– De har kanske levt ett ”tryggare” liv. Vi har inte haft samma fokus på dem. Förr hade vi mer möjlighet att följa och spana på dem, men det kan vi inte göra i dag på samma sätt. Vår numerär inom polisen räcker inte till för att klara av allt. Då får vi ta det händelsestyrda och det är det som händer i våra storstäder och mellanstora städer med alla dessa skjutningar, säger Sven Lindgren som är kommissarie vid Polismyndigheten region Väst.

MC-gängen har ju funnits länge. Hur kan polisen komma åt dem?

– Där vi har en demokrati i världen där finns Hells Angels. Och Bandidos är på god väg. Så det är svårt, absolut. Vissa länder funderar på att förbjuda vissa former av kriminella organisationer. Och svensk och europeisk polis anser att HA och Bandidos uppfyller EU:s kriterier för organiserad brottslighet.

I Polisområde Väst finns tre fullvärdiga Hells Angels-avdelningar med tillhörande undergrupperingar, samt fyra Bandidos-avdelningar med följe. Klubbhus finns i Göteborg,  Kungälv, Gunnilse, Skepplanda, Vänersborg och i trakten nära Vara. Polisen har en uppskattning av antalet medlemmar, men den går man inte ut med.

– De är fler än vad de var för 20 år sedan, säger Sven Lindgren.

Han spenderar hälften av sin arbetstid med Göteborgs stads kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Arbetet med att hjälpa gängmedlemmar som vill lämna sitt kriminella liv sker i nära samarbete med socialtjänsten. Det kan innebära stöd för personer som behöver börja med att ta sig ur ett missbruk, samt att analysera hotbilder – om personen kan bo kvar eller måste flytta om de lämnar gänget.

– Det tar sedan ett antal år för dem att komma in i den nya världen. Det är väldigt mycket skuldkänslor och gud vet allt, säger Sven Lindgren.

Mellan 2011 och 2016 sökte 94 personer hjälp av kunskapscentrumet. 48 av dem tillhör, enligt Göteborgs stad, inte längre något gäng.

En medlem kostar 23 miljoner

En undersökning av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark som gjordes på uppdrag av Fryshusets avhopparverksamheter visade att en enda gängmedlem under 15 år kostar samhället 23 miljoner kronor.

Sven Lindgren saknar en nationell handlingsplan för avhoppare.

– Många gånger stupar det på att enskilda kommuner eller stadsdelar inte har ekonomin. Då är det bättre att få nationella pengar till detta, för har man framgång i detta så kommer fler killar att hoppa av sitt kriminella gäng. Jag har aldrig träffat någon lycklig kriminell kille i gängmiljön, det är slitigt hela tiden. Inte för att försvara dem, men det är ingen glamour över det.

I frågor om förortsgängen talar man ofta om sociala problem. Vad vet vi om sådana här?

– Det är en jättebra fråga. Det vore intressant om någon kunde forska om det när det gäller MC-gäng. Jag känner inte till någon gedigen vetenskaplig forskning där man tittat på individerna, var de kommer ifrån och vad de har för bakgrund. Jag har undrat mer än en gång.

Förebyggande program finns

Lokala klubbars medlemmar avgör vilken typ av brottslighet som står i fokus. Nyligen dömdes två medlemmar i Hells Angels supporterförening Red & White Crew i Göteborgs tingsrätt för grova vapenbrott. Andra kan enligt Sven Lindgren ägna sig åt indrivning, utpressning, ekonomisk brottslighet, grova stölder, narkotikabrott med mera.

– Allt man kan göra pengar på är intressant.

En brottsförebyggande åtgärd från kommunalt håll är att försöka stoppa etablering, ett klubbhus drar till sig mer kriminalitet. Polisen samarbetar med andra myndigheter såsom Tullen och Ekobrottsmyndigheten, men Sven Lindgren önskar enighet även bland myndigheter.

– Alla ska hitta på och göra nytt. Fixa en nationell handlingsplan som alla chefer och generaldirektörer kan skriva under, då blir det mer verkstad av det också, säger han.

Ett gemensamt brottsförebyggande program finns och initiativ har inte saknats för andra kraftsamlingar, men än efterlyser Sven Lindgren med flera en handlingsplan också för kriminella organisationer.

– Vad gör de olika myndigheterna? Vad gör kommunerna? Polisen ska inte stå själv i detta. Polisen är en viktig medspelare men inte den som ska ha huvudansvaret utan det har vi ju tillsammans, säger han.

Det polisiära arbetet inriktas på att försöka förhindra brott och på att hålla en aktuell kartläggning av organisationerna. Även om MC-gängen har fått prioriterats ned har teknisk utveckling bidragit positivt, informations­inhämtning är lättare idag.

Anser ni att de utgör en fara för allmänheten?

– Inte i normalfallet. Jag brukar säga att man ska inte ha med de här personerna att göra. Gör inte affärer med dem. Har du inte med dem att göra är det en försumbar risk att du drabbas av deras eventuella åtgärder.