Det är några områden där Sverige fick kritik från FN:s råd för mänskliga rättigheter under det förra förhöret, 2015.

I dag ska Sverige för tredje gången bli förhörda av FN-rådet i Genève, där alla medlemsländernas regeringar får möjlighet att ge rekommendationer till åtgärder.

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders har skickat in en skuggrapport till FN där de lyfter frågor där Sverige behöver göra ett bättre arbete. Ett exempel är arbetet mot rasistiska hatbrott.

– Vi som organisation tittar särskilt på frågorna om hatbrott, etnisk profilering och diskriminering, och samers rättigheter som urfolk, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Saknas resurser

Organisationen lyfter en oro över att det fortfarande sker ett högt antal hatbrott i Sverige.

– De riktas mot etniska minoritetsgrupper som afrosvenskar, muslimer, romer, judar och samer, men också hbtq-personer är väldigt tydliga målgrupper, säger John Stauffer.

2016 rapporterades antalet hatbrott vara runt 225 000, med omkring 145 000 utsatta individer i Sverige. Av dessa anmäldes bara 17 procent till polisen.

– Antalet fall som leder till fällande dom är ännu lägre. Det behövs mer kunskap inom Polisen och mer personal. Bortom storstäderna finns inte de resurser som krävs, där saknas kunskaperna för att kunna utreda hatbrott ordentligt, säger John Stauffer.

Oroande om romer

Situationen för romer och andra EU-medborgare är ett annat område där Sverige fått kritik, och där Civil Rights Defenders ser en negativ utveckling.

– Ingenting har blivit bättre. Tillgången till mänskliga rättigheter brister fortfarande och regeringen har fortfarande inte ett rättighetsbaserat tänk gällande den gruppen. Det går mycket ut på att ”de har inte här att göra och borde åka hem”. Att man har infört tiggeriförbud i ett antal kommuner är en väldigt negativ trend. Det tvingar in folk i människohandel och brottslighet.

Generellt, hur väl lever Sverige upp till mänskliga rättigheter?

– Jämfört med många andra länder är ju situationen bättre här, men det finns många områden där Sverige har utmaningar som vi behöver ta itu med på allvar. Det behöver vi göra även om vi i förhållande till andra länder har det bättre, säger John Stauffer.

Sveriges delegation leds av Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation.

– Stora utmaningar finns bland annat vad gäller mänskliga rättigheter för kvinnor och hbtq-personer och att rasistiska rörelser blivit mer aktiva på senare år. Vi ser fram emot dialogen och de rekommendationer som vi kommer att få från andra länder. De blir viktiga verktyg för vårt nationella arbete framöver, säger Lindhagen i ett pressmeddelande.