– Storstäder drabbas hårdare för att de har många konsumentnära verksamheter och är stora marknadsplatser. I Göteborg har vi mycket besöksnäring, handel och restaurang. De marknaderna gick fullständigt ut genom dörren i mitten av mars, säger Henrik Einarsson.
”Fortsatt höfa nivåer”
Han är etableringschef på Business Region Göteborg. Bolagets kartläggning över Göteborgsregions näringsliv visar att coronakrisen fått stora effekter. I Göteborg har 147 företag i gått i konkurs, 9 228 personer varslats och antalet inskrivna hos arbetsförmedlingen har ökat med 5 591 personer sedan årsskiftet.
– Varslen har minskat något sedan förra månaden med det är fortsatt höga nivåer. Om det fortsätter i samma takt som nu har vi minst 5000 ytterligare arbetslösa i Göteborgsregionen innan sommaren och majoriteten kommer finnas i Göteborgs stad. Vi har inte sett botten än, säger Henrik Einarsson.
För att underlätta för den ökande mängden arbetslösa presenterade regeringen i mars nya tillfälliga regler gällande a-kassan för 2020, bland annat blev det lättare att få ersättning och ersättningsnivåerna höjdes. Samma månad gick 100 000 nya personer med i Sveriges a-kassor, vilket kan jämföras med att 5 700 personer gick med i en a-kassa under det första kvartalet 2019.
Många permitteringar
Regeringen införde även ett nytt system för korttidspermitteringar där arbetsgivaren kan permittera personal på 80 procent och där staten står för den större delen av kostnaden. Det systemet har många arbetsgivare i Västra Götaland nyttjat. Strax över 100 000 personer i länet har korttidspermitterats hittills i år, vilket är en fjärdedel av alla i Sverige, och antalet ökar för varje vecka.
– Vi har industrier här som är beroende av att sälja och som väljer att permittera när de ser att marknader går ner. Vi har två av Sveriges största arbetsgivare i vår region, Volvo och Volvo Cars, och de har gjort omfattande permitteringar. Sedan har vi även har en stor besöksnäring, säger Henrik Einarsson.
Enligt honom ser utvecklingen på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen i nuläget inte ljus ut.
– Permitteringar ökar och vi har höga nivåer av varsel. Det är ett dåligt tecken och betyder att arbetslösheten kommer att gå upp, säger han.
I balans först 2023
Enligt SKR:s rapport kommer arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige inte vara i balans förrän 2023. Göteborgsregion förhållandevis bra förutsättningar för att återhämta sig tror Henrik Einarsson, men han tror också att det kan dröja.
– Sverige har i grunden en väldigt konkurrenskraftig ekonomi med hög inflation och så vidare, och Göteborgsregionen är inte sämre rustade än andra regioner, tvärtom. Vi tillhör en av Europas mer konkurrenskraftiga regioner och har alla förutsättningar att komma igång igen.Vi kommer komma tillbaka men det kan ta tid, säger han.
Konsekvenser på budgeten
Den ökande arbetslösheten i Göteborg får även en stark inverkan på kommunens ekonomi. En prognos från SKR visar att Göteborg stad står inför ett tapp i skatteintäkter på cirka nio miljoner kronor i år. Och de kommande ser inte ut att blir bättre, enligt kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M).
– Vi har ett strukturellt underskott på cirka en miljard varje år de kommande åren. Det bygger mycket på att arbetslösheten kommer att öka och vi kommer också bli färre som försörjer allt fler, andelen äldre kommer att öka, säger han.
I kommunens egen delårsrapport förutspås att coronakrisen kommer att påverka kommunens ekonomi på flera sätt. Till exempel förväntar sig stadens bolag ett tapp på 400 miljoner kronor, då intäkterna minskar bland annat för bolagen kopplade till event- och besöksnäringen och bolag som påverkas av en stark nedgång i näringslivet. De största och allvarligaste effekterna sett ur ett ekonomiskt perspektiv är enligt kommunen att skatteintäkterna minskar. Staden står inför en ”betydligt försvagad finansieringsutveckling” konstateras det i rapporten. Men enligt Axel Josefson kan kommunen hantera svackor som dessa på grund av att man har byggt upp en buffert (resultatutjämningsreserven).
– Den är nästan på tre miljarder i Göteborg. Om man har underskott har man möjlighet att använda pengar från resultatutjämningsreserven för att komma upp i nollresultat i kommunen. Vi får se hur mycket vi behöver och kommer att använda, säger Axel Josefson.
Han påpekar dock att det finns en risk för att pengarna i bufferten inte räcker.
– På längre sikt, om vi inte gör någonting, kommer pengarna i resultatutjämningsservern ta slut. Så det behövs fortsatta diskussioner om hur vi ska prioritera i budgeten och hur vi ska få fler människor i arbete, säger Axel Josefson.
Stödet inte tillräckligt
Kommuner och regioner har redan fått flera krispaket från regeringen i och med coronakrisen och i veckan utlovades ytterligare sex miljarder kronor i statligt stöd. Men enligt Axel Josefson är det inte tillräckligt.
– Vi vet inte hur mycket av detta stöd som tillfaller Göteborg, men det är säkert en mindre del. Fortfarande så har vi en situation där kostnadsökningarna och minskade skatteintäkter inte motsvarar de höjda statsbidrag som staten har aviserat. Vi behöver därför fortsatt ökat stöd eller frysta skatteprognoser, säger han.
Vänsterpartiets Daniel Bernmar vill också se mer statligt stöd.
– Det är natuligtvis jättebra att staten börjar bidra till kommuner, men vi har räknat på att vi kommer behöva mer än så för att säkra välfärden. Kommunsektorn hade ett underskott redan innan corona och nu är underskottet betydligt större. Nu har regeringen aviserat ettårspengar och ska återkomma med långsiktiga bidrag längre fram, så det väntar vi på besked om. Det är långsiktiga satsningar på kommuner och regioner som behövs och där är vi inte än, säger han.
