlig avvägning. Vi kommer så klart att följa om det blir någon diskussion kring beloppet men vi har ingen anledning just nu att ifrågasätta det här. Sen får vi se om det kommer in någonting under remissrundan, säger Emma Berginger.
Remissvaren ska ha kommit in till Försvarsdepartementet senast 20 maj 2025, och planen är att lagen ska träda i kraft senare i sommar.
