Katarina Löfberg är chef på Liljegårdens omvårdnadsboende i Enköpings kommun. Hon kan för tillfället skatta sig lycklig: De sex fall av coronasmitta som bekräftades bland de boende den 16 mars har lett till ytterligare sex misstänkta fall, men de sjuka mår under omständigheterna väl. Två har redan tillfrisknat, resten är på bättringsvägen och inga hamnade på intensiven.
Redan i början av veckan gjorde Dagens ETC en genomgång av svenska mediers rapportering om coronafall på äldreboenden. Då hade minst 88 fall av coronavirus bekräftats och minst 11 brukare redan avlidit på äldreboenden från Laholm i söder till Boden i norr. I många fall hade smittan upptäckts efter att besöksförbud redan hade införts.
Men det riktiga antalet coronafall på Sveriges äldreboenden är rimligtvis många gånger större, då Dagens ETC erfar att kommunerna i många fall inte meddelar antalet bekräftade och misstänkta fall på äldreboenden, med argumentet att det skulle bryta mot sekretessen.
På onsdagen rapporterade Ekot att det förekommer coronasmitta på en tredjedel av alla äldreboenden i Stockholm. Under torsdagen publicerade redaktionen en kartläggning av bekräftad eller misstänkt coronasmitta på äldreboenden i Sverige. Den visar att minst 90 kommuner är drabbade.
Desperation i flera länder
De senaste veckorna har det haglat rapporter om hur äldre dör på äldreboenden i Frankrike, Spanien och Italien, länder som satt hela sin befolkning i karantän. Smittan sprids och många boenden räknar sina döda i tiotal, i bland tjugotal.
”Sexton personer har dött, trots att vi vidtog alla karantänsåtgärder före alla andra (…) Vi var superstolta över att vara goda elever (…) Vi gjorde allt men det räckte inte.” Orden är Jérôme Goeminnes. Franska tidningen Le Monde berättade förra veckan om denne vårdchefs sorgesång över att ett och samma äldreboende i franska regionen Haute-Marne drabbats av så många coronadödsfall.
Kommer vi att se samma scenarier utspela sig i Sverige? Dagens ETC ställde frågan till Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog, Anders Tegnell, under myndighetens pressträff på måndagen.
– Vi har ju gett ut ett antal rekommendationer, råd och annat för att förhindra att smittan kommer in på äldreboende och liknande. Att de kommer vara hundraprocentiga, det är ju helt omöjligt. Än så länge så har vi ändå lyckats ganska bra i Sverige, tycker jag. Men det kommer nog att hända även fortsättningsvis. Det är helt omöjligt att helt undvika den situationen, svarade Anders Tegnell då, men förklarade inte vad det är som skiljer Sverige från exempelvis Frankrike.
Men Folkhälsomyndigheten vet inte hur utbredd coronasmittan är på äldreboenden i Sverige. När Dagens ETC frågar myndigheten, får vi svaret att den inte har statistik på bekräftade och misstänkta fall på dessa boenden.
– Ju bättre man blir lokalt på att provta personal och jobba med att förhindra smitta, desto bättre borde isoleringen av äldre fungera, förklarade han.
Två dagar senare, under Folkhälsomyndighetens presskonferens på onsdagen, verkade Anders Tegnell lite mer oroad över situationen:
– Vi får signaler från fler äldreboenden att man börjar få fall där.
Och när Ekot presenterar sin kartläggning om utbredningen av smittan på äldreboenden runt om i landet säger han:
– Det här stämmer rätt bra med de intrycken vi får när vi pratar med regionerna. Det låter som att ni har hamnat på ungefär samma resultat som våra uppgifter.
Isolerar vid minsta tecken
Ute på boendena gör man allt man kan.
– Så fort vi ser minsta tecken, det kan vara en hostning, en harkling, en snuva eller lite feber, eller om man ser att de inte mår så bra, då isolerar vi på en gång, berättar Katarina Löfberg.
Ja, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har utfärdat rekommendationer för hur konstaterade och misstänkta fall av coronasmitta ska hanteras på vård- och omsorgsboenden. De ska isoleras och kohortvård tillämpas (att samma personal inte får vårda både sjuka och friska brukare). Skyddsutrustning ska användas och prover tas.
Trots det är det inte alltid lätt att tillämpa rekommendationerna. Svenska mediers rapportering visar att flera drabbade boenden, men inte alla, har brist på skyddsutrustning och att det inte alltid går att bedriva kohortvård.
– Vi hade kris på munskydd för några dagar sen. Då hade vi 100 kvar. Det räcker i ett dygn, säger Katarina Löfberg och berättar att det var tack vare donationer från privatpersoner och företag som man slutligen lyckades klara situationen.
Många frågetecken
Gemensamt för många drabbade boenden, däribland Liljegårdens, visar vår genomgång, är att man inte vet hur smittan trängt sig på. Och trots att de sjuka på flera drabbade äldreboenden bor i enskilda rum eller egna lägenheter verkar det ha varit svårt att initialt undvika att inte fler drabbas än de första konstaterade fallen. På Liljegården finns exempelvis smitta i två av fyra åtskilda enheter. Generellt ska personal som får symptom stanna hemma och i regel komma tillbaka efter att ha varit symptomfria i 48 timmar, men varken personal eller boende testas rutinmässigt vid misstanke om coronasmitta, på grund av prioriteringsordningen för prover.
– De har skapat ett provtagningsteam i regionen som åker runt och tar prov, men de har inte kommit hit igen. Vi vet ju att vi redan har smittan, så det kanske inte finns en så stor anledning att prioritera oss, säger Katarina Löfberg och förklarar att de sex misstänkta fallen inte provtagits.
Så ser det även ut på flera andra håll i landet. På Tallmon, det äldreboende i Älvkarleby där två boende avlidit efter att ha testat positivt för corona, kunde Dagens ETC exempelvis bekräfta att inga prover tagits på nya misstänkta covid-19 fall.
