BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Botulinumtoxin är samlingsnamnet på en grupp proteiner som bildas av bakterien Clostridium botulinum, vilken kan växa till sig i konserverade födoämnen. Det är ett av de giftigaste ämnen man över huvud taget känner till. Den dödliga dosen för en människa är omkring en tiondels mikrogram, eller 0,0000001 gram. Mindre än ett snapsglas skulle kunna döda hela Sveriges befolkning. Botulinumtoxin är också ett av kemiprofessor Olle Matssons favoritexempel på ämnen som både kan skada och läka.
– Botulinumtoxin dödade många innan man insåg vad det var fråga om och innan intensivvårdsmöjligheterna var lika bra som i dag. Nu är dödligheten nere på 10 procent. Samtidigt används detta oerhört potenta gift för att korrigera skelning, och indikationerna det får användas emot har blivit fler, säger Olle Matsson.
Men det kanske största användningsområdet är inom kosmetiska behandlingar där ämnet går under namnet botox. Samma gift, tre olika resultat.
Allt detta går att läsa i Olle Matssons nya bok ”Allt är gift – om dödliga ämnen och deras roll i historien”. Det är hans andra bok på gifttemat, den första kom ut 2012 och hette ”En dos stryknin – om gifter och giftmord i litteraturen”.
Vad är det som är så fascinerande med gift?
– Ja, säg det? Det är många som tycker det är spännande. Dels är det evolutionärt betingat. Vi behöver veta vad som är giftigt för att klara oss, och människan upptäckte tidigt vad som var skadligt att sätta i sig och vad som kunde skada på ett sätt som inte innebar våld, säger han.
Fundamentala upptäckter. Giftets historia är också en våldets historia. Påhittiga krigsherrar bedrev kemisk krigsföring redan på antiken, en tid som också rymmer många kända giftmord.
Rent spel enligt Playfair
Ett tidigt dokumenterat fall av kemisk krigföring skedde mot invånarna i staden Kirrha i nuvarande Grekland, när angriparna anförda av envåldshärskaren Kleisthenes från Sicyon närmare 600 f.Kr kapade stadens vattenförsörjning.
– Sedan lät han släppa på dricksvattnet igen, men då förgiftat av julros, säger Olle Matsson.
Enligt den romerske senatorn Sextus Julius Frontinus blev invånarna då ”så försvagade av diarré att Kleisthenes övermannade dem”.
– Ett annat exempel är från 65 f.Kr, då Pompejus Magnus använde giftig honung i krigföringen. Idén med kemvapen är gammal, men gifterna har förändrats, säger Olle Matsson.
Inget väcker i dag sådan avsky som att använda gift i krig, till skillnad från bomber och artilleri som knappt får någon att höja på ögonbrynen. Vad tänker du om det?
– Jag tänker på den brittiske kemisten Sir Lyon Playfair som föreslog användning av kakodylcyanid under Krimkriget på 1800-talet och upprördes över att militärerna så kategoriskt avvisade detta med argumentet att det inte är rent spel, säger Olle Matsson.
– Då svarade Playfair: ”Jag förstår inte varför det skulle vara finare att lemlästa och döda folk med granatsplitter än att snabbt döda med gift.” Den diskussionen fanns redan under antiken, att en sida förespråkat kemiska vapen nästan av humanitära skäl, säger Olle Matsson.
Det mest avskyvärda exemplet på giftanvändning mot människor är dock nazisternas massutrotning av människor, först med ren kolmonoxid, sedan med avgaser från dieselmotorer, men framför allt med det mer effektiva skadedjursbekämpningsmedlet Zyklon B, ett gift baserat på vätecyanid.
– De första försöken med Zyklon B gjordes i Auschwitz i september 1941. Uppgifterna om hur många som mördades med medlet går isär. Somliga talar om en miljon, andra om många fler, säger Olle Matsson.
Zyklon B är i övrigt samma typ av gift som förorsakade diktaren Dan Anderssons död på Hotell Hellman i Stockholm 1920.
Ryska lönnmord
Inte heller lönnmord med gift har förpassats till historiens unknaste skrymslen. Så sent som den 4 mars i år påträffades den före detta ryske underrättelseofficeren Sergei Skripal och hans dotter medvetslösa på en bänk i Salisbury i England, efter att ha utsatts för nervgiftet novichok, vilket enligt Olle Matsson lär betyda ”nykomling”.
– Ryssarna har en förkärlek för politiska lönnmord, då passar gift väldigt bra. En ryss som var inblandad i det så kallade paraplymordet på dissidenten Georgi Markov sa: ”Vi hade en enda princip, att inte lämna några spår.” Jag tror också att det handlar om skrämseltaktik, du ska inte tro att du har kommit undan, du kan drabbas när som helst och var som helst, säger Olle Matsson.
Samstämmiga uppgifter pekar på att även den svenske diplomaten Raoul Wallenberg föll offer för en giftinjektion i Ljubljanka-fängelset i Moskva 1947.
– Vägg i vägg med Ljubljanka låg giftlaboratoriet ”Särskilda kabinettet” som Lenin skapade redan 1921. Troligen gav chefen för laboratoriet, Grigorij Majranovskij, Wallenberg en curareinjektion när ryssarna inte hade användning för honom längre. I dödsattesten stod det hjärtinfarkt, men alltså, Wallenberg var 35 år utan tidigare sjukdomshistoria, säger Olle Matsson.
Finns Särskilda kabinettet kvar?
– Jag tror det, ja.
Hade mänsklighetens historia sett annorlunda ut om det inte hade funnits gifter?
– Jag tror att gifter haft väldigt stor betydelse. Nyligen upptäcktes 13 000 år gamla pilspetsar, som arkeologerna anser är utformade för att användas med gift, i några grottor på Zanzibar. För mig känns det självklart att man då kan fånga större villebråd och mätta fler munnar. Utan gift hade vi nog inte kunnat bli så många och framgångsrika som art, säger Olle Matsson.
Kanske är det i den dubbelheten människans fascination för gift bottnar.
Att något så litet knappt synligt har kraften att bringa både liv och död.
Olle Matsson om…
… hur intresset för gifter föddes:
– Som tonåring fick jag boken ”Farligt att förtära inandas och beröra. En bok om gifter och förgiftningar” av min bror. Den tar upp både miljökatastrofer som Minamatasjukan i Japan och kända arsenikmord. Jag blev oerhört fascinerad av det, och det bidrog till att jag blev kemist, men min huvudsakliga gärning som kemist har inte alls handlat om gifter.
…vilket gift han själv aktar sig för i vardagen:
– Botulinumtoxin. Om man ätit vissa typer av matvaror, som vakuumförpackad fisk, och börjar få dimsyn och bli torr i munnen ska man nog tala om det på akutmottagningen. I kött används nitrit som skyddar mot bakterien.
… förekomsten av svenska giftmord i dag:
– Enligt rättsläkare och experter finns det antagligen ett mörkertal. Antalet upptäckta fall är få, men finns det ingen mordmisstanke görs ingen rättskemisk analys.
… ett av sina favoritgifter, arseniken:
– Jag gillar den eftersom den varit med oss ända sedan antiken både i rollen som läkemedel och dödligt gift. Den vita arseniken används i dag som ett spektakulärt välfungerande läkemedel mot en specifik tumörsjukdom, promyelocytisk leukemi.
