"Man ska göra sannolikt att man är ett barn"

För två veckor sedan skrev ETC Uppsala om Hossein Panahi, som fick åldern höjd tillsammans med ett avslag på sin asylansökan. Någon medicinsk undersökning låg inte till grund för beslutet. Hossein har nu fått lämna Uppsala och Sverige.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Carl Bexelius, biträdande chef på Migrationsverkets rättsavdelning, menar att processen för ensamkommande barn trots allt är rättssäker och försvarar sättet som bedömningar görs. 

– Enligt vår interna praxis är det den enskilde som har bevisbördan, både för vilka skyddsskäl man har och vem man är – alltså namn, ålder och varifrån man kommer, säger Carl Bexelius.

Han medger att åldersdömningarna skulle kunna bli mer rättssäkra än de i dag är, men tror att en ny ordning under Rättsmedicinalverkets ledning – som är på gång – kommer att åstadkomma den sortens förbättring.

– Det vi får in i dag är egentligen bara tandröntgen, och det beror på att vi har fått ett låst läge där Barnläkarföreningen har gått ut och varnat sina medlemmar för att göra åldersbedömningar åt oss. Det i sin tur berodde på att Migrationsverket inte godtog att få ut ett utlåtande där inte hela det medicinska underlaget fanns med. 

Men vad händer då när man egent-ligen inte får något medicinskt -underlag – blir det då att man skriver upp åldern mer eller mindre auto-matiskt?

– Man ska göra sannolikt att man är ett barn. Och då har vi berättelsen som utgångspunkt. Man får berätta om barndom, uppväxt, vad man varit med om, kanske i kombination med uppgifter som kommer in från tredje land, andra EU-länder som man har sökt asyl i, eller den kommun där man har bott. Ofta godtar vi den berättelse man har gett, men den ska vara sannolik och hänga ihop. 

”En rimlig chans att bevisa ålder”

Carl Bexelius menar att tillvägagångssättet ändå innebär att varje person får en rimlig chans att bevisa åldern, och tror att det är vanligare att vuxna får lov att bli bedömda som barn än tvärtom. 

– Men vi kan inte garantera att ingen blir felbedömd. Om det alltid helt  skulle garanteras så skulle nästan ingen skickas tillbaka. 

Tusentals riskerar drabbas

En annan viktig kritik som riktas mot Migrationsverket har handlat om att Sverige numera bara ger tillfälliga uppehållstillstånd till många ensamkommande flyktingbarn, men att dessa avvisas så snart som möjligt efter 18-årsdagen. Tusentals personer riskerar nu att drabbas av just detta. Anledningen är en intern omsvängning inom Migrationsverket, och inte den nya tillfälliga lagen. Carl Bexelius menar att det beror på att myndigheten nu tolkar lagen på ett sätt som ligger mer i linje med vad lagstiftaren har avsett. 

– Internt på rättsavdelningen gjorde vi en översyn av tillämpningen av lagen och såg att inga andra bestämmelser finns än att man kan besluta om tillfälliga verkställighetshinder, och då utfärda ett tillfälligt uppehållstillstånd. Åldern kan utgöra ett sådant hinder. 

– Det man har tittat på tidigare är annars synnerliga och särskilt ömmande omständigheter, som man kan tillämpa om det finns ett permanent verkställighetshinder. Men om verkställighetshindret bara är tillfälligt ska man inte ha ett permanent uppehållstillstånd. Där har vi stöd i en tidigare dom från Migrationsöverdomstolen.

Men motivationen att göra den översynen, handlade det om att det var många som kom just då?

– Det kan man säga. Det gjorde att frågan aktualiserades i väldigt många fall.