BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Med hjälp av framgångarna på riksplanet så har de borgerliga nu även fått egen majoritet i Jönköping. Men här är det inte lika självklart att den utåt sett så enade borgerliga alliansen ska regera tillsammans. I Jönköping har C under flera mandatperioder styrt tillsammans med S. Och enligt flera lokalpolitiker hade den då bara 27-årige lokala Moderatledaren Mats Green en plan på att hålla det S-vänliga lokala Centerpartiet utanför samarbetet. Därav samtalet till Peter Lundvall på valnatten.
Absolut inte vill samarbeta med S
Lundvall var själv socialdemokrat på 1970-talet. Både miljöpartister och socialdemokrater beskriver honom dock som en som absolut inte vill samarbeta med S.
– Han är en riktig sossehatare, han avskydde verkligen oss, säger en socialdemokratisk politiker i Jönköpings kommun.
Flera interna politiker, som var med i MP under den här tiden, understryker också att allians-samarbetet var det Lundvall förespråkade. Det blev också som han ville – även om beslutet fattades helt korrekt genom majoritetsbeslut på medlemsmötet. Och budet från Alliansen var inte dåligt. MP fick ordinarie platser i både kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden. Och det trots att C till sist hade fått komma in i värmen och blivit en självklar del av Alliansen även lokalt.
Rocksjön
I lokalmedia beskrevs MP efteråt som en av valets absolut största vinnare. Trots att de bara hade två mandat i kommunfullmäktige fanns plötsligt flera av deras frågor på dagordningen. Och innan mandatperioden tog slut stod även Peter Lundvall i talarstolen med ett champagneglas i handen. Det var det sista kommunfullmäktigemötet före valet 2010. Fullmäktige röstade då igenom en av MP:s hjärtefrågor – att Rocksjön skulle bli naturreservat. Lundvall hade låtit trycka upp t-shirts som det stod Rocksjön på. Och iklädd en sådan t-shirt skålade han glatt med päroncider i glaset framför de samlade fullmäktigeledamöterna. Det gick bra för MP. Partiet hade gått från att vara utan inflytande 2002–2006 till att plötsligt vara en etablerad del av makten.
Dubbelt så många mandat
I valet 2010 fortsatte MP att växa och fick dubbelt så många mandat i kommunfullmäktige. De valde att fortsätta samarbetet med Alliansen och fick nu ytterligare poster till sitt förfogande. Sievers fortsatte i kommunstyrelsen och blev nu dessutom kommunalråd. Det samtidigt som partiet fick ännu fler platser i nämnder och till och med en post som första vice ordförande i fritidsnämnden. Men det är samtidigt nu som allting börjar förändras.
Provborra i Norra Kärr
Ett år tidigare, strax före julen 2009, hade ett dotterbolag till kanadensiska Tasman Metals Ltd börjat provborra i Norra Kärr utanför Gränna. Resultatet har varit en succé för bolaget. Halterna av de sällsynta metaller de hade letat efter var större än de hade vågat hoppas på – och nu börjar de på allvar planera för en gruva i området.
Två år senare, hösten 2012, har bolaget provborrat totalt 50 hål i området. Nu vågar de sig på en uppskattning om att gruvan under sina första 20 år kan omsätta totalt 40 miljarder kronor. Lokalpolitikerna i Jönköping jublar. Så även MP:s kommunalråd Birgit Sievers.
– Det är jättekul. Tänk att vi har den här ovanliga metallen i Gränna, säger hon till P4 Jönköping den 30 mars 2012.
Radioreportern verkar nästan förvånad och ställer direkt en följdfråga:
Du är ju miljöpartist, är det självklart att man ska starta en sådan här gruva?
– Det är väl varken självklart åt ena eller andra hållet. Men jag ser fördelarna med det här företaget för de vill lämna efter sig miljön i samma skick som innan. De bygger ett eget reningsverk till exempel, säger Birgit Sievers.
Internt i MP börjar nu flera medlemmar skruva på sig. Ska verkligen en miljöpartist så okritiskt uttala sig om ett potentiellt miljöhot som en gruva. Det börjar nu bubbla under ytan i partiet.
Ett år senare är det dags igen. Det är den 25 april 2013. Kulturhusets framtid ska avgöras i kommunfullmäktige. C har gått emot Alliansen och enats med S och V om att Kulturhusföreningen ska få fortsätta driva huset som förut. Men MP, som har flera medlemmar som uttalat ser sig som vänster, röstar med M och FP om att kommunen ska ta över huset. Medlemmarna känner sig överkörda. Kulturhuset, som kom till efter brandhusockupationerna på 1980-talet är en stor symbolfråga i Jönköping. Det är få ämnen som så tydligt skiljer vänster från höger i lokalpolitiken.
Det var inte så här flera av MP:s egna medlemmar ville att det skulle bli. Och så bara några månader senare händer det igen. Det är den 2 oktober 2013. Nu handlar det om Stadsparken och J-Södras tilltänkta arena. Birgit Sievers har, tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Mats Green (M) och J-Södras ordförande Sune Lantz kallat till en presskonferens på Stadsparksvallen. Här ska det byggas en ny fotbollsarena, meddelar de medan de ler stort på bilderna i Jönköpings-Posten. Internt inom Miljöpartiet börjar medlemmarna undra vad som håller på att hända. Kan en miljöpartist verkligen förespråka att en stor fotbollsarena, med allt vad det innebär, ska byggas i natursköna Stadsparken?
Flera gamla partimedlemmar vittnar om hur de här plötsligt inte längre känner igen sitt eget parti. Det börjar pratas om att partiet är toppstyrt. Att ledningen fattar beslut över huvudet på medlemmarna – samtidigt som deras eget kommunalråd gång på gång tar Alliansens parti.
Hot mot miljön
Under tiden har debatten om gruvan i Norra Kärr gjort att flera människor har börjat söka sig till just MP. Vättern är en av Sveriges största dricksvattentäkter. Gruvans potentiella hot mot miljön börjar tas på allvar och protesterna börjar växa. Antalet medlemmar i MP i Jönköping ökar från 123 stycken år 2013 till 179 stycken år 2014. Och de nya medlemmarna är inte nådiga mot de beslut som har fattats av den dåvarande ledningen.
Inom partiet börjar det nu pratas om någonting som internt kallas bunkergänget. Termen ska symbolisera den klick av inflytelserika partimedlemmar som har styrt partiet sedan 2006. Både nya och tidigare medlemmar börjar anklaga framför allt Peter Lundvall för att ha använt härskartekniker. Han beskrivs visserligen som oerhört kunnig i miljöfrågor. Men, enligt de egna medlemmarna, ska han ha använt sin kunskap till att samtidigt kväva det motstånd som har funnits internt. Allt medan MP har rört sig allt närmare M.
Den 25 februari 2014 ställs allting på sin spets. Det är MP:s lokala årsmöte i Rådhuset i Jönköping. Det är nu vallistan inför kommunvalet ska sättas. Före mötet har det redan läckt ut i media att de tidigare toppnamnen Birgit Sievers och Peter Lundvall har hoppat av listan i protest mot att de har placerats betydligt längre ned än tidigare. Helt nya namn har fått plats högt upp på listan. Det pratas om att partiet har delats i två falanger. En högerfalang med de tidigare toppnamnen och en vänsterfalang med de nya medlemmarna. Det är däremot inte hela bilden. Det är inte bara de nya medlemmarna som vänder sig mot ledningen. Även medlemmar som länge har varit aktiva i partiet har börjat kritisera den högersväng partiet tagit den senaste mandatperioden. Och i provvalet inför årsmötet har det också visat sig att flera av de tidigare toppnamnen inte alls har fått det stöd som de tidigare har varit vana vid.
Mötet börjar högtidligt med sång och musik. Men när deltagarna i efterhand beskriver mötet så är det inte sången de kommer ihåg.
– Jag kan inte ens beskriva det med ord. Det var en så obehaglig stämning. Det blev en så absurd situation. Varför händer detta? Varför går jag med på att gå på de här mötena gång på gång, säger en dåvarande medlem som efter valet valde att lämna partiet.
Medlemmen beskriver tiden före årsmötet som en kamp där de båda falangerna, med olika metoder, försökte locka över medlemmar till sin sida. Vänsterfalangen försökte nästan aggressivt förklara hur partiet hade toppstyrts under de sista åren. Högerfalangen försökte, enligt medlemmen, med nästan överdrivet smicker visa hur goda miljöpartister de var.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Elva namn
Så kommer stunden då valberedningen ska presentera sin lista. Den innehåller elva namn och årsmötet ska få mandat att lägga till ytterligare namn på listan. Det presenterades ett förslag med ytterligare tio namn. Och sedan händer det oväntade.
Henrik Hall, som enligt kritikerna var en del av det så kallade bunkergänget, går upp och presenterar en alternativ lista. Där finns de tidigare toppnamnen med på höga positioner – de som redan innan mötet har meddelat att de hoppar av i protest mot att de har placerats så lågt i valberedningens förslag. Stämningen i rummet blir ännu hetskare. Någon föreslår att partiet ska gå till val med båda listorna – så att väljarna får fatta beslutet. Någon annan föreslår att de ska ta en fikapaus för att kunna stilla sig och tänka efter hur de ska göra. Men vid det här laget är debattklimatet redan så uppskruvat att till och med förslaget om fikapausen går till omröstning. 35 medlemmar röstar för en fikapaus och 27 röstar emot.
Efter pausen fattar årsmötet beslut om att de trots allt ska gå fram med bara en av listorna. Samtidigt tar Emma Hult, MP:s blivande riksdagsman, ställning för högerfalangen. Hon hoppar av valberedningens lista trots att hon ligger högst upp på den. Hon säger att de som vill rösta på henne får välja den andra listan. För många av de som finns i valberedningens förslag är för oerfarna politiskt för att kunna styra partiet vidare, resonerar hon.
Striden fortsätter hela valåret
Där och då ställs allting på sin spets. Det nya mot det gamla. Högerfalangen mot vänsterfalangen. Besvikna gamla medlemmar mot den ledning som de tycker har styrt partiet till någonting som de inte längre känner igen.
Resultatet i omröstningen blir slående. Årsmötet röstar för valberedningens förslag med siffrorna 48 röster mot 11. Det så kallade bunkergänget förlorar.
Striden är trots allt inte slut där. Den fortsätter hela valåret. Och trots det stora nederlaget under årsmötet fortsätter den borgerliga falangen i partiet styra MP mot Alliansen. De pratar om hur partiet har tagits över under närmast kuppartade former. Som att partiet har kidnappats. Det samtidigt som den andra falangen, som har vunnit så överlägset under årsmötet, hävdar motsatsen. Att de har tagit tillbaka sitt kidnappade parti. Striderna sprider sig även till regionfullmäktige även om vi i det här reportaget lämnar den diskussionen därhän.
I oktober efter valet går partiet i Jönköping till sist definitivt över till den rödgröna sidan. MP:s nya lokala språkrör, Margareta Sylvan, uttrycker det starkt i en intervju med P4 Jönköping.
– Som en av våra förhandlare sade, vi låste dörren men slängde inte nyckeln. Men nu kan man säga att vi har slängt nyckeln, sade hon om beslutet att inte fortsätta samarbeta med Alliansen.
På medlemsmötet efteråt dyker Birgit Sievers oväntat upp mitt under diskussionen om hur partiet ska ställa sig till samarbetet med S. Hon begär ordet och säger, enligt flera medlemmar som var med på mötet, att partiet har gjort ett stort misstag som inte har valt att fortsätta samarbeta med Alliansen.
– Hon tog inte av sig kappan, hon höll fortfarande i handväskan. Det var hennes enda budskap och sedan gick hon. Det var sista gången hon var med på ett möte, säger en partimedlem.
Går med i M
Ett år senare hoppar Peter Lundvall av MP och går med i M. Några månader senare gör Magnus Berndtzon, tidigare gruppledare för MP, samma sak. Birgit Sievers är fortfarande medlem i partiet men säger sig ha hoppat av politiken och avböjer därför att kommentera uppgifterna i det här reportaget. Emma Hult gjorde en personvalskampanj och lyckades kryssa sig in i riksdagen.
På onsdag är då dags för Miljöpartiet de gröna i Jönköping att ha sitt lokala årsmöte igen. Det har varit några hårda år för partiet i minoritet. De senaste åren har det däremot inte varit lokalpolitiken som har upprört medlemmarna. När medlemmarna till sist har kommit ur krisen med de interna uppgörelserna så har i stället rikspolitiken varit en besvikelse. Uppgörelserna om bland annat integrationspolitiken har fått flera medlemmar att lämna partiet.
Positiva inför framtiden
Men trots det verkar de nuvarande medlemmarna positiva inför framtiden. Nu ska planerna börja stakas fram inför valet 2018. Den nya ledningen konstaterar att de medvetet har försökt lämna de tidigare konflikterna bakom sig. Partiet jobbar nu framåt – samtidigt som de aktivt försöker se till att ha högt i tak. Alla ska få komma till tals. Och det är delvis andra frågor som ligger på dagordningen nu. Det nya Miljöpartiet är mer visionärt. Man vill göra Jönköping till en fossilfri stad. Man drömmer om att bygga en helt ny mer miljöanpassad stad mellan Tenhult och Barnarp. Och man är tydlig med att fokuset efter nästa val ska vara att få till ett blocköverskridande samarbete. Drömmen sägs vara ett samarbete mellan MP, S, L och C.
Den nya ledningen i Jönköping består till största delen av medlemmar som är relativt nya i partiet. Men även de som varit med länge säger sig trivas bättre nu – när de tidigare så dominerande medlemmarna är ute ur bilden.
– Det var bra för partiet att de försvann. Det är sådan sammanhållning nu. Det är inga spydigheter och vi har roligt tillsammans, säger en av dem som har varit med längst.
Fotnot: Reportaget baseras på ett flertal intervjuer med både tidigare och nuvarande medlemmar i Miljöpartiet i Jönköping. Utöver det har skribenten haft tillgång till interna protokoll och intern mejlväxling.
