Mellan mötesrummets gröna gardiner skymtar älven och i hallen har en fotovägg med skog fått sällskap av en trädstam kapad till en pall. Jan Gustafsson, andra vice ordförande i kretsen, berättar att runt 14 650 av Naturskyddsföreningens totalt cirka 226 000 medlemmar finns i Göteborg. De är organiserade i olika grupper kring frågor som intresserar dem. Klimat-, Havs- och Handla miljövänligt-gruppen är de som nu har allra flest engagerade, något som speglar vad medlemmarna just nu tycker är viktigast.
Bildades på 50-talet
När föreningen bildades under 50-talets sista år arbetade riksföreningen med råkor som blivit förgiftade av kvicksilver och klorerade kolväten på åkrarna. Men Göteborgskretsen föddes ur ett hot mot Rya skog, på Hisingen, i form av byggnation av ett reningsverk som krävde att delar av naturreservatet upphävdes. Sedan dess har skogen varit ett av föreningens skötebarn.
Lokalt har de också informerat konsumenter om kemikalier och tryckt på för fler reservat. En lokal stridsfråga, som det krävs en viss skicklighet för att ha missat som vuxen göteborgare, är Västlänken. Projektet har flera miljöaspekter, som löften om en bättre kollektivtrafik och trädflyttar. Men precis som när riksorganisationen valde att inte ta ställning i den kontroversiella kärnkraftsfrågan 1980, så har Göteborgskretsen valt att inte vara drivande åt ett håll eller ett annat när det gäller Göteborgs troligtvis största kollektivtrafiksatsning någonsin.
– Medlemmar har både tyckt att vi ska vara mot och för.
Ordförande i Göteborg
Lena Nilsson, som är ordförande i Göteborg, berättar att det finns åsikter både för och emot bland medlemmarna. Hon poängterar att Västlänken har beslutats av en enig kommunfullmäktige och lämnat den lokalpolitiska nivån för flera år sedan.
– Det finns oceaner av olika typer av detaljfakta i den här frågan. Även om jag skulle lägga hela dagar på att forska i detta skulle vi drunkna i det. Det här är inte det vi kan göra bäst för Göteborg, säger hon och tillägger att Västlänken kanske inte är den bästa lösningen, men det är den de har att ta ställning till och försöka göra miljöpåverkan så liten som möjligt.
När trängselskatten skulle diskuteras var föreningens roll mer framträdande. De visade starkt engagemang för ett införande.
– Vi hade en ordförande som var väldigt aktiv i frågan, och ytterligare några personer, som fokuserade på trängselskatten och Marieholmsförbindelsen, som är en bilförbindelse som man såg inte verkade för hållbar mobilitet, säger Lena Nilsson.
Trängselskatten infördes, efter en omdiskuterad folkomröstning och ett politiskt beslut i motsatt riktning jämfört med valresultatet. Föreningen ganska säkra på att de var med och banade vägen för vägavgifterna.
– Det är väldigt svårt att mäta, men vi tror och hoppas, och ibland vet vi, att vi påverkar. Dels för att vi är ihärdiga och dels för att vi är opartiska, alltså inte kopplade till något politiskt parti, säger Jan Gustafsson.
Han tillägger:
– Vi såg att trängselskatten skulle minska bilåkandet. Vi la inte in några värderingar om det skulle bli dyrt, utan såg snarare att det var rätt att belasta bilismen.
Vägtrafik i fokus
Vägtrafik har länge legat i fokus för föreningen, eftersom den leder till både hälso- och klimatvådliga utsläpp. I Göteborg är också sjöfarten en av de största utsläppskällorna av både växthusgaser och kvävedioxid. Därför har terminalen för flytande naturgas som just nu byggs i Skarvikshamnen, hamnat på Naturskyddsföreningens dagordning. De ser det som en felsatsning och har sagt nej i remissvar och tillståndsansökningar.
– Vi vill inte se utökad användning av fossila bränslen. Man har nationella mål om att vi, inom tio till tjugo år, ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Här låser man fast sig i en infrastruktur för ett fossilt bränsle, säger föreningens styrelseledamot Mats Andersson.
Ett argument för terminalen är att den kan användas för biogas. Hur ser ni på det?
– Då borde man bygga upp en anläggning för biogas, istället för att använda det som ett svepskäl för att bygga upp för naturgas. Biogasproduktion var på gång i Göteborg, men det har man lagt ner, säger Mats Andersson och syftar på Göteborg energis projekt Gobigas.
Han tillägger att eventuell biogasproduktion ändå troligtvis skulle vara mer lokal och inte skeppas in i landet.
Lever i filterbubblor
Lena Nilsson och Jan Gustafsson ser att, trots Parisavtal och en intensivare medierapportering, förvånansvärt många göteborgare fortfarande lever i filterbubblor där slentrianflygande, överkonsumtion och flera bilar i hushållet är vardag. De bubblorna vill föreningen spräcka för att släppa in klimatångesten.
– Det finns väldigt många människor som fortfarande inte vill ta till sig det här. Dels kanske för att de inte vill få ångest, men också för att de inte vill ändra sin livsstil. De hoppas att det snart kommer finnas någon teknisk lösning. Det kommer inte hända, säger Jan Gustafsson.
Men även om Naturskyddsföreningen ser klimatet som vår tids stora ödesfråga, så tycker Lena Nilsson att frågan tillsammans med plastproblemen kan kväva andra problem, som den utarmande mångfalden.
– Göteborg är en stad och kommer inte vara den viktigaste arealen för att bevara den biologiska mångfalden, men det är ändå viktigt att vi har en bra miljö för invånarna. Sen finns det många arter som lever bra i en stad.
Försöker påverka staden
Föreningen försöker också påverka hur staden planeras, genom att skicka in remissvar på detalj- och översiktsplaner och sätta sig emot förändringar som påverkar mångfalden och stadens grönytor negativt. De har just arbetat fram en karta med naturvärden som de ska lägga över den nya översiktsplanen för att se var exploatering och natur krockar. Mats Andersson är styrelseledamot och har varit aktiv inom naturvård i många år. Han berättar att en kamp de länge utkämpat är för att behålla Lärjeåns dalgång med mångfalden intakt.
– Det fanns planer på att bebygga ängar öster om Angereds centrum. Den bro- och vägförbindelsen där har vi i omgångar kämpat emot tillsammans med lokala föreningar. De planerna har man nu avbrutit, säger han.
Kampen om Lärjedalen kan snart väntas lätta i och med att det snart väntas komma beslut om att Lärjedalen blir naturreservat. Men vilka frågor kommer bli de stora miljöfrågorna i Göteborg framöver? Lena Nilsson svarar:
– Jag tror att klimatfrågan och utarmningen av den biologiska mångfalden kommer att vara aktuella en lång tid framöver. Vi får lägga ännu mer krut på dem.
