– Nej, jag hade kunnat tänka mig att jobba med flera utskott, som arbetsmarknad eller skatter, men nu blev det så här och på miljöområdet tycker jag klimatfrågan är den mest intressanta, eftersom det finns konflikter. Det gör att det blir lite mer spännande som politiker att syssla med.
Vad är det för konflikter du tänker på då?
– Ska man göra åtgärder i Sverige, och i så fall hur? Hur ser man på effektivitet kontra vad jag skulle kalla symbolpolitik? Hur viktigt är det med konkurrenskraft och jobb? Hur vill man se på klimatpolitiken i förhållande till jobb, tillväxt, välfärd? Det är uppenbara konflikter väldigt ofta egentligen.
Röstat nej till Parisavtalet
Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som röstat nej till Parisavtalet, klimatlagen och målet om netto noll-utsläpp år 2045. Martin Kinnunen tycker ändå inte att man kan säga att SD är ett ”klimatskeptiskt” parti. Tvärtom har SD utvecklat sin klimatpolitik, vilket bland annat märks i längre och mer detaljerade kommittémotioner, menar han.
– Jag har också velat vara tydlig med att vi inte sysslar med att bedöma vetenskap, det får forskarna syssla med. Vi politiker ska försöka få fram så effektiva och bra policys som möjligt.
Vilken betydelse har forskningens slutsatser för vilka åtgärder ni anser är mest effektiva?
– Forskningens slutsatser är ju tydliga. Det är att utsläppen är alltför höga, att de leder till temperaturhöjningar vilket är dåligt för världen och skapar kostnader, och för att bekämpa det ska vi då jobba för att begränsa de här utsläppen.
Du och partiet godtar alltså den beskrivning av klimatkris som IPCC och den samlade vetenskapen ställer sig bakom?
– Kris? Jag vet inte om man ska tala om en kris. Vi har ett stort problem, men jag tycker att man ska vara försiktig med att säga att klimatfrågan är det största hotet vi har. Vi har många olika hot framför oss. Vi har splittringar i samhället. Vi har terrorism. Vi har krig. Klimathotet är inte det största hotet mot människor.
Vilket är det största hotet idag som du ser det?
– Det som människor upplever som det egna största hotet idag är väl brist på jobb och utbildning. Sedan har vi krig och barnfattigdom och hälsoproblem som gör att mängder med människor dör i förtid. Där ser vi dock en väldigt positiv utveckling, tack vare ekonomisk tillväxt, handel och demokrati. Det är de viktigaste byggstenarna.
Du har ifrågsatt sambandet mellan högre halter av koldioxid i atmosfären och den globala upphettningen. Menar du att det sambandet är oklart?
– Nej, det som är oklart är vilken effekten kommer att bli. Klimatet är något som människan inte förstår sig på idag. Vi vet inte vilka effekter koldioxidhalterna får på klimatet. Det är omöjligt att veta bara på temperaturstatistik år för år. Klimat är ju temperaturen om 50 år, det andra är väder. Däremot vet vi att forskarna bedömer det som högst sannolikt att människan är orsaken till merparten av den uppvärmning vi sett sedan förindustriell tid.
Forskarsamhället är överens om att konsekvenserna i stora delar av världen blir katastrofala om temperaturhöjningen överstiger två grader. Det är inget du går med på?
– Jag brukar luta mig mot Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) bedömning, att givet att inget görs kommer vi att få en temperaturökning på mellan två–fyra grader. Där två grader ger hanterbara samhällsekonomiska kostnader medan fyra grader ger väldigt höga samhällsekonomiska kostnader. Man kan alltså få en acceptabel eller oacceptabel situation givet samma politik. Det är det de ledande forskarna i Sverige hävdar.
Martin Jakobsson, första vice ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien, känner inte igen beskrivningen ovan.
– Vi bedriver ingen klimatforskning och har inte utrett frågan om samhällseffekter av olika temperaturscenarion, så jag vet inte riktigt vad han menar, säger Martin Jakobsson.
Fokus på kronor och ören
Det är slående att ekonomen Martin Kinnunen endast talar om klimatkonsekvenser i termer av möjliga samhällsekonomiska kostnader, i kronor och ören. Inte en enda gång under intervjun nämner han konsekvenser för människor, djur och natur.
Att delar av världen riskerar att bli obeboeliga så att människor tvingas fly till följd av klimatkrisen, är det något som oroar dig?
– Det viktigaste är att försöka få till stånd ett högre välstånd och bibehålla höga tillväxttal – i hela Afrika till exempel. Då krävs det att det är fred, att de får till stånd demokratiska reformer och äganderätt, sådana saker. Det ska man tänka på när man bedriver en klimatpolitik som har så höga kostnader att de här länderna inte kan höja sitt välstånd tillräckligt, säger Martin Kinnunen, och kommer in på den amerikanske nationalekonomen William D Nordhaus som fick Sveriges Riksbanks ekonomipris till Alfred Nobels minne förra året.
– Nordhaus räknar på när vi får ett optimalt förhållande mellan kostnader till följd av klimatpolitik och kostnader till följd av klimatförändringar. Han ansåg att den optimala temperaturhöjningen var tre grader någonting, att sätta målet till två grader är för dyrt hävdar han.
Vad tycker du om den teorin?
– Jag tycker att det är ett intressant resonemang eftersom det viktigaste är ju att försöka göra så att människor har det så bra som möjligt, att de har så högt välstånd som möjligt. Nordhaus kommer fram till helt andra temperaturer än alla andra, det är definitivt en vetenskap att följa.
Stämmer det att du har kallat Parisavtalet en pr-produkt?
– Ja, det stämmer. Till skillnad från Kyotoprotokollet ställer avtalet inga krav på länderna. Många av de största utsläppsnationerna, som Kina och Indien, lovar att öka utsläppen till 2030. Man bör vara införstådd med att när regeringar säger att Parisavtalet ska följas så betyder det väldigt olika saker.
Vad borde avtalet betyda för Sverige?
– Vi har ett miljömål i Sverige som utgår från målet i Parisavtalet. Men det är ingenting vi kan uppnå i riksdagen, eftersom vi bara utgör en promille av världens befolkning.
Hur viktigt är det att vi här i Sverige uppnår vårt mål om netto noll-utsläpp senast 2045?
– Det är inte jätteviktigt. Vad vi gör spelar inte så stor roll. Om vi däremot kan bidra till ny teknik som andra länder kan ta efter då kan det betyda mycket. Och det kanske betyder mer för klimatet om tung industri från kolbaserade ekonomier flyttar hit så vi kan producera varorna i Sverige istället, eftersom vår energieffektivitet är högre och våra miljökrav hårdare. Då kanske våra utsläpp ökar, men planetens utsläpp minskar. Där har vi en konflikt mellan svenska klimat- och miljömål och globala mål.
Mer tung industri i Sverige och ny teknik. Vad skulle Sverige mer kunna göra för att få ner utsläppen globalt?
– Vi skulle kunna haft betydligt mer kärnkraft. Då hade vi kunnat konkurrera ut kolkraft i vårt närområde. Jag skulle vilja se ett mer globalt perspektiv som utgår från forskning och teknikutveckling, det är ändå kärnan om man vill få ner utsläppen av växthusgaser. Det måste helt enkelt bli billigare att producera energi fossilfritt än vad det är att elda olja och gas, först då kommer vi gå över till fossilfritt.
Vad är det för teknikutveckling du ser framför dig?
– Det är svårt att svara på, jag som politiker vet inte vilka tekniker som kommer vara konkurrenskraftiga i framtiden.
Vill rädda kärnkraften
Sverigedemokraterna vill stoppa den planerade nedläggningen av de gamla reaktorerna Ringhals 1 och 2 och dessutom satsa på ny kärnkraft.
Varför, när det är billigare att satsa på ny vindkraft?
– Det beror på hur man ser det. Vindkraft för med sig kostnader i energisystemet och kan inte ersätta en trygg billig energikälla som kärnkraft.
Vad har ni emot förnybara energikällor?
– Vi har inget emot dem. Vi tycker att de ska verka på samma marknadsmässiga villkor som andra energislag. Utan elcertifikatssystemet hade det byggts få vindsnurror.
Ny kärnkraft skulle ju knappast kunna byggas idag utan statligt stöd?
– Jag tror kärnkraften skulle klara sig bra om vi inte hade haft subventioner på andra energislag.
Många menar att den stora tillväxtpotentialen finns i omställningen till ett fossilfritt, förnybart samhälle. Vad säger du om det?
– Så kan det vara. Det kan också vara så att det innebär väldigt höga kostnader och att andra länder inte alls ställer om i samma utsträckning utan istället får konkurrensfördelar mot Sverige.
Om det svenska klimatarbetet saknar betydelse, vad säger du då om EU:s klimatarbete och klimatmål?
– Det är lite som den svenska situationen. Fast EU är större är unionen fortfarande ingen jättebetydande aktör. Över 90 procent av utsläppen kommer utifrån.
Med omkring tio procent av alla utsläpp är EU världens tredje största utsläppare, efter USA på andra och Kina på första plats. Majoriteten av utsläppen kommer i så fall utifrån även för Kina och USA?
– Räknar man EU som ett land så är det en stor utsläppsnation, men det är fortfarande så att 90 procent av utsläppen kommer utifrån, och de ökar hela tiden. EU kommer, precis som Sverige, att få mindre påverkan globalt eftersom Europa inte ökar utsläppen speciellt kraftigt, i jämförelse med hur mycket de ökar i Asien och Sydamerika.
Du har kallats klimatförnekare. Är du det?
– Näe, vi har ett ganska uppskruvat tonläge. Tidigare talade man om en åsiktskorridor på migrationsområdet, men den korridoren har ju breddats betydligt. I klimatpolitiken är det däremot lätt att få epitet kastat på sig – bara för att man har en annan åsikt om vilka åtgärder som är mest effektiva. Vi lutar oss mycket mot myndigheter som konjunkturinstitutet och finanspolitiska rådet, medan andra kanske lyssnar mer på Naturskyddsföreningen.
Känner du någon oro inför klimatkrisen?
– Nej, absolut inte.
Martin Kinnunen om…
…att klimatdebatten är ”vänstervriden”
– Många klimatdebatter utgår från WWF och Naturskyddsföreningen. De är vänstervridna. Lösningarna handlar då ofta om skatter, bidrag och subventioner och mer sällan om en tro på marknaden.
… hur ofta han flyger
– Jag flyger så ofta jag behöver. Det är inte så ofta, kanske ett par gånger om året privat och så kanske jag gör tjänsteresor fem gånger.
… att bygga ut Arlanda
– Behöver de större kapacitet så är det väl rimligt att de bygger ut anläggningen.