I november fick M, KD och SD igenom sitt förslag med en rad ändringar av regeringens budget. Därmed blev det grus av bland annat det vallöfte som Socialdemokraterna kastade in i valspurten 2018 om en så kallad familjevecka, med lediga dagar för föräldrar att använda exempelvis när förskolan eller skolan är stängd.

Den 19 april ska vårbudgeten läggas på riksdagens bord. Men hur ska Socialdemokraterna agera för att få stöd för sin ekonomiska politik framöver? Visa väljarna hur S-politik ser ut för att växa i valet, lyder svaret från många i partiet.

Hoppas slippa Centern

Till dem hör Emma Fastesson Lindgren, studentförbundets ordförande. Hon ser bakslagen som oundvikliga med nuvarande mandatfördelning. S måste göra allt för att få ett annat parlamentariskt läge efter valet, menar hon.

– Problemet är att vi haft en högermajoritet i riksdagen sedan Lordi (finska hårdrockstroll, reds. anm), vann Eurovision song Contest 2006, säger Emma Fastesson Lindgren.

Att S ändå kunnat regera sedan 2014 beror på att SD stängts ute från samarbete från först samtliga borgerliga partier och sedan från Centerpartiet ensamt. Priset för S har – utöver bakslagen i riksdagen – varit svåra eftergifter som slopad värnskatt och uppluckrat anställningsskydd i januariavtalet. 

Nu vill Emma Fastesson Lindgren att man går fram med tydliga förslag – även om inte allt går igenom. Då kan det som åtminstone fram till nyligen tedde sig orealistiskt ligga inom räckhåll, menar hon: En rödgrön majoritet där Centerparitet inte ingår.

Även efter Socialdemokraternas lyft i opinionsmätningarna efter Rysslands invasion i Ukraina saknas runt fem procentenheter för en S-V-MP-majoritet, om man bortser från att MP just nu ligger en bra bit under riksdagsspärren. Men Emma Fastesson Lindgren har hopp om ett annat politiskt landskap efter valet, som inte bara kommer sig av statsminister Magdalena Anderssons starka stöd i en tid av kris. Hon pekar på debatten kring vinstdrivna skolor.

– Folk tror inte längre på nyliberala lösningar, säger Emma Fastesson Lindgren.

Uppmanar C att kompromissa

Ulrica Hammarström, kommunalråd i Pajala, menar däremot att man får ställa in sig på ett fortsatt svårt parlamentariskt läge som kräver kompromisser. Hon hoppas fler partier drar samma slutsats – och skickar iväg en passning till Centerpartiet som stängt dörren för ett organiserat samarbete där Vänsterpartiet ingår.

– De måste fråga sig vad alternativet är, allt ansvar ligger inte på Socialdemokraternas axlar. Vill man vara med och påverka hur landet ska utvecklas får man ta det onda med det goda, säger Ulrica Hammarström.

Jonas Attenius, oppositionsråd i Göteborg, är inne på samma linje. Efter valet måste resultatet hanteras – men fram till dess ska man tydligt profilera sig. Det är enklare nu när man regerar ensamma efter MP:s sorti, menar han. 

 – Det gör att vi kan lägga fram förslag som vi inte kompromissat om i förväg. Det är en möjlighet för att tydliggöra var vi står, säger Jonas Attenius.

Till de otåliga hör Johan Lindholm, ordförande i fackförbundet Byggnads och ledamot i partistyrelse. Realistiskt eller ej, han vill att partiet siktar på egen majoritet i valet. Pensionerna hör till det han vill att S tar strid om. Mer pengar måste in i systemet och större hänsyn måste tas till de med fysiska arbeten som sällan orkar jobba tills de fyller 67, menar Lindholm.

– Man måste göra om och göra rätt. Man har inte tänkt på de grupper som käkar värktabletter från femtio års ålder och tömmer landets apotek.

Fajt om pensionerna

Just pensionerna har också regeringen utlovat strid om, redan under våren. De med lägst pensioner ska få upp till en tusenlapp mer i månaden, enligt uppgörelsen mellan S, MP och V. Bra steg på vägen, men inte tillräckligt, menar Johan Lindholm. Att stärka pensionärers – och löntagares – ekonomi ser han som än viktigare i och med de stigande priserna på sådant som mat, energi och bränsle.

– Det är klart att människor är oroliga. Känner man inte av människors frustration är man helt fel ute, säger han.

Om pensionstillägget ska läggas in i vårbudgeten eller i en separat extrabudget har regeringen inte lämnat besked om ännu. Men tydligt är att finansminister Mikael Damberg tar varje tillfälle att tala om vikten av förslaget – som var Vänsterpartiets krav för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.

Frågan är om regeringen anser sig ha utrymme att ta strid för fler kostsamma satsningar före valet. Krisstöd som sänkta bränsleskatter och kompensation för höga elpriser är redan intecknade liksom pengar till regionerna för vaccinationer. Johan Lindholm önskar sig också att investeringsstödet för att bygga hyres- och studentbostäder återinförs.

– Det är alldeles för många unga idag som kan inte flyga ur sina föräldrars hem, säger han.

Ingen borgfred

Mot bakgrund av att investeringsstödet slopades i och med att M-KD-SD vann budgetomröstningen tycks det osannolikt att Johan Lindholm blir bönhörd före valet. Högeroppositionen har i skrivande stund inte meddelat om man lägger fram ett helt gemensamt förslag eller – kanske mer troligt – agerar som i höstas och förhandlar ihop sig om ändringar av regeringens förslag. Oavsett skulle investeringsstödet vara en given måltavla.

I kristider talas ofta om ”borgfred” med sänkt konfliktnivå. Men någon sådan tycker sig inte Emma Fastesson Lindgren se efter den ryska invasionen, utöver enigheten kring försvarssatsningarna. Hon vill se en ideologisk valrörelse i höst, med tydliga skiljelinjer i den ekonomiska politiken.

– När priserna nu stiger blir det än viktigare att prata om omfördelning av resurser. Vi har en otroligt stor, växande ojämlikhet, säger hon.