Hilda Rindebäck kliver över benen på en av sina vänner och slår sig ner i soffan på Altplatsens träffpunkt. Hon är äldst av väninnorna med sina 93 år och den enda som bor på äldreboendet i huset. Ibland tar hon åttans spårvagn till Angereds centrum på andra sidan stan.
– Man går runt och tittar i affärerna och så finns det en butik där det är väldigt billigt. Åttan går hela vägen och det är låg vagn. Och man ser natur på vägen också, säger Hilda som skojar om att hon är intagen på boendet.
Hon tycker att det har blivit sämre med antalet personal på boendet och att för många saknar utbildning, men trots att hon ibland tycker att hon får vänta länge på hjälp trivs hon bra.
– Jag kände en viss trygghet när jag flyttade in här. Jag ser ju så dåligt. Jag har tre pojkar men ville inte att de skulle åka och hjälpa mig. De tyckte att ”vi finns ju och vad ska du där och göra”, men jag ville inte besvära dem. Nu tycker jag att det är bra även om många saker kunde vara bättre, säger Hilda.
”Det behövs mer personal”
De som har barn diskuterar hur mycket hjälp de får med handling, fönstertvätt och annat.
– Barnen säger att du har ju oss, men sedan har de ingen tid och så vill man inte besvära dem, säger Inga-Maj Wollnäs, 78.
– Det har inte jag ont av. Man har ju ställt upp i alla år och kan de inte så kan de inte. Jag tycker inte att man besvärar, säger Ing-Britt Johansson, 79.
Hildas fem vänner runt bordet bor i de rödaktiga bostadshusen med konkava fasader intill äldreboendet. Några tar sig ibland till PRO:s möte på Frölunda torg. För Gunilla Löfgren, som är 80 år och den av dem som har varit mest på sjukhus, blir även det korta avståndet för långt om inte Flexlinjen går. Hon är den enda i samlingen som har hemtjänst och är nöjd med den.
– De säger ju att de ska tillsätta mer personal på äldreboenden, vi får se hur det blir. Det är likadant med hemtjänsten där det fattas folk ibland. Men jag klagar inte, för det är bra ändå. Det behövs bara mer personal, säger hon.
Nästan 300 i kö till äldreboende
Elva procent av göteborgarna över 65 år har hemtjänst, alltså över 8 600 personer. Bland dem som är över 85 år har var tredje hemtjänst. Drygt 3 600 har bara trygghetslarm.
Generellt har tillgången till omsorg till äldre minskat. Forskning från Stockholms universitet visar att 37 procent av svenskarna som är över 80 år i dag har hemtjänst, medan det var 62 procent av samma ålderskategori som hade hemtjänst på 1980-talet.
Många får också hjälp av sina anhöriga. Enligt Socialstyrelsen hjälper en femtedel av alla vuxna en nära anhörig med någon form av omsorg minst en gång i månaden. I dagsläget väntar 295 personer i kön för att få flytta in på äldreboende i Göteborg. Då räknas bara de som har beviljats plats. Och kön växer.
Kvinnorna runt bordet pratar om vad som kan krävas för att få plats på äldreboende och om stämningen och förhållandena på olika boenden i stan där de har vänner.
– Jag bodde i Björkekärr förut och tänkte att jag skulle se hur det är i min gamla stadsdel. Så jag gick in på äldreboendet och tänkte att jag skulle käka lite. Herre Gud vad tråkigt det var! Det var inte så mysigt som här. I Västra Frölunda finns mycket att göra, det är världens bästa ställe, säger Inga-Maj.
För gänget som personalen kallar ”soffgruppen” är träffpunkten mycket viktig. Flera av dem kommer så snart det är öppet. Alla lever ensamma.
– Jag är änka sedan snart 18 år. Man kan undra vart den tiden tog vägen? säger Gun-Britt Folin som är 84 år.
Hon började att komma till Träffpunkten tillsammans med Rosa Andersson, 88, för många år sedan.
”Jag vill bo hemma”
När ETC besöker träffpunkten i Frölunda väntar en av veckans höjdpunkter med allsång. Äldre boende utanför välkomnas också till bland annat bingo, gymnastik och ibland dans. Emellanåt finns en bar öppen bara för de boende. Rosa och Gunilla vill gärna flytta in någon gång. Främst för tryggheten.
– Jag skulle gärna vilja bo på äldreboende. Jag har ju en son som hjälper mig med det jag inte klarar, men jag tänker på det ibland – att det skulle vara lättare när man är ensam, säger Rosa.
Tre av de sex kvinnorna vill ha det som de har det.
– Jag vill bo hemma. Jag älskar min lilla lägenhet, säger Inga-Maj och tar ett sånghäfte då allsången just ska börja.