För regionens fria teatergrupper är den största politiska frågan avsaknaden av regionala verksamhetsstöd, anser Marcus Lilliecrona, verksamhetsledare på Teatercentrum västra.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
– I dag finns inget långsiktigt verksamhetsstöd för fria professionella utövare i Västra Götalandsregionen, det har vi försökt lobba för i flera år. I många fall är det ett krav för att få bidrag från staten att man även får medel från flera olika nivåer. Generellt sett finns det mindre pengar i vår region jämfört med till exempel Skåne och Stockholm, säger han.
Stora ekonomiska problem
Enligt Marcus Lilliecrona har både nystartade och etablerade grupper stora ekonomiska problem, då många av de bidrag som finns att söka är kortsiktiga.
– I regionen kan man bara få projektstöd i tre år men sedan inget mer. Det behövs ett mer långsiktigt tänk från regionen och andra instanser.
Var behövs pengarna mest?
– Till löner och lokaler för de grupper som har en fast scen. För att kunna bedriva professionell verksamhet behöver man kunna erbjuda kollektivavtalsenliga löner. Som det ser ut nu är det mycket projektanställningar och väldigt låga löner.
Han poängterar att även de som ska ta emot de fria teatergruppernas föreställningar behöver mer resurser i form av både tid och pengar.
– Det är svårt att få skolor att komma och se våra föreställningar om lärarna inte har tid.
Marcus Lilliecrona upplever en viss brist på kunskap om kulturarbetarnas situation inom regionpolitiken.
– När personer i nämnden byts ut sker ingen kunskapsöverföring gällande de frågor vi drivit. Därför måste vi börja på ruta ett varje gång det blir en ny kulturnämnd.
”Kriga för att fixa pengar”
Författaren och kulturpedagogen Homeira Tari, som sitter i Författarcentrum västs styrelse, efterlyser en tydlighet gällande kultursatsningar för unga.
– Det är jätteviktigt att redovisa hur mycket pengar som läggs på olika kulturaktiviteter och att det sedan görs utvärderingar så att man kan visa på vilket sätt vi har bidragit till barn och ungdomars utveckling, säger hon.
Homeira Tari arbetar sedan flera år tillbaka med Made in Backa, ett projekt där unga bland annat får delta i olika kulturaktiviteter.
– Jag har krigat för Made in Backa. Man måste kriga för att fixa pengar till långsiktiga projekt. Men det är inte bara pengar som saknas, utan även engagemang. Kulturen saknas ofta på ställen där barn och unga befinner sig. Jag har tjatat på olika chefer men eftersom de ofta byts ut känns det inte som att de tar sig tid att förstå vad det är jag strävar efter.
Vad vill du se för politiska satsningar framöver?
– Jag vill få in mer kultur i skolan. Det finns många barn och unga som behöver oss kulturarbetare. Det skulle vara bra om det fanns en kultursocialpedagog i varje skola och på varje fritidsgård. Om man ser barn med sociala problem kan man använda kultur för att få en förändring.
Mats Nordlund, ordförande i Konstnärscentrum väst, önskar att kommunala event som Kulturkalaset och firandet av Göteborgs 400-årsjubileum bjöd in fler lokala konstutövare.
– Det är svårt att hitta kontaktytor och samarbetsformer för lokala/regionala konstnärsorganisationer.
Ger mest per invånare
Som det ser ut nu är det främst hos staten och regionen som bildkonstnärer kan söka pengar, säger Mats Nordlund.
– Västra Götalandsregionen ger mest pengar per invånare till kultur men naturligtvis finns det för lite pengar även här.
Mats Nordlund arbetar sedan flera år tillbaka med det regionala projektet Landart.
– När vi började i liten skala var det väldigt svårt att få med sig regionen. Hade vi haft mer pengar de första åren hade vi kommit betydligt längre i dag. Ofta får man jobba enträget och länge innan det ger frukt. Hela kultursektorn är på utsvält. De borde höja kulturbudgeten.
Han beskriver att många konstnärer känner en frustration över bristen på pengar och efterfrågar ett större samarbete mellan kultursektorn och det privata näringslivet.
– Varför ska vi gå på svältgränsen när det finns så oerhört mycket pengar inom det privata näringslivet? Men det är inte lätt att få med sig dem som medfinansiärer, även om de också hade kunnat tjäna på det.
Arbetar för mångfald
Helena Östblom Berg, verksamhetsledare på Musikcentrum Väst, skulle vilja se en förbättring för de som arrangerar fria musikaliska tillställningar.
– Många arrangörer i dag är ideella eller konstnärsdrivna. De måste få bättre förutsättningar att betala ut ett hyggligt gage. Musiklivet måste även stärka producentledet, pr och management. I dag får de flesta frilansmusiker göra allt själva.
Förutsättningarna för turnéstrukturer behöver också förbättras, menar Helena Östblom Berg.
– Nu finns ingen tydlig aktör som lägger turnéer i vår region.
Helena Östblom Berg arbetar för en större mångfald i musikutbudet.
– För att vi ska få uppleva en mångfald av uttryck behöver det fria musiklivet stärkta resurser. Det handlar dels om pengar men också om samverkan och struktur. Hela musiklivet skulle stärkas om det fanns fler politiska beröringspunkter som till exempel folkbildning, näring, export och utbildning.
Hon efterlyser, precis som flera av de andra kulturarbetare som ETC pratat med, mer långsiktighet och kontinuitet.
– Det ska finnas ett långsiktigt tänk i kulturpolitiken och de olika stödmyndigheterna behöver samverka. Vi vill ha mindre snack och mer klingande musik. Det är det som är målet med det hela.
