Efter lite mer än ett decennium av tystnad efter du-reformen i slutet av 60-talet började niandet leta sig tillbaka till det svenska språket någon gång på 80-talet. Då var det unga människor, framför allt inom servicesektorn som började använda tilltalet, och idag har uttrycket blommat ut för fullt och tycks nu ligga i var servitris, butiksanställds och receptionists mun.

– Jag tycker att det låter otrevligt att säga du, säger servitrisen Michaela Sarfati.

Hon har arbetat i restaurangbranschen mer eller mindre sedan hon var 13 år. I dag är hon servitris på stjärnkrogen F12 i Stockholm och utsågs förra året till Årets servitör. Hon skulle aldrig tilltala en gäst på restaurangen med Du.

– Men det händer att folk säger till mig att jag inte behöver nia dem. När det händer brukar jag säga ”Åh, ursäkta”, men jag tycker inte om att säga du, jag tycker inte att det låter lika trevligt eller välkomnande, säger hon.

Ni används som alibi

Michaela Sarfatis förklaring till varför niandet är ett tilltal på uppgång är att svenskarna blir allt mer internationella.

– Man lär sig fler språk, i franskan och engelskan till exempel är man mer artig. Det är bara i Sverige som man säger du till personer som man inte känner, säger hon.

Men alla håller inte med om att niandet är ett artighetstecken. Lotten Bergman, skribent och språkföreläsare, ogillar att bli niad och ser det som ett avståndstagande. Dessutom tycker hon att det i vissa fall används som alibi av personer som vill slippa tänka på andra trevlighetsaspekter.

– Folk tror att bara man niar så är man på den säkra sidan. Det är inte så att de lär sig att vara trevliga, och ta folk i hand eller titta dem i ögonen, säger hon.

”Europeiskt sätt”

Lotten Bergman tror att niandet är en generationsfråga och får medhåll av Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska och tidigare expert i Språket i Sveriges Radio.

– De som använder Ni är unga och har inga egna minnen av du-reformen. Problemet är att en del av oss äldre tycker att det låter ganska konstigt, säger Lars-Gunnar Andersson.

Med Du-reformen försvann inte bara ordet Ni när en person tilltalades, bort togs också bruket av Herr, Fru och yrkesrelaterad titulering som Doktorn och Ingenjörskan. Men även om det fanns ett tydligt klassperspektiv när du-reformen lanserades för 40 år sedan så finns det ingen anledning att se det nya niandet som ett tecken på växande klassklyftor, menar Lars-Gunnar Andersson.

– Det som håller på att hända är inte att man återgår till det gamla, utan istället är det en lansering av det europeiska sättet att använda ordet. För dem som gör detta låter det artigt och belevat, säger han.

Vad tycker du om att använda ”ni”? 

Hanna, 20:
– Jag har nog aldrig sagt ni till en person. Det låter väldigt formellt och jag hört det i sådana situationer.

Klas, 68:
– Jag tycker att det är omodernt. När man växte upp så sa man ni till läraren och de äldre. Man markerar nästan något slags avstånd med det.

Britta, 81:
– Jag brukar inte säga det. Har dock hänt att folk säger det till mig. Man kan säga du och ni på många olika sätt. Ibland känns det som ett avståndstagande.

Axel, 15:
– Jag tycker att det låter lite snobbigt att säga så. Men jag har nog aldrig hört att någon säger ni till en person.

Enkät: Carlos Zaya