– Men när situationen förändras måste vi anpassa oss till den. Vi är tvungna att lyssna när den finske presidenten Sauli Niinistö säger att han alltid tidigare kunnat ringa Putin för att diskutera med honom och plötsligt går inte det längre. Ingen lyssnar och Ryssland är oförutsägbart och opålitligt.
– Med den ryska invasionen av en granne, Ukraina, och med det sätt som de motiverar invasionen, så är det tydligt att säkerhetsläget helt förändrats. När då Finland bestämmer sig för Nato så påverkar det oss i grunden, det är med Finland vi har mest samordning, vår försvarsplanering faller. Vi har då en skyldighet att söka säkerhet.
Margot Wallström menar att vi i den här situationen måste agera klokt.
– Vi ska lugna ned de värsta farhågorna, det finns inget överhängande militärt hot vad gäller invasion mot oss från Ryssland. Militärt verkar ryssarna ha händerna fulla, för oss handlar det mest om andra typer av hot, som cyberattacker, gränskränkningar och så vidare.
Förändrad terrorbalans
Ett Nato-medlemskap förändrar dock mycket för Sverige och synen på Sverige globalt:
– Vi bidrar till att legitimera en försvarsallians som bygger på kärnvapen som en doktrin. Hur ska vi kunna driva nedrustning globalt som Nato-medlem? Kina satsar på modernisering av sin kärnvapenarsenal och blir den tredje stora kärnvapenmakten, terrorbalansen förändras.
– Det måste därför uppstå en diskussion om kärnvapen globalt och kärnvapens roll inom Nato. I höst blir det en översyn av icke-spridningsavtalet, vi måste driva Stockholms-initiativet. Vi måste höja tröskeln för att använda taktiska kärnvapen, genom bland annat övervakning kan vi ta praktiska små steg som blir en väg framåt.
Margot Wallström pekar på när Indien av misstag avfyrade en missil mot Pakistan. Denna gång var den inte laddad med kärnvapen, men misstag med oerhörda konsekvenser kan lätt inträffa om det inte finns en hård övervakning.
”Vi att vi vågar”
Margot Wallström pekar också på en viktig uppgift för Sverige inom Nato:
– Vi måste driva demokratifrågorna samtidigt som vi fäster stor vikt vid Arktis och Östersjön. De riktiga Nato-fanatikerna talar om Nato som ett fredsprojekt men jag tycker att det är EU med ett demokratikrav som faktiskt är ett fredsprojekt. Jag tror dock inte att det är realistiskt idag med ett europeiskt försvarssamarbete, detta skulle försvaga Nato markant.
– Men en återkomst för Donald Trump och dennes politik är en realistisk risk för hela Nato, som skulle kunna leda till en kris. Sverige måste driva demokratifrågorna inom Nato, utan självcensur. Vi måste visa att vi vågar.
Margot Wallström säger att Sverige genom sin tidigare säkerhetspolitik varit välkomna av de flesta:
– Vår politik har givit oss många goda vänner och stor respekt. Vi har också själva varit lojala vänner med andra. Men vissa kommer att se annorlunda på oss som medlemmar i Nato. Vi kommer i fortsättningen inte att kunna delta i sammanhang där bara alliansfria stater accepteras. Det kan bli en annan bild av Sverige.
Sverige har kunnat accepteras av vissa stater som medlare eftersom landet har varit alliansfritt. Dessa positioner och möjligheter kan Sverige knappast behålla som medlemmar i Nato.
”Riskerna med oljan”
Margot Wallström är idag medlem i en rådgivande grupp till FN:s generalsekreterare som arbetar med nedrustningsfrågor och kärnvapenfrågan.
– Det är inget stort uppdrag, några möten om året, men det är ett viktigt arbete, speciellt med tanke på att utvecklingen inte går åt rätt håll. Nu lägger världen 20 000 miljarder kronor på upprustning samtidigt som vi har otroliga utmaningar med miljö, klimat och fattigdom.
– Riktningen måste ändras, men kanske Rysslands invasion av Ukraina blir en väckarklocka när det gäller oljan. Invasionen skulle kunna leda till att vi ser riskerna med oljan både utifrån klimatfrågan och säkerhetsfrågan. Nu gäller det också frågan om Rysslands roll vid nästa klimatmöte som hålls i Egypten i höst.
Margot Wallström menar att vi inte kan se säkerhetspolitik ur ett snävt militärt perspektiv. Hon är engagerad i Sipri-projektet Environment for peace.
– Det handlar om samspelet mellan miljö, klimat, demokrati, fred och säkerhet. Beslutsfattare på alla nivåer måste förstå hur olika saker påverkar varandra och kunna identifiera praktiska vägar framåt. Men övergången till grön ekonomi innebär också möjligheter att föra fram fred, rättvisa och hållbar utveckling.
Vill ha mer fördelning
När det gäller svensk politik är Margot Wallström inte orolig inför valet i höst.
– Jag har svårt att tro att det kan bli en blåbrun regering. Jag tror att Magdalena Andersson har vunnit mycket så jag känner mig optimistisk inför valet. Magdalena står för trygghet i våra liv och det är en mycket viktig uppgift.
För Sverige idag menar Margot Wallström att frågan om jämlikhet är central, brister i den menar hon är oförenliga med demokrati.
– Fördelningspolitiken måste utvecklas, vi får inte vara rädda för det. De som har det bäst ska bidra. Det har varit ett alldeles för stort fokus på individen, en syn som skapar en känsla av att vi är en del en del av en marknad och inte en del av ett samhälle. Under en tid har vi glömt kittet som håller ihop samhället, detta är något som gått förlorat och det är svårt att få tillbaka eftersom många inte vill backa.
”Inga miljoner till Bergström”
Margot Wallström är särskilt kritisk till friskolereformen.
– Friskolesystemet är ingen bra lösning, pengarna rinner ut. Vi ska inte ha vinster i skolsystemet som inte återinvesteras i skolan. Inga miljoner av skattepengar ska gå till Barbara och Hans Bergström och friskolorna, det är helt fel att det är så. Det är förvånansvärt att socialdemokratin accepterat detta så lätt, men nu är det nog.
– Vi ska ha bra undervisning för alla barn, vi ska inte tillbaka till något gammalt utan vi ska ha ett modernt och framåtsyftande skolsystem utan privata vinster. Men de borgerliga har drivit det här som en religion så det är svårt att vända utvecklingen. Vi ska öka valfriheten i skolan men inte inrätta ett paradis för några att tjäna pengar. Och hur kan religiösa dårar få driva skolor, hur kan detta vara acceptabelt?
Samma grunder gäller inom vården.
– Vi ska framåt och ha en modern hälso- och sjukvård. Men det måste finnas regelverk. Kry och de andra urholkar hela sjukvården ekonomiskt med sina upplägg när vi istället måste minska ojämlikheten och nå alla som verkligen behöver sjuk- och hälsovård.
Ser en backlash
Margot Wallström har ett nära förhållande till feminismen.
– Vi har långt kvar för att uppnå jämställdhet. I detta finns också integration, uppdelningar och hedersproblematik. Våldet mot kvinnor är ett jättestort problem, hur många ska behöva förlora livet? Vi har kommit långt med föräldraledighet och liknande reformer, men det behövs mer.
– Vi behöver hålla på tre R: rättigheter, representation och resurser. Vi måste se att detta inte är en identitetsfråga utan att vi måste vara inkluderande och förändra kvinnors vardag. Och vi måste genom hårda straff signalera att vi inte accepterar hedersmyterna och hedersmorden. Hur kan någon försvara eller ens förklara dessa – detta är inte kulturellt, det är kriminellt.
Margot Wallström menar att det pågår en backlash mot kvinnor i världen:
– De som är mot aborter flyttar fram sina positioner. Autokraterna som på många ställen tar makten är alltid mot kvinnorna. Vi behöver en feministisk utrikespolitik mer än någonsin.
”Skönt att vara fri”
Idag har inte Margot Wallström några tunga poster kvar inom det socialdemokratiska partiet.
– Jag har mest hedersuppdrag. Jag får många frågor om den feministiska utrikespolitiken – det finns ett stort intresse och flera länder har ju anslutit sig till begreppet. Det är väldigt skönt att vara fri och kunna säga vad man vill.
– Jag kan mycket väl tänka mig att ta nya uppdrag, men jag vill bara göra sådant som är viktigt och roligt. Mycket idag handlar ju om miljö och klimat och det behöver vi jobba med.
– Men idag är det barnbarnen som är det viktiga – jag går omkring med fullt av bilder på barnbarnen som jag gärna vill visa för alla.
