Där delas maten från de bruna påsarna sönder och pressas av en stor skruv. Varje år hanteras omkring 50 000 ton matavfall här. Men skruven är känslig och kan exempelvis inte ta hand om en rå potatis eller skal från citrusfrukter. Dessa sorteras därför bort och går istället till förbränning tillsammans med de vanliga hushållssoporna.

Totalt är det omkring 40 procent av allt avfall som kommer till Marieholmsanläggningen som sorteras bort för att maskinen inte kan hantera det, på ett år blir det nästan 20 000 ton.

Förslag röstades ner

För fem år sedan tog förvaltningen för Kretslopp och vatten fram en rapport om en möjlig lösning – torrrötning, en metod för att ta hand om det som dagens anläggningar inte kan hantera. Tekniken passar till exempel för att röta grödor och skörderester.

Det skulle vara möjligt att få ut upp till 70 procent mer biogas från matavfallet genom torrötning, enligt rapporten. Men i mars röstades förslaget ner av de borgerliga partierna och Demokraterna när frågan var uppe i Kretslopp och vattennämnden.

Annika Hansson (S), är ledamot i nämnden och säger att hon tycker att det är olyckligt att projektet röstades ner.

– Vi vet ju att forskarna säger att klimatkrisen kräver en snabb omställning till fossilfri energi­försörjning. Det betyder att vi har tio år på oss, den här och nästa mandatperiod, att göra stora omställningar. Vi tycker att Göteborg som Sveriges andra stad har ett ansvar att gå i bräschen och göra omställningen. Det känns oansvarigt att inte göra det, säger hon.

”Behöver mera biogas”

I förstudien står det att av alla biodrivmedel är biogas det som har minst klimatpåverkan. El har potential att ha ännu mindre klimatpåverkan än biogas, men då krävs det ett aktivt val att bara ladda elbilen med el från förnybara källor.

– Vi behöver ju mera biogas och här har vi möjligheten att producera det. Det hade varit bra om vi fick förutsättningarna att göra det, men tyvärr fick vi inte det, säger Annika Hansson.

Moderaterna och Centerpartiet skriver i ett gemensamt yttrande att torrötning är en dyr metod med begränsad nytta. Dessutom skulle det bli mindre avfall som skickades till kraftvärmeverket i Sävenäs som producerar el och värme, betonar Claes Johansson (M), ordförande i nämnden.

– Torrötning är ett dyrt sätt att få mer biogas, men det ger å andra sidan mindre el så ur klimatperspektiv är det inte någon större nytta med torrötning, säger han.

Enligt förstudien skulle det kosta 87 miljoner kronor att investera i en torrötningsanläggning. Tekniken innebär också att priset för varje ton matavfall som omvandlas till biogas stiger något. I Göteborg skulle kostnaderna öka med mellan 800 000 och 2 miljoner kronor om året.

Nämnden var överens

Jöran Fagerlund (V), var ordförande i nämnden när förstudien först lades fram 2015. Han säger att den dåvarande majoriteten i nämnden var överens om att satsa på torrötningsanläggningen, men ett sådant beslut måste igenom fullmäktige och där bedömde nämnden att det skulle röstas ned.

– Därför har vi bordlagt frågan med hopp om att få ett annat resultat efter valet, säger han.

Men efter fyra år i sträckbänk är förslaget nu nedröstat. Jöran Fagerlund säger att han inte är förvånad att de borgerliga partierna röstade som de gjorde.

– De har inget genuint intresse för klimatfrågan. Men nu blickar vi framåt och ser om vi kan hitta någon annan metod för att öka mängden biogas från matavfall, säger han.

Nya möjligheter

Han säger att det finns två saker som pekar på nya möjligheter. Det ena är att en ny regional avfallsplan ska tas fram, det andra är att kraven på hushållsnära insamling av avfall blir hårdare år 2021. Det berättade ETC Göteborg om förra veckan.

– Kommunen kommer att vara mer involverad i fastighetsnära insamling av förpackningar. Det finns goda möjligheter att öka intresset för att sortera in biologiskt avfall, så vi kanske kan få ännu mer biologiskt avfall och kan använda andra processer för att röta det. Därmed kanske man inte behöver ha torrötning. Det får vi titta på, jag hoppas att vi kan hitta ett annat sätt att öka mängden biogas från det biologiska avfallet, säger Jöran Fagerlund.