Det måste bli misstroende om S inte backar

I förra veckan hände det som många fackligt aktiva hoppats på. Las-förhandlingarna gick åt pipan. ”Förhandlingarna”, ska sägas, eftersom det knappast bör kallas förhandling när den ena parten är förfördelad flera vinster.

Sedan januaripartiernas utredning om las blev klar har LO dragits med stora interna konflikter i fråga om huruvida förhandlingarna över huvud taget skulle genomföras. Till slut enades man om att det inte gick längre. Beklagligt, tyckte politiker. Beklagligt, tyckte PTK som sedan meddelade att man ändå kan tänka sig att komma överens. Beklagligt, tyckte Svenskt Näringsliv som hade allt att vinna men som givetvis gärna kommer överens om försämringar med PTK.

Det som bör hända nu är att Stefan Löfven (S), givet vilket parti han faktiskt företräder, väljer att dra tillbaka de tänkta försämringarna. Gör han det inte måste Vänsterpartiet självklart väcka misstroende mot honom för att stå upp för sin ideologi – för en stärkt arbetsrätt.

Socialdemokraterna har anledning att vara oroliga med tanke på opinionsläget. Är ett val i det här läget världens sämsta alternativ? Ja, kanske. Men att genomföra Annie Lööfs politik med oåterkalleliga försämringar för alla anställda i Sverige är inte socialdemokratisk politik.

I en valrörelse skulle man kunna driva på om stärkt arbetsrätt istället. Socialdemokraterna skulle tjäna på att driva socialdemokratiska frågor snarare än borgerliga. Någonting måste man ju våga stå för hela vägen, även om man är sosse.