Vägen framåt för att möta de utmaningar Malmö står inför med kriminalitet och ”utanförskap” menade kommunalrådet var en amerikansk metod som heter CTC – community that cares.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det handlar om att se vilka riskfaktorer som gör att unga människor hamnar i kriminalitet, sedan jobbar vi stenhårt för att minska de riskfaktorerna. Det här tillför en ny dimension i brottsprevensionen, förklarar Andreas Schönström.

Unikt arbetssätt

Att arbeta brottspreventivt från kommunens håll är något unikt i Sverige. Andreas Schönström säger att CTC är en metod som tagits fram i USA där den visat sig framgångsrik, och även om man har gjort två tester i Europa är Malmö den första staden på den här sidan Atlanten som inför CTC.

– Som kommun har vi inte ett uppdrag att arbeta brottsförebyggande, det är upp till polisen och andra myndigheter, säger han.

Varför väljer ni ändå att göra det då?

– Vi ser ju så klart de problemen som vi har i Malmö och vill göra något åt dem.

Problemen Andreas Schönström talar om är många. Under 2017 sköts sju personer ihjäl, de flesta i kriminella uppgörelser, och året slutade med en gruppvåldtäktsvåg som eldade upp mycket känslor efter att polisen uppmanat kvinnor att inte gå ut ensamma i staden. Erik Jansåker informerar också om att det i snitt sitter 80 till 85 personer häktade varje vecka i staden.

Ni säger att ni ska arbeta preventivt, men det har ju polisen gjort under lång tid och ändå har antalet kriminella och utsatta områden ökat. Vad talar för att er metod kommer fungera?

– Det stämmer att det har jobbats efter metoder tidigare som vi trodde var bra, men som visade sig inte vara det. Som exempel kan jag nämna att vi hade ett projekt för drogfrihet under fem år, men när vi utvärderade det visade det sig inte ha haft någon effekt alls. Det ska bli annorlunda nu på grund av att vi har andra insikter, och metoderna är evidensbaserade, säger Andreas Schönström.

Gång på gång understryker kommunalrådet att arbetet måste göras tillsammans.

Anna Lilja, som företräder det kommunala bostadsbolaget MKB, konstaterar att det för deras del innebär att fortsätta att satsa på att vara synliga i bostadsområdena.

– Trygghet är en känsla, alltså subjektivt, och påverkas av hur omgivningen ser ut. Vi har sagt att det ska vara ”helt, rent och snyggt” för vi vet att om vi inte tar bort en trasig cykel direkt så har vi ett berg 2–3 dagar senare. Vi vet också att närvaro av personer ökar tryggheten, säger hon.

Vad ser du som den största utmaningen för att öka känslan av trygghet i utsatta områden?

– En av dem är de oriktiga boende-förhållandena, alltså människor som bor i lägenheter utan att ha tillstånd till det. Vi har väldigt mycket att göra där och jag tror att EBO-lagstiftningen är ett bekymmer för oss. Vi ser hur det kan finnas 10–15 personer bosatta i en vanlig tvårumslägenhet.

År 2008 blev Malmö den första staden i Sverige som fick ett så kallat gated community, ett inhägnat bostadsområde som dessutom hade kameraövervakade entréer. Då var diskussionen densamma som idag, att de boende ville skydda sig från inbrott och obehöriga som stökar på kvällarna. Men en sådan lösning i de utsatta områdena avfärdar Anna Lilja direkt.

– Det är inte alls något som vi bejakar, vi tror på öppna områden och vill hellre skapa trygghet genom att människor får mötas än att skärma av dem från varandra, säger hon.