– Jag har hört talas om projektet men jag visste inte att det var så långt gånget utan att vi varit delaktiga på något sätt. Det gjorde mig lite förvånad. Vi sitter på jättemycket kunskap och det finns saker som bara jourerna får höra. Vi är en viktig aktör i frågan, säger Hanna Bengtsson.

Även om en viss del av våldet upphör, så finns det så mycket kvar att det inte går att ha en hälsosam relation.

Hon säger att hon inte har kunskap om hur metoden ska fungera i praktiken och vet för lite för att uttala sig. Men det hon hittills läst gör henne orolig.

– Jag hoppas att det är ett missförstånd. Det lät lite som att man ska jobba för att de här familjerna ska hålla samman. Det gör ju vi aldrig, säger hon.

Varför?

– För att man vet att har det funnits våld i en relation, så även om en viss del av våldet upphör, så finns det så mycket kvar att det inte går att ha en hälsosam relation, även om man får hjälp. 

”Roten till problemet”

Inte heller Emily Lundquist, verksamhetsledare på Malmö kvinnojour, har fått någon information på förhand om hur metoden är tänkt att användas. Men hon tycker att det är bra att kommunen jobbar brett. 

– Det är bra att man jobbar med förövaren, för det är det som är roten till problemet. Vi kan fortsätta att gömma kvinnor men i slutänden vill vi att våldet ska upphöra, säger hon.

Sedat Arif (S), kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst i Malmö, säger att modellen inte handlar om ifall det är rätt att splittra familjer där våld förekommer eller inte.

– Det handlar om att förövaren ska sluta slå. Ja, vi ska ställa upp för kvinnan, men problemet är att de här människorna som utövar våldet fortsätter med sitt beteende.

Att flytta fokus från att få kvinnan att lämna till att hålla ihop familjer, hur kan man göra det på ett tryggt sätt, menar du?

– Jag vet inte vad som har sagts. Väldigt ofta kan det vara så att kvinnan inte vill lämna sin partner. Om det är så tror jag att det är ännu viktigare att våldet upphör. Men i första hand så handlar det om att ge budskapet till förövarna, att vi som samhälle tycker inte om ditt beteende, och om du inte slutar upp med våldsutövandet blir det konsekvenser, säger Sedat Arif.

Han säger också att han utgår från att kommunen kommer att ha en dialog med kvinnojourerna framöver. 

– Om det finns ett intresse. Det kan vara så att vissa kvinnojourer inte vill jobba med män. Då ska man inte göra det. Men det är viktigt att ha den dialogen, säger han.

Enligt statistik från USA har metoden lett till att andelen återfall har minskat från uppemot 80 procent till 34 procent. 

Det är en tydlig förbättring, men fortfarande är det många offer vars förövare fortsätter slå. Är det tillräckligt bra?

– Om vi kan minska återfallen lite så är det bättre än att det fortsätter på samma nivå som tidigare. Mitt mål är att göra vad vi kan, säger Sedat Arif.