Malmö vände trenden med skjutningar på ett år: ”Går åt helvete om inget görs”
I Malmö har organisationen Hela Malmö, sedan 16 år arbetat med att engagera barn och unga socialt för att öka deras självkänsla och tillgodose deras rättigheter.
Bild: Shutterstock
Dagens ETC
Gängkriminaliteten ska krossas. Därom är alla överens. Frågan är hur hårda handskar uppgiften kräver? I Malmö har man sett att det går att med socialt arbete vända en nedåtgående trend innan den exploderar i konsekvenser som det pågående gängkriget i Stockholm.
Tio år, kanske femton. Det är den tidsrymd många experter tror att det krävs för att trycka tillbaka den gängkriminalitet som härjar i många av våra största städer. År där inte bara polis och rättsväsende måste agera kraftfullt, utan där också andra myndigheter måste få fler resurser och jobba febrilt och mer samordnat för att minska och motverka den segregation och det utanförskap som steg för steg knuffar in många ungdomar i kriminalitet.
Å andra sidan har vi också exemplet Malmö. Eller rättare sagt Hela Malmö, organisationen som sedan 16 år arbetat med att engagera barn och unga socialt för att öka deras självkänsla och tillgodose deras rättigheter. Och som på bara ett år lyckades vända en oroande trend – mätt i medborgarnas upplevelse av trygghet – till en hoppfull sådan.
– Vi har larmat här också, i minst 15 år, om att det här kommer att gå åt helvete om inget görs, säger Nicolas Lunabba, verksamhetsansvarig för Hela Malmö.
Destruktivt beteende
Han syftar på samma slags segregation som den Dagens ETC berättade om i Rinkeby-Kista, på samma slags varningar om att unga i vissa stadsdelar och förorter växer upp i social utsatthet och tidigt visar tendenser till destruktivt beteende, och med ”åt helvete” naturligtvis också på den våldsspiral som tydligast drabbat Stockholmsområdet.
– Vi fattade beslutet att vi inte kan vänta. 2018 gick vi in med insatser, lokalt och socialt förankrade, inte ovanifrån. Organisationen Hela Malmö består av människor från den typen av områden. Ett år senare, när kommunens trygghetsmätningar bland befolkningen kom, hade siffrorna skjutit i taket, nästan rekordartat, mest i hela stan, säger han.
Motsats till hårdare tag
Framgången tycks alltså ha byggt på i princip motsatsen till de ”hårdare tag” som politiker ofta ropar på. Hela Malmö riktade in sig på ett tiotal ungdomar i åldern 16–19 år, lärde känna dem, käkade pizza med dem, satte in pedagoger – och gjorde det med personer som har pondus i området, eller mer formellt: med personer som har kompetensen att förstå de unga.
– De ungdomar vi fokuserade på var alltså killar som sålde droger öppet, exakt den typ av personer som används som springpojkar, som indrivare, och som sen skjuts ihjäl. Men när vi började jobba socialt med dem slutade det med att gruppen löstes upp. De slutade deala på torget, nån fick jobb, nån fick en praktikplats, nåt konstruktivt hände med dem, något som triggade även området i positiv riktning, säger Nicolas Lunabba.
Tar vid där politiken brister
Arbetet med utvalda ungdomar är bara en del av organisationens arbete. De jobbar också med att analysera behov och utmaningar för att sedan gå in med de lösningar de egentligen tycker att politiken borde garantera: serverar måltider, skapa mötesplatser, skapa jobb, social infrastruktur, se till att pensionärer träffar kids som träffar knegare.
– Allt detta kostar i resurser, men det är sinnessjukt mycket mindre summor än vad det kostar samhället sen om ungdomarna fastnar i kriminalitet.
Men det är inte vad Hela Malmö gjort i detalj för att ge ungdomar hopp och vrida deras livsväg i rätt riktning som Nicolas Lunabba helst pratar om, utan om samhället. För det är inte bara lokalt de jobbar, utan också med att utmana den politiska makten.
– Vi behöver gå till botten med det som är grogrunden för kriminalitet, alltså skenande ojämlikhet, fattigdom, segregation. Social orättvisa föder sociala problem. Och sociala problem måste lösas med sociala insatser.