BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

En av organisationerna som varit mest aktiva i att motverka förslaget är Vårdföretagarna, som bland annat ligger bakom kampanjen ”Vi gör skillnad”, som spridit opinionsmaterial och reklamfilmer där kända svenskar lyft fram fördelarna med privatdriven vård. Sedan förra året har Vårdföretagarna satsat sex miljoner kronor på kampanjen. För att ha råd har de höjt sin medlemsavgift och bett sina anslutna företag om extra bidrag, berättar Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

– Vi har fått omfördela pengar som tidigare gick till att göra utredningar, förbättringsförslag och så vidare, för att lägga dem på påverkansarbete, säger han.

Vårdjättar finansierar

Bland de medlemmar som bidrar till finansieringen finns bland andra vårdjättarna Attendo och Capio. Vårdföretagarnas kampanjer finansieras därmed av just de vinster som Välfärdsutredningens förslag vill begränsa, vilket ur ett demokratiskt perspektiv är problematiskt, menar John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Innan vi hade en välfärdsindustri av det här slaget fanns det inte den här typen av organiserad lobbyism, säger han.

– Man har uppenbarligen lärt sig en hel del längs vägen, exempelvis av Caremaskandalen 2011 och hur den hanterades. Dels har man blivit skickligare, dels har man fått allt större resurser.

John Lapidus menar att den framväxande lobbyverksamheten är en oförutsedd bieffekt av privatiseringen, där man med skattemedel finansierat och understött en rad vinstdrivande företag som med tiden fått ett egenintresse av att behålla systemet och successivt utöka det. Resultatet har blivit att makten över dagordningen långsamt förskjutits.

– Lobbyister får allt större genomslag i samhället och får allt större möjligheter att vrida opinionen i olika riktningar. Och när politiker inte längre vågar driva de frågor de vill driva, för att de är rädda för att det ska komma en storm av opinionsbildning och propaganda, som samtidigt har draghjälp av borgerlig media, då blir det ett demokratiskt problem.

– I dag finns tecken på att de här grupperna blivit så starka att vissa politiska partier och grupperingar inte vågar stöta sig med dem och säga vad de tycker. Man vet att det blir väldigt kraftiga reaktioner och näringslivets lobbygrupper har sådan makt i dag att de kan lyckas vrida opinionen. Även om argumenten är ganska ihåliga, sker det med hjälp av massiva påtryckningar.

Näringslivets intresseorganisationer sticker heller inte under stol med att påverkansarbetet blivit en allt viktigare och naturlig del av deras arbete.

– När frågan om vinster och vinstbegränsning i välfärden dök upp för några år sedan började politikerna hänvisa till opinionen och sa: ”vi hör vad ni säger och förstår vad ni gör, vi anlitar ju era företag, men nu är opinionen emot vinstdrivande företag”. Då fick vi uppdraget av våra medlemmar att påverka opinionen mer direkt och det har vi gjort i tre år nu, säger Håkan Tenelius på Vårdföretagarna.

Att Vårdföretagarnas kampanjer i grund och botten betalas genom medlemmarnas vinster från skattefinansierad verksamhet, tycker han inte är något problem.

– Det här är ju pengar som företagen har tjänat in, inte skattepengar.

Men de kommer från skattefinansierad verksamhet...

– Ja, men det gör halva BNP, var drar du gränsen i så fall, är Skanskas vinster också skattepengar? Även om kunden är en kommun eller ett landsting har de betalat för en tjänst som har utförts, och då tillhör pengarna företaget som de kan disponera fritt.

Håkan Tenelius bekräftar att opinionsbildningen handlar om näringslivets självbevarelsedrift, men poängterar samtidigt att drivkraften inte har med girighet att göra.

– Det är inte något drömläge att behöva satsa så mycket på det här istället för ordinarie verksamhet, men det handlar om att vårdföretagen ska få fortsätta bedriva sin verksamhet och utveckla den verksamhet de tror på. Jag vet att det finns de som vill få det till att företagen slåss för sina vinster, att det finns något slags girigt moment i det här, men då har man inte träffat våra medlemsföretag, säger han.

Även Friskolornas riksförbund, med medlemmar som Academedia och Engelska skolan, har lobbat hårt för att skrota förslaget om vinsttak och medverkade i kampanjen SvaraReepalu.nu.

– Vi bedriver opinionsbildning kring det här som i alla andra frågor, via sociala medier, genom att ha diskussioner med våra medlemmar och genom att träffa politiker. Reepalus förslag har varit en så komplicerad fråga att medlemmar och allmänhet behövt hjälp att förstå innebörden, säger vd Ulla Hamilton.

Hur ser du på att skattemedel används för att lobba för fortsatta vinstuttag ur skattefinansierad verksamhet?

– Det förstår jag inte hur man kan påstå, vi är ett litet kansli på fyra personer och bedriver vårt arbete som vanligt.

Få kampanjer för förslaget

Som svar på näringslivets lobbyism lanserade LO under förra året en motkampanj, med en sajt där allmänheten också fick hjälp att skicka in remissvar till Välfärdsutredningen. Totalt skickades nästan 12 000 positiva yttranden in. Men trots att åtta av tio svenskar i den senaste Sifo-undersökningen svarar att de är för begränsningar eller ett totalt förbud mot vinstuttag i välfärden, har få organisationer förutom LO kampanjat för att förslaget ska gå igenom. Majoriteten av de inkomna svaren från olika remissinstanser har varit starkt kritiska till Reepalus förslag, samtidigt som bara en av tio medborgare uppger att de vill att reglerna förblir som i nuläget.

En snedfördelning som visar på ytterligare en obalans i spåren av den privatiserade välfärden, säger John Lapidus:

– Det har blivit väldigt många aktörer, dels välfärdsbolagen själva och deras arbetsgivarorganisationer, dels en rad lobbyorganisationer. Och i den här frågan har dessa organisationer ingen naturlig motpart. Det är inte så att organisationerna som ansvarar för den offentligt drivna välfärden, exempelvis SKL, är någon kamporganisation för offentlig välfärd. Däremot utgör de privata organisationerna numera ett slags kamporganisationer för bevarad vinst och i många även utökad privatisering av välfärden.

Även bland de referensgrupper som varit knutna till utredningen finns ett stort antal organisationer med egenintresse av att stödja vinster i välfärden, men få organisationer som varit entydigt emot.

– Om det nu finns en tydlig folkopinion i frågan kan man tycka att någon av de gräsrotsorganisationer som driver de här frågorna borde ha funnits med där, säger John Lapidus.

Han pekar på att inte heller fackföreningsrörelsen utgör någon stark motpart längre, som i takt med att välfärdsföretagen vuxit sig större fått allt starkare band till dem.

– I början var fackföreningsrörelsen en kraft som stod emot utvecklingen och som värnade ett slags traditionell välfärdsmodell. Men i dag har exempelvis Kommunal tusentals medlemmar som arbetar inom ramen för den privata välfärdsindustrin, som de förhandlar löner med och knyts till på olika sätt. Och facken värnar ju om sina medlemmars bästa.

En ytterligare effekt av det är att facken allt oftare erbjuder sina medlemmar olika upptoppningsmöjligheter inom ramen för privata sjukvårdsförsäkringar, vilket på sätt och vis emot fackens egna principer.

– Vi talar mycket om vinster i välfärden som om det var en separat fråga, men väldigt lite om privata sjukvårdsförsäkringar eller rut-avdrag. Det jag menar i min forskning är att det finns en väldigt stark koppling mellan driften och finansieringen. Om du har massa privata vårdbolag vill de tjäna pengar på så många olika sätt som möjligt. De kanske har avtal med landstingen, men de vill också ha avtal med andra grupper, exempelvis försäkringsbolag och fackföreningar. Därför har det blivit ett ömsesidigt förhållande mellan privata vårdgivare och försäkringsbolag där de har nytta av varandra. Men den aspekten, att vinster i välfärden på sikt hotar även den gemensamma finansieringen av välfärden, har saknats i både utredningen och debatten.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.