– Jag blir så himla trött av det här, jag måste fixa den här situationen för det håller inte, säger Mario Narvaez.
KOM TILL BOKMASSAN!
ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.
Här hittar du all information om evenemanget.
Klockan är tio på förmiddagen när han träffar Dagens ETC. Det fyra och en halv timmes långa morgonpasset är slut och det är dags att åka hem. Men bara för några timmar – vid femsnåret på eftermiddagen måste han åka tillbaka igen.
– Nu har jag betat av butiken och på kvällen är det städning i charkdisken som gäller.
Tisdagar och torsdagar innebär delade turer. Utöver sex morgonpass i veckan jobbar Mario Narvaez också två kvällspass.
Ikväll är han inte hemma förrän halv tolv på natten – för att mot fyratiden åter stiga upp och ta nattbussen till arbetet.
”Vill inte se städarna”
För fyra år sedan kom Kommunal och Sveriges kommuner och landsting, SKL, överens om att arbeta bort de delade turerna inom vård- och omsorgen. En rapport samma år visade att var femte medlem har den oattraktiva arbetsformen som innebär att arbetsdagen styckas upp i två eller flera arbetspass med flera timmars uppehåll.
Vanligast är det inom äldreomsorgen. Problemet är dock utbrett också bland städpersonal – men där har facket inte haft lika stora framgångar. Förhandlingarna går trögt.
– Ytterst är det ju kunden som köper städningen och det är hård konkurrens, säger Jari Visshed, tredje förbundsordförande och avtalsansvarig på Fastighetsanställdas förbund.
Kunderna hävdar i allt högre grad att städning på dagtid utgör ett störande moment bland kontorspersonal och kunder, förklarar Jari Visshed. Samhället vill inte se städarna längre – något som tvingar allt fler in i obekväma arbetstider där många jobbar två pass om dagen, med en lång obetald lucka däremellan, likt Mario Narvaez.
Fastighets har försökt motverka de delade turerna, bland annat genom att öka incitamenten för arbetsgivare att hellre anställa under dagtid, men de har ännu inte lyckats komma överens med de största arbetsgivarna i fråga, ISS facility services, Core service management och Sodexo.
– Det värsta är att det får så stora konsekvenser för mina barn. De är små och måste ofta vara ensamma hemma, säger Mario Narvaez.
Högst på besvärslistan
Det är känt att olika former av skiftarbete och särkilt nattarbete påverkar hälsan negativt, och enligt en studie från Stressforskningsinstitutet ligger delade arbetspass i topp bland de typer av arbetsformer som ger mest besvär. Personer som jobbar delade turer har svårt att planera det övriga livet och får för lite tid för återhämtning.
Arbetsformens konsekvenser har nu kommit att uppmärksammas också av Arbetsmiljöverket genom att en ny föreskrift kom i mars förra året, vilket alltså ställer mer detaljerade krav på arbetsgivare än det arbetsmiljölagen slår fast.
– Det har varit en lång process att få upp frågan på bordet, men Arbetsmiljöverket har förmodligen insett att något måste hända, för folk som går på delade turer känner sig otillräckliga och sjukskriver sig, säger Sten Gellerstedt, LO-utredare.
Föreskriften innebär att arbetsgivare måste ta hänsyn till hur jobbet är organiserat och i en kommentar påpekar myndigheten att delade turer medför risker för hälsan – men dessvärre är föreskriften svår att tillämpa, hävdar han.
– Det räcker inte med att gå på delade turer – man måste också bevisa att arbetspassen påverkar hälsan, att det finns en ökad olycksfallsrisk eller att man blir sjuk. Det är inte så lätt.
Vanligast bland arbetarkvinnor
Delade turer är som mest utbrett bland kvinnor i arbetaryrken – 16 procent har delade arbetspass medan motsvarande siffra för män i arbetaryrken ligger på 8 procent enligt Arbetsmiljöverkets senaste siffror.
Ändå är det bara den mansdominerade branschen som lyckats förhandla till sig en viss ersättning. Busschaufförer, som har liknande problem då behovet av bemanning varierar med topparna i kollektivtrafiken, får 17 procent av uppehållstiden betald enligt det centrala avtalet.
För anställda inom vård- och omsorg har Kommunal enbart enats med SKL om ett övergripande mål som innebär att de delade turerna ska bort – hur det ska ske i praktiken avgörs dock på lokal nivå.
I det kvinnodominerade yrket lokalvårdare finns ingetdera.
– Vi har jobbat hårt med frågan, men för att få igenom någonting krävs två parter. Det är knepigt och de som jobbar dagtid vill ju också ha löneökningar, säger Jari Visshed.
Många oseriösa företag
I städbranschen finns många oseriösa företag, hävdar Jari Visshed. Så fort Fastighets får en ny medlem kollar de upp om företaget tecknat något kollektivavtal – Mario Narvaez jobbar för ett av bolagen där ett sådant saknas.
Lönen är knapp och för 36 timmar i veckan får han en månadslön på 19 000 kronor i månaden före skatt.
– Vi har kallat till förhandling men tyvärr inte fått något svar ännu. Vi har flera inbokade möten med flera företag samma dag, för av erfarenhet vet vi att det är många som inte ens dyker upp, säger Jari Visshed.
Nås ingen överenskommelse kan det bli tal om blockad från fackets sida för att tvinga fram ett avtal – och under tiden går Mario Narvaez miste om flera tusenlappar i månaden.
Hans lön borde, enligt kollektivavtal vara drygt 22 212 kronor i månaden och därutöver skulle han dessutom ha fått både branschtillägg och ersättning för obekväma arbetstider. Oavsett utgång i avtalsfrågan har Mario Narvaez inte råd att säga upp sig.
– Jag har ju två barn att försörja och räkningar att betala, säger han.
