– Generellt är det en tryggare miljö på Prima Maria än vad det är på Sankt Görans. Sankt Görans är mer rough liksom. Det är som en försmak av att ... sitta i fängelse.

Till årsskiftet försvinner Prima Maria, vilket bland andra Läkartidningen och Mitt i har rapporterat om. All akut- och slutenvård inom beroendebehandling ska i framtiden ske på BAS. Det, skämtar Mathias, kan kanske bli en morot för honom att upprätthålla den (sånär som på ett kortare återfall) snart ettåriga avhållsamheten. 

– Nu måste jag hålla mig nykter, för jag vill inte tillbaka till det där jävla Sankt Görans.

BAS: ”Ett fruktansvärt ställe”

Förutom beroendeproblematiken har Mathias (som egentligen heter något annat) adhd och Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). Just den vanligt förekommande samsjukligheten i patientgruppen är en anledning till att styret i Region Stockholm vill omstrukturera beroendevården. Sandra Ivanovic Rubin (MP), som är ordförande i psykiatriutskottet, försäkrar om att det inte rör sig om en nedskärning; hela kapaciteten ska tas över av BAS. 

– Det handlar om att få till en sammanhållen vårdkedja, förklarar hon. 

På Sankt Görans Sjukhus ligger beroendeakuten nämligen vägg i vägg med psykiatriakuten. Dessutom är det bara regionen som kan bedriva tvångsvård, och när en patient i den frivilliga vården plötsligt behöver tvångsvårdas är det därför bättre att båda bedrivs i samma byggnad. Då behöver inte patienten förflytta sig så långt, argumenterar hon.

Mari Ribjer är förbundsordförande för RFHL Hela Livet, en förening för människor med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Föreningen medverkade förra året i den så kallade Samsjuklighetsutredningen, som bland annat föreslår att ”tvångsvård för skadligt bruk eller beroende ska ges samordnat med annan psykiatrisk vård och vara en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja”.

– Självklart måste man lägga psykiatri och beroende under samma tak. Det går inte att kommunen står för beroendemottagningar och psykiatrin ligger under regionen. Det är ju fullständigt galet. Jag jobbar med flera människor som har samsjuklighet, och beroendemottagnignarna kan inte ens remittera de här samsjukligheterna till psykiatrin, för psykiatrin tar inte emot beroendepersoner. Det är helt sinnessjukt. Jag slår huvudet blodigt! säger Mari Ribjer.

Ändå är hon missnöjd med Region Stockholms lösning. Hon tror fortfarande på att ha flera mottagningar. Och ska det ändå centraliseras är BAS helt fel plats att utgå från, säger hon. 

– BAS är ett fruktansvärt ställe att komma till. Det är så hemska lokaler. Det är ungefär som att komma in i gamla arrestlokaler. Det är verkligen jättehemskt. Allt är väggfast, det finns inga lösa grejer, det finns inte tillgång till tv eller någonting sådant. 

Det är visserligen 20 år sedan hon själv var heroinist och fick hjälp på BAS. Men ingenting har förändrats, säger hon. För Dagens ETC:s räkning har hon frågat runt bland människor med färskare erfarenhet av mottagningen. Enligt henne har de fyra personer hon har pratat med samma upplevelse av BAS som Mathias: ett kallt, hårt och institutionsliknande ställe. 

Patientgruppen orolig

Förändringen innebär att 50 fastanställda och 60 timanställda på Prima Maria Beroendeakut kommer att sägas upp, rapporterar Dagens Nyheter. Dagens ETC pratar med en mentalskötare på Maria som vill vara anonym, eftersom det ”inte är så populärt för arbetsgivare att anställa personal som går ut i media”. Hon vittnar om en stor oro inom personalgruppen. Många kommer dra sig för att ta en anställning på BAS, eftersom de inte vill jobba med tvångsvård – eller bli utsatta för de stora mängder hot och våld som enligt henne hör till arbetet där. 

Mentalskötaren berättar även att många av Marias patienter undviker BAS, just på grund av tvångsvården och den våldsamma miljön.

– Att patienter som frivilligt söker vård ska behöva vistas i en miljö där det många gånger kan bli våldsamt ser jag inte som en optimal lösning, säger hon. 

Beroendevården på BAS är numera könsuppdelad efter upprepade våldtäkter på mottagningen. Mathias tycker att det gör stämningen hårdare. Men det är inte alla som upplever det så. Maja, som varit inlagd på båda avdelningarna, föredrar BAS framför Maria. 

– Det känns skönare att det bara är tjejer där, och inte blandat. 

När Dagens ETC ringer upp har hon nyligen kommit ut från BAS. Hon vet inte exakt vad det var som föranledde tvångsinläggningen, men ett missförstånd med en inlämnad brytbladskniv spelade in. Maja, som egentligen heter något annat, har ett blandmissbruk och lever i hemlöshet. Så har det varit sedan hon var 16. Från Maria hämtar hon regelbundet ut heroinsubstitutet metadon och den lugnande medicinen stesolid. Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO, blir tills vidare kvar tillsammans med resten av Prima Maria Beroendes öppenvårdsinsatser. Men Maja har svårt att se hur BAS ska kunna ta över all akut- och slutenvård.

– Det kommer ju att bli överbelagt. Det känns så. 

Ännu är det inte bestämt hur BAS ska gå till väga för att bygga ut mottagningen, och osäkerheten skapar oro i patientgruppen. 

– Vi vill gärna veta vad det är som ska hända med våra liv framöver. Hur ska de behandla oss? Så känns det nu. Vi är människor, vi missbrukare. Vi är sjuka bara, poängterar Maja, och efterfrågar tydligare information.

Mentalskötaren som Dagens ETC är i kontakt med bekräftar att många patienter är oroliga för vad som ska hända. Konstant får personalen frågor om hur det kommer att bli, frågor de har svårt att besvara. Känslan delas även av Mari Ribjer.

– Jag är jätteorolig. Jag är jätte-, jätte-, jätteorolig för att det ska centraliseras och att det ska bli på BAS. Och den här Frank (Johan Frank, chef för Beroendecentrum Stockholm, som BAS sorterar under, reds. anm.), jag vet inte vilken värld han lever i. Han tror att de kommer att klara det här uppdraget. Men han vet för det första inte hur många platser till de kommer att få. Han vet heller inte hur mycket pengar de kommer att skjuta till. Det är ju väldigt oroande eftersom politikerna inte har fattat beslut om hur mycket pengar det ska bli ännu. Och det gör mig väldigt orolig i och med att jag vet hur det är där. Och hur svårt och förfärligt det är på BAS.

”Bara mänskligt”

Martin Kåberg är sektionschef för akut- och heldygnsvården på Sankt Görans sjukhus. Han vet inte ännu hur utbyggnaden av BAS ska se ut, men poängterar att akutmottagningen redan nu är underdimensionerad. Ändå känner han sig trygg med att övertagandet av samtlig akut- och slutenvård i Stockholm kommer att kunna genomföras på ett bra sätt.

På frågan om han känner igen att många patienter drar sig för att söka sig till BAS, därför att de tycker att det är obehagligt på mottagningen, framhäver han att 91 procent av patienterna enligt svar i en patientnöjdhetsenkät för första halvåret 2023 har känt sig både trygga och bemötta med respekt och hänsynsfullhet. 

– Men jag har förståelse för att patienter kan tycka att det är högt tryck och stökigt, för det är det ibland.

Sandra Ivanovic Rubin poängterar att alla som jobbar på Maria beroendeakut idag har en erfarenhet som de behöver inom regionen och att de är välkomna att söka jobb på BAS. Om tryggheten för personalen säger hon att det är en arbetsmiljöfråga man arbetar med inom hela psykiatrin. 

Vad säger du till Maria-patienter som är oroliga för den här förändringen? 

– Jag förstår den oron, alla förändringar skapar oro. Det är viktigt att förstå att det här handlar om att sätta patienterna i centrum och att bygga upp vården runt dem, att all akutvård och slutenvård ska vara på ett ställe och att psykiatriakuten ligger vägg i vägg. Så det handlar om att få en sammanhållen vårdkedja. Sedan har jag all förståelse för att man känner starkt för en verksamhet dit man har gått i flera år. Det är bara mänskligt.