Bland de storslagna visionerna i Gamlestaden saknas planer om att hålla nere hyror och motverka bortträngning av dem som redan bor där. Enligt Catharina Thörn, sociolog och välkänd gentrifieringsforskare, så kommer omvandlingen av Gamlestaden att leda till hårda slag för låginkomsttagare och mindre verksamheter.
– Om kommunen inte har en konkret plan för att motverka bortträngning kan vi räkna med att Gamlestaden kommer att gentrifieras i och med det nya stadsutvecklingsprojektet, säger hon.
Ingen motverkande plan
Peter Junker är biträdande direktör på fastighetskontoret och har varit involverad i planerna kring Gamlestaden sedan starten. Han är medveten om risken, men bekräftar att det inte finns någon motverkande plan.
– Det är alldeles riktigt att gentrifieringsprocesser sker om hyrorna höjs. Den risken finns och det har vi sett i område efter område. Men hyrorna höjs inte automatiskt i befintliga lägenheter för att det byggs nya hus bredvid.
Men enligt forskningen så gör de just det. Anders Westerström skrev en magisteruppsats i kulturvetenskap 2013 om Gamlestadens utveckling, och har sedan dess hållit både föreläsningar och stadsvandringar om omvandlingen.
– I områden som Gamlestaden handlar det inte längre om att snabbt fixa fram bostäder till arbetarklassen utan om att göra området attraktivt för en annan grupp människor, säger Anders.
I sin forskning har han tagit del av allehanda planeringsdokument och där talas det om ”en socialt och ekonomiskt hållbar befolkning”. I kapp med att stadsdelen byggs om och putsas till med nya dyra bostäder så kommer även hyrorna i de befintliga lägenheterna att höjas.
– Fastighetsägarföreningen i Gamlestaden, med Poseidon i spetsen, har verkat för det här länge. Och de har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att hyrorna kan höjas via att trivsel och attraktion i området ökar. Det kallas att bruksvärdet ökar.
Det är därför det måste finnas konkreta planer för att aktivt motverka hyreshöjning och gentrifiering enligt forskarna. Men Peter Junker ställer sig frågande till hur det skulle gå till.
– Jag vet inte vem som skulle göra en sådan plan då det är de enskilda hyresvärdarna som själva bestämmer standard på lägenheter och sedan förhandlar hyror med Hyresgästföreningen. Ett av de verktyg vi har för att bromsa de effekterna är att blanda hyresrätter och bostadsrätter som vi gör i Gamlestaden.
”Korrekt att kalla det kartell”
Att hyresvärdarna har den makten är ett av de ställen där skon klämmer riktigt hårt enligt Anders Westerström. Han kallar FFG (Föreningen fastighetsägare i Gamlestaden) för ren kartellverksamhet.
– Poseidon har verkat för en viss utveckling. I början var den viktigaste punkten att bli av med de sociala boendena. Det här har skett i samråd med både kommun och de privata fastighetsägarna så jag tycker det är korrekt att kalla det kartell.
Ett exempel enligt Anders är att de noggrant har granskat alla spekulanter som har velat investera i området. I ett fall på Batterigatan gick Poseidon in och köpte en fastighet till ett högre pris för att spekulanten tidigare hade ägnat sig åt social boendeverksamhet, säger Anders.
I stadsutvecklingsprojektet så kommer området inte bara att rustas upp utan helt byta karaktär och befolkning.
– I takt med att hyrorna stiger så kommer människor att få flytta. Så kallade ”flyttkedjor” fungerar aldrig. Utan när man bygger nya dyra bostäder så renoveras hela området upp. Då kan inte småaffärer och andra verksamheter heller vara kvar utan de enda som har råd att etablera sig är typ Starbucks, säger Anders Westerström.
I information som kommer ut från kommunen pratas det ofta om ”blandstad” och andra signalord som handlar om att utvecklingen sker för alla.
– Det låter ofta förföriskt och vi litar på att stadsplanering skall vara något objektivt som är till för alla. Men skrapar man bara litegrann på den ytan så inser man att det inte är sant, säger Anders.
Tydlig bild av framtiden
Enligt Peter Junker så har de här frågorna fått ett större fokus även från kommunens håll på senare tid. I Frihamnen är det till exempel bestämt från politiskt håll att en viss andel av lägenheterna ska ha låga hyror.
– Frihamnen är en testarena för det. Men något sådant uppdrag har vi inte fått i Gamlestaden. Där startade projektet även mycket tidigare, berättar han.
Utan konkret, motverkande plan har Anders Westerström en ganska tydlig bild av hur Gamlestaden kommer att se ut om 15 år.
– Det kommer förmodligen vara en homogen och dyr stadsdel. Det syns redan i statistiken att antalet med utrikes medborgarskap blir färre. Och andelen människor som går på socialbidrag har minskat drastiskt. Uppe vid Bellevue kommer det att vara totalt förändrat och kanske till och med rivet. Allt där är på tillfälliga bygglov så loppmarknader, moskén och annat kommer att försvinna.
Fotnot: ETC Göteborg har sökt Helena Holmberg, verksamhetsledare på FFG.
