Flera av de yrkesverksamma som kommer till tals i rapporten menar att de åtgärder som vidtagits för att stänga folk ute från Sverige på många sätt strider mot FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Den tillfälliga utlänningslagen kritiseras hårt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det var många remissinstanser som larmade för att det här skulle drabba barnen. I propositionen till den tillfälliga utlänningslagen står det att den ska utvärderas ur ett barnrättsperspektiv. Det har inte hänt. Därför är det otroligt viktigt att lyfta vittnesmål, från både ungdomarna själva och yrkesverksamma, om hur hårt de senaste årens signalpolitik har slagit mot den här gruppen. Politikerna har inte tagit sitt ansvar, säger Nina Andersson, som är jurist på Barnrättsbyrån.

I rapporten varnar Barnrättsbyrån för att parallellsamhällen växer fram när den stora gruppen ensamkommande unga, i asylprocess eller med utvisningsbeslut, inte får tillgång till välfärdssamhället på lika villkor som andra unga i Sverige. 

– Vi ser hur socialtjänsten kategoriserar vad man får för stöd utifrån vilken legal status man har. I och med att det här är en så stor grupp i samhället nu, så slår det tillbaka på hela välfärdssystemet. Är man 18 år med ett utvisningsbeslut står man helt utanför samhällets skyddssystem. Att frånta en så stor grupp unga basala rättigheter som mat för dagen och tak över huvudet påverkar inte bara den enskilda ungdomen utan det får konsekvenser för hela samhället.

Går emot barnkonventionen

Barnrättsbyrån anser inte att den tillfälliga lagstiftningen och Barnkonventionen kan harmoniera.

– Den tillfälliga utlänningslagen är en del i att barn diskrimineras och det går emot hela tanken med barnkonventionen.

Barnrättsbyrån kritiserar också den skarpa 18-årsgränsen som blivit allt viktigare på asylområdet.

– I exempelvis socialtjänstlagen är man skyddsvärd även efter 18, upp till 21, i den här gruppen går det i motsatt riktning. Man blir som vilken annan vuxen som helst den dag man fyller eller skrivs upp i ålder till 18. Sverige ska vara världens bästa land att vara barn i. Enligt barnkonventionen ska man respektera att barndomen är en speciell tid. Vi tänker också att man ska växa upp till någonting. Att något ska ta vid. För de här ungdomarna tar allt istället slut vid den skarpa 18-årsgränsen. Hur påverkar det barn under 18, att veta vad som kommer att hända så fort de fyller 18? Kan man säga att Sverige är världens bästa land att vara barn i då, frågar sig Nina Andersson.

Den tillfälliga utlänningslagen går ut den 19 juli 2019. Barnkonventionen börjar gälla som svensk lag i januari 2020. Louise Dane är doktorand i offentlig rätt och knuten till Barnrättscentrum vid Stockholms universitet. Hon har också bidragit med en analys i rapporten Sveket.

– Det finns flera områden där Barnkonventionen och den tillfälliga lagen inte alls går ihop. Nu har man ju i princip sagt att man ska förlänga den tillfälliga lagen, men då kan man ju också göra ändringar för att det ska harmoniera bättre. Men egentligen borde man inte ha kunnat göra den här lagen på det här sättet heller. Som lagstiftare har man varit bunden av barnkonventionen sedan 1990. Det är domstolar och myndigheter som inte har varit det. Men riksdagen har ju skrivit under konventionen så att alla lagar som stiftas ska vara i barnkonventionens linje, säger Louise Dane till ETC.

Vad kommer det kunna innebära för ensamkommande att Barnkonventionen blir svensk lag?

– Man kommer mycket tydligare att behöva resonera kring familjeåterförening. Nu har lagstiftningen utgått från att det är tillfälligt, det är bara några år man är separerade. Den största vinsten av det här är att alla som beslutar i barnärenden eller ärenden där barn berörs lär sig mer om rättigheterna i Barnkonventionen för att göra bättre bedömningar. Det kan man hoppas på.

"Politisk problemdumpning"

Utöver att Sverige inte gör det tredje tillägget till lag, anser Louise Dane också att problem återstår kring hur Barnkonventionen ska gälla i konflikt med annan lagstiftning.

– Barnkonventionen får samma vikt som annan lagstiftning. Vilken lag som vid konflikt ska få genomslagskraft har politikerna inte gett någon ledning i. Så det blir upp till domstolarna. Mina kollegor på Barnrättscentrum kallar det för politisk problemdumpning. Det finns många problem kvar, och jag är besviken på att man inte tagit tag i de svåra sakerna. Men det är klart att det kommer ge ett verktyg.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.