Ensamkommande skildras oftare som hot än som offer

Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat i Sverige. Det har också antalet artiklar om barnen i svenska medier. 2001 skrevs fyra artiklar om de ensamkommande barnen på ett helt år. 2015 skrevs 18 969 texter, och bara hittills i år har det skrivits 2 333 artiklar om ensamkommande barn och unga, varav något hundratal handlar om att de ensamkommande ungdomarna begått sexuella övergrepp, jämfört med 15 under hela perioden 2000-2015.

I spåren av händelserna i Köln på nyårsnatten och mordet på ett HVB-hem i Mölndal har ensamkommande flyktingungdomar i fler sammanhang än tidigare alltså som sexuella förövare och våldsamma.

ETC:s granskning av de artiklar och inslag som publicerats i svensk dagspress och radio visar att det hela tiden förekommit rapportering om sexuella övergrepp. Men mellan år 2000 och år 2015 handlade det mycket sällan om att flyktingbarn utsatte andra för övergrepp, utan om att de själva blir utnyttjade och utsatta – antingen under flykten till Sverige, på HVB-hem och familjehem eller också efter att de avvikit från boende och försvunnit och därmed gjort sig till möjliga offer för trafficking. Sammantaget rör det sig om 152 artiklar i etablerade medier.

Efter händelserna i Köln, och därefter påståendena om liknande massofredanden i Malmö, Kalmar och Karlstad, har pendeln svängt.

Hela 75 artiklar bara fram till 28 januari under den första månaden 2016 handlade plötsligt om ensamkommande flyktingbarn som förövare i det offentliga rummet, på badhus, kollektivtrafiken och i andra könsblandade miljöer.

Hur kunde bilden av problemensom kopplas till de här barnen förändras så snabbt?

Ylva Brune är pensionerad medieforskare som specialiserat sig på att undersöka etnicitet och medier.

– Opinionen i sig förändras inte lika snabbt som medieläget. Utan det handlar om vilka opinioner som är synliga och de avlöser varandra. Dessutom är en av medias främsta källor andra media, och det innebär att en problemställning som tas upp i ett medie fångas upp av ett annat.

Själv hade hon aldrig trott att bilden av flyktingar i allmänhet skulle svänga så snabbt som den gjorde från september och fram till idag, trots att hon är expert i frågan. Och den nya tonen är bekymmersam, tycker Ylva Brune.

– Att det har förekommit sexuella övergrepp, både i Köln och i Kungsträdgården, tror jag inte att det råder något tvivel om. Det som jag vänder mig emot är när man börjar beskriva det som händer som en organiserad händelse där män från Nordafrika och Mellanöstern i

grupp planerat sexuella övergrepp med avsikten att hämnas på det vita Europa.

En av Ylva Brunes tidigare studier behandlar en gruppvåldtäkt i Stockholmsförorten Rissne år 2000, där hon undersökte hur medierna använde händelsen som utgångspunkt för en integrationspolitisk rapportering om att ”invandrarkillar” i förorten fick ut sin frustration över det svenska samhället genom att angripa frigjorda svenska kvinnor. Hon menar att det är en återkommande mytbildning som upprepats genom historien och som fortsätter att reproduceras.