Många demenssjuka får fel mediciner

I april 2005 gick FDA, läkemedelsmyndigheten i USA, ut med en varning för att ge vissa anti-psykosmedel (neuroleptika) till dementa. 2008 utökades varningen till att gälla alla neuroleptika. Sedan dess har användningen minskat även i Sverige, men förskrivningen är fortfarande hög.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Apotekaren Cecilia Lenander har i en ny avhandling från Lunds universitet gått igenom 1 700 äldre skåningars läkemedelskonsumtion. De flesta bodde på särskilt boende för äldre med demens.

– Många fick mediciner som påverkar nervsystemet (psykofarmaka), som sömnmedel, lugnande, antipsykotika (neuroleptika) och starka smärtlindrande preparat, säger Cecilia Lenander.

Flera av de äldre i studien hade kvar läkemedel som de inte längre behövde. 80 procent hade drabbats av någon form av läkemedelsrelaterade problem.

– Problemen orsakades vanligen av psykofarmaka. Det kunde handla om biverkningar som förvirring, hallucinationer, yrsel och balansproblem, men också om avsaknad av läkemedel, feldosering och hanteringsproblem.

Borde pröva andra vägar

Enligt Cecilia Lenander ges antipsykotiska läkemedel ofta på oklara indikationer eller helt utan diagnos.

– Man behandlar symptom i stället för orsaker. Många äldre har svårt att sova eller känner oro, då är det lättare att ge mediciner istället för aktivitet eller sällskap, säger hon.

Flera studier visar att antipsykotiska läkemedel och andra psykofarmaka överanvänds på demensboenden, bland annat en avhandling från Umeå universitet 2016.

– Läkemedlen används under lång tid utan indikation. Det finns tillfällen där neuroleptika kan vara en rimlig behandlingsmetod att prova, men en bra behandling handlar mycket om uppföljning, särskilt när det handlar om människor med demenssjukdomar, säger Hugo Lövheim, docent och läkare vid Geriatriskt centrum på Norrlands universitetssjukhus, som var huvudhandledare för studien.

Det finns en rad kända risker med psykosmedlen, enligt Hugo Lövheim.

– De kan leda till stroke, högre dödlighet och försämra den kognitiva förmågan hos personer som redan har kognitiva problem. De kan också ge Parkinson-liknande symptom och dölja symptom på andra sjukdomar som man då riskerar att missa, säger han.

Att användningen fortfarande är hög, trots att Läkemedelsverket avråder från att ge neuroleptika till dementa, kan ha flera orsaker.

– Det finns som regel någon beteendestörning i botten, som exempelvis aggressivitet eller oro, vilket är vanliga symptom vid demenssjukdomar. Medlen är godkända för korttidsbehandling vid svår aggressivitet, men de används ofta vid symptom där man vet att de inte fungerar, säger Hugo Lövheim.

– Jag tänker att man alltför ofta tar till läkemedel utan att först pröva andra vägar. Man kan komma långt genom att förändra omvårdnaden på ett sätt som minskar stress och rädsla för den sjuke och på så sätt minska aggressiviteten, säger han

”Förskrivningskaskad”

När en äldre person väl fått ett läkemedel är risken stor att det blir kvar.

En cocktail av läkemedel kan ge nya symptom som sedan behandlas med fler mediciner, ett problem som brukar kallas ”förskrivningskaskad”.

– Man misstolkar biverkningar som nya symptom, i stället för att titta på det ursprungliga läkemedlet, säger läkaren Jessica Berg Skoog som doktorerade 2015.

I sin studie av äldres journaler i Östergötland såg hon att 55 procent fick mediciner för sjukdomar de inte diagnosticerats för.

– Min bedömning är att fel- och övermedicinering av äldre fortfarande är ett betydande problem, säger Jessica Berg Skoog.