Ove Sernhede tycker att man måste tänka igenom vad skolans funktion ska vara. 

– Om vi vill skapa ett demokratiskt och levande samhälle där alla är inbegripna måste alla ha en likvärdig chans i skolan. Det fanns ju klasskillnader och sociala skillnader då också, men framför allt på 70-talet fanns en strävan i att skolan skulle minska skillnader och klyftor i samhället. Skolan går inte att tänka fritt från samhället i stort. Det fria skolvalet passar in i det nya samhället som vi skapar från 90-talet och framåt – konsekvensen är att de bemedlade eleverna ska gå för sig och de fattiga eleverna ska gå för sig, säger Ove Sernhede.

Det påpekade forskare redan innan reformen genomfördes och Ove Sernhede har svårt att se hur den svenska skolan ska kunna vara likvärdig så länge det fria skolvalet finns kvar. Den viktigaste frågan är att avgöra vad man vill att skolan ska leda till. 

Måste uppmuntra kritiskt tänkande

– Egentligen är det den diskussion som fördes efter andra världskriget – hur ska vi skapa ett samhälle där vi inte ramlar in i den typen av konflikter som ledde till andra världskriget, alltså ett samhälle där nazism och rasism inte får frodas. Jo, vi måste skapa människor som är kritiskt tänkande, som inte följer auktoriteter och inte underordnar sig ledare för det var ju det man såg i Tyskland och på andra ställen där auktoritära rörelser hade gått fram. Det har vi gått förbi i dag. 

Göteborgs stad försöker kompensera klyftorna genom att pengarna fördelas olika inom staden och stadsdelarna så att de skolor som behöver mer också får mer. Det hjälper inte menar Ove Sernhede. 

”Andra klassens medborgare”

– Problemet är själva upplevelsen av att vara elev i en skola som är stämplad som så mycket sämre. Människor som bor i de här områdena anses vara andra klassens medborgare och det är så de upplever sig själva. Jag har jobbat i de här områdena i 30 år och detta är ett mönster, att det är vi och dom. Det är så naivt att tro att man kan ändra på nån liten skruv i ena ändan av det här systemet när det är grundbulten som är fel, säger han.

 Att skolan fått ett marknadstänkande medför att somliga vinner och andra förlorar. 

– Även de kommunala skolorna är inbegripna i det här tänkandet att man är på en marknad. Det är ingen skillnad, de är också tvungna att förhålla sig till detta. Det finns vissa enskilda kommunala skolor som utvecklat en slags profil som är stark och konkurrerar med alla andra skolor. Det är inte där problemet ligger. Marknadstänkandet ska inte finnas i skolan, så enkelt är det.