Att hbtq-ungdomar i större utsträckning än jämnåriga som följer heteronormen har sex mot ersättning är någonting som visats i flera studier, men forskningen som finns om fenomenet är begränsad. RFSL Ungdom ville därför ta reda på hur organisationens stöd till gruppen borde se ut. I dag presenteras resultaten i rapporten ”Sex för x”.
Drygt 2 000 unga hbtq-personer svarade på enkäten som spreds via hbtq-fritidsgårdar runtom i landet, på Facebook, via hbtq-communityt Qruiser och appen Grindr, som riktar sig till män som har sex med män.
Termen ”sex mot ersättning” användes medvetet för att inkludera fall där ersättningen varit någonting annat än pengar, som exempelvis en sovplats, kläder, alkohol eller olika förmåner. Med den vidare definitionen kunde flera sorters erfarenheter från personer som inte nödvändigtvis identifierar sig som sexsäljare eller prostituerade inkluderas.
– Erfarenheterna ser väldigt olika ut, det finns de som mår mycket dåligt av sex mot ersättning, men också de som säger att de mår bra av det och andra som tycker att det är neutralt. Det är bra att bredda frågorna för att fånga upp olika upplevelser, tycker Frank Berglund.
Vågar inte söka vård
Bland annat visar rapporten att hbtq-personer som vill ha information om sex helst söker efter den på internet. De minst populära alternativen var mottagningar och utbildningsinsatser.
– Det är problematiskt, många hbtq-personer har väldigt lågt förtroende för sjukvården. Speciellt för de som har sex mot ersättning är det mycket som kan gå fel i bemötandet. Det finns väldigt många fördomar kring det. Så folk vågar inte vända sig till vården.
Att så många av de som svarade på RFSL Ungdoms enkät helst söker hjälp via internet kan så klart också handla om att majoriteten av de som svarade hittade enkäten på internet eller i en app. Det är också ofta via internet och appar som personerna har kommit i kontakt med sexköparna.
– Internet har gjort det lättare att hitta varandra på olika sätt. Det är också därför det är bra att vi har en chatt man kan vända sig till. Det är ett mindre steg än det är att gå till en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller en psykolog, och chatten är dessutom ett bra sätt för oss att lära oss mer.
Kan vara självskadebeteende
I undersökningen svarade 17,7 procent att de haft sex mot ersättning. Bland cis-killarna (alltså killar som inte är transpersoner) som svarade på enkäten var andelen 21 procent, bland cis-tjejer (tjejer som inte är transpersoner) 12,9. Bland personer med transerfarenhet var motsvarande siffra 17,7. Rapporten visar också att de som haft sex mot ersättning i högre utsträckning säger att de blivit tvingade till sex (men inte nödvändigtvis vid samma tillfälle).
– Det är klart oroväckande. Det är uppenbart att bättre stöd behövs till personer som blivit utsatta för sexuellt våld. Det är också många hbtq-personer som inte har förtroende för polisen och inte vågar anmäla sexuellt våld. Det blir kanske naturligt att använda sig av sex mot ersättning som självskadebeteende. Samtidigt är det många som säger att de använder sex mot ersättning som någonting identitetsstärkande.
Utbilda vårdpersonal
Rapporten ”Sex för x” är inte utformad för att ge något svar på hur livet ser ut för alla unga hbtq-personer. Men Frank Berglund menar att den trots det kan ge en inblick i gruppens situation.
Rapporten ska nu också användas för att utbilda vårdpersonal, vilket Frank Berglund hoppas ska förbättra bemötandet av unga hbtq-personer.
– Mycket av problemen beror på låg kunskap. Bara en liten sak som att ändra sitt språk så att det är mer könsneutralt kan göra stor skillnad. Ofta känner vårdtagaren att den måste hävda sig och kunna sina rättigheter, vilket kräver väldigt mycket och gör att det blir en utmaning att söka vård.
