Dessutom sänks åldersgränsen för när man kan ansöka om ett juridiskt könsbyte från 18 år till 15 respektive 12 år. Vid 15 års ålder kan den sökande själv ansöka om könsbyte utan att behöva ha tillstånd av sin vårdnadshavare men ett vårdintyg krävs, till exempel från en skolsköterska. För den som är yngre, 12 år, görs anmälan av den sökandes vårdnadshavare.

I båda fallen görs en bedömning för att se om den ”sökande upplever att det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med könsidentiteten, och det kan antas att sökanden kommer att leva i samma könsidentitet även i framtiden”.

Vill slopa åldersgränsen

Flertalet instanser har fått chansen att lämna sina synpunkter på hur det nya lagförslaget är utformat och majoriteten av dem är positiva och har inga invändningar. Bland annat gäller det Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen och Skolverket.

Rädda barnens ungdomsförbund stöttar förslaget och ser det som ett stort steg framåt för transbarns rättigheter. Men helst hade de sett att det inte fanns någon åldersgräns eller möjligtvis liknande åldersgräns som i Norge, där barn från sex år får göra ett byte med målsmans tillstånd.

– Vi välkomnar det regeringen föreslår men vi tror att barn har kapaciteten att själva kunna bestämma över sin kropp, över sitt liv och sin juridiska status i förhållande till rättsstaten, säger Jorge Londoño, förbundsordförande för Rädda barnens ungdomsförbund.

I framtiden vill han precis som RFSU, RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queer rättigheter, se ett införande av ett tredje juridiskt kön.

– Jag hade velat se ett samhälle där personnumren inte nödvändigtvis var könande eller där man åtminstone löser det genom att införa ett tredje juridiskt kön eller en tredje kategori.

Sjukvården kritisk

Skatteverket däremot anser det problematiskt att barn under 18 år genom en enkel ansökan kan byta sitt juridiska kön och ställer sig tveksamma till att barn i den åldern har all kunskap om de konsekvenser en ändring kan innebära. Dessutom varnar de för att den som en gång bytt juridiskt kön inte kommer få tillbaka sitt gamla personnummer om hen beslutar sig för att byta tillbaka igen.

Även inom sjukvården är man kritisk till den nya åldersgränsen och flera avråder från att omyndiga personer som är kroppsligt friska ska kunna byta juridiskt kön. Barnläkarna instämmer med Skatteverket att det är tveksamt att unga har förmågan att själva kunna ta den här typen av beslut; ”Att från samhället förmedla att man från 12 respektive 15 års ålder kan fatta välgrundade beslut om könsidentitet är inte vetenskapligt grundat och strider mot medicinsk praxis”.

Behövs en utförligare diskussion

De som är mest kritiska till den nya lagen är kvinnoorganisationer som Sveriges kvinnolobby som menar på att den enkla ansökningsprocessen om byte av juridisk kön kan missbrukas av personer med illvilja; ”Tillträde genom självidentifikation kan innebära att det blir möjligt för män med ont uppsåt kan ta sig in i könsuppdelade utrymmen genom att påstå att de är transkvinnor”.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer, Roks, vill se en större diskussion och utförligare konsekvensanalys om hur förslaget skulle kunna påverka samhället ur ett feministiskt perspektiv.

– Vi vet att hittills i mänsklighetens historia så är kön något som man själv inte bara bestämmer utan samhället och kultur har sagt väldigt mycket om och att bara överskrida det är ett väldigt stort kunskapsteoretiskt steg. Och vi menar att det inte är tillräckligt diskuterat, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks.